4. Metod
4.3 Analysverktyg
Dokumentet för godkänt deltagande (se Bilaga C) är förankrad i de forskningset iska principerna, vilka enligt Bryman (2011) berör frågor om frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för personer som deltar i en svensk forskningsstud ie.
24
Forskningsetiska principer gällande för svensk forskning är informationskra vet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011). I den empiriska forskningsstudien som rapporteras i denna uppsats uppfylls informationskra vet då deltagarna via dokumentet för godkänt deltagande (se Bilaga C) och elektronisk kommunikation har informerats om studiens huvudsyfte, studiens olika faser samt att deltagandet i studien är frivilligt. Deltagarna är dessutom informerade om att de efter egna önskemål närsomhelst kan avbryta deltagandet. I den empiriska forskningsstudien som rapporteras i denna uppsats uppfylls samtyckeskravet då deltagarna via dokumentet för godkänt deltagande (se Bilaga C) själva kan bestämma över sin medverkan. Den empiriska studiens forskare har beslutat om att inte kräva ett godkännande från deltagarnas vårdnadshavare eftersom att hon inte bedömer att studien är av tillräck l ig etisk känslighet. Deltagarna kan emellertid förankra sitt beslut om deltagande via andra personer som exempelvis vårdnadshavare. Forskningsstudiens tre faser bedöms nämlige n vara på samma etiska känslighetsnivå som situationer då en av deltagarens ämneslärare tilldelar deltagaren en lektionsaktivitet, bedömer deltagarens hemuppgift eller har ett samtal med deltagaren. En viktig skillnad är att den forskare som ansvarar för den empiriska studien som rapporteras i denna uppsats istället är en lärarkandidat och inte en av deltagarnas ämneslärare. En nackdel med studien är att den inte genomgår en forskningsetisk prövning via en etikprövningsmyndighet.
Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor är bl.a. tillämplig på forskning som innebär ett fysiskt ingrepp på en forskningsperson eller utförs enligt en metod som syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt, samt studier på till enskilda personer härledbart biologiskt material. Forskning som innebär behandling av känsliga personuppgifter ska etikprövas oavsett om forskningspersonen lämnat sitt uttryckliga samtycke eller inte. Även forskning som utförs med en metod som innebär uppenbar risk att skada forskningspersonen ska etikprövas, vilket även kan gälla exempelvis enkäter eller intervjuer. (CODEX, 2019, ”Forskningsetisk prövning”, st. 1)
De etiska riktlinjerna ämnar skydda deltagarna, forskaren och berörda organisationer. En problematik är att det bland forskningsetiska kommittéer framkommer en oro om att enskilda forskaren ibland kan uppleva de etiska riktlinjerna som ett byråkratiskt moment som behöver avklaras och inte i fortsättningen beaktas (Bryman, 2011). Enligt Bryman (2011) är det av stor betydelse att forskaren är medveten om att forskningsetiska frågor under hela forskningsprocessen kan uppstå. Den empiriska studien som rapporteras i
25
denna uppsats uppfyller kravet om att vetenskaplig forskning endast kan godkännas om den bedrivs med avseende på människovärdet, mänskliga rättigheter och fundamenta la friheter. Samtycket till att delta i forskningen kan närsomhelst och omedelbart retraheras eftersom att individers välfärd ska prioriteras över samhälls- och vetenskapsbehov. I den empiriska forskningsstudien som rapporteras i denna uppsats uppfylls konfidentialitetskravet då deltagarna via dokumentet för godkänt deltagande (se Bilaga
C) kan intyga om att de är medvetna om att deras person- och kontaktuppgifter
anonymiseras och förvaras på så sätt att obehöriga personer inte kan tillgå dessa uppgifter. I dokumentet framgår det dessutom att deltagarens person- och kontaktuppgifter när studien är publicerad kommer att raderas. I den empiriska forskningsstudien som rapporteras i denna uppsats uppfylls nyttjandekravet då deltagarna via dokumentet för godkänt deltagande (se Bilaga C) kan intyga om att de är medvetna om att deras producerade material endast ingår i den bedrivna forskningen samt att materialet kommer att vara otillgängligt för obehöriga personer såvida inte berörda deltagare ger sitt samtycke. I dokumentet framgår det dessutom att deltagarens producerade material när studien är publicerad kommer att raderas.
Deltagarna erbjöds via elektronisk kommunikation att enligt ett av två alternativ (A) eller (B) skriva under dokumentet för godkänt deltagande (se Bilaga C) och de blev tydligt informerade om att deltagandet inte på något sätt är bindande. Enligt alternativ (A)
skickas dokumentet för godkänt deltagande (se Bilaga C) till den berörda deltagaren via ett e-postmeddelande. Den berörda deltagaren skriver sedan ut dokumentet för underskrift och därefter skannar eller fotograferar det underskrivna dokumentet för att sedan via e- post skicka det till den ansvariga forskaren. Enligt alternativ (B) skickas dokumentet för godkänt deltagande (se Bilaga C) tillsammans med ett extra frimärke och kuvert med angiven returadress till den berörda deltagaren via post. Den berörda deltagaren skriver under dokumentet för godkänt deltagande (se Bilaga C) och postar sedan dokumentet till den angivna returadressen.
4.3 Analysverktyg
De producerade begreppskartorna från fas 1 och fas 2 i studiens genomförande analyser as genom tillämpningen av en kvantitativ innehållsanalys. De skriftligt producerade
lösningsförslagen och tillhörande reflektionstexter från fas 3 i studiens genomföra nde analyseras genom tillämpningen av en kvalitativ innehållsanalys. Under detta
26
underavsnitt redovisas de analysverktyg som tillämpas för en kvantitativ- och en kvalitativ framställning.
4.3.1 Analysverktyg för en kvantitativ framställning
De producerade begreppskartorna från de begreppsbaserade aktiviteter na
Begreppsträning (individuellt) och Begreppsträning (grupp/par) från fas 1 respektive fas
2 utmynnar i en kvantitativ framställning. Denna framställning är baserad på ett kodningsschema för poängbedömning. Kodningsschemats på förhand bestämda kategorier redovisas i form av instruktionsvillkor förankrade via begreppsliga representationer (se avsnittet 3. Tidigare forskning), Ausubelteorin om meningsfullt lärande samt de fyra nyckelelementen från Novaks begreppskartläggningsteknik såsom de beskrivs under avsnittet 2. Teoretiska ramverk.
Tabell 1: Tabellen visar ett kodningsschema för analys av deltagarnas producerade begreppskartor från fas 1 och fas 2 i studiens genomförande. Poängbedömningen sker enligt instruktionsvillkoren utefter antalet korrekta nyckelelement i tre omgångar. Den ansvariga forskaren poängbedömer således varje begreppskarta i tre olika omgångar.
Nyckelelement som uppvisas Villkor för poängbedömning
Begrepp
Under den första omgången poängbedöms antalet korrekta matematikbegrepp och antalet korrekta uttrycksformer för varje sådant begrepp. Ett poäng tilldelas för varje korrekt bedömt matematikbegrepp och ytterligare ett poäng tillde la s för varje korrekt bedömd uttrycksform för representation av matematikbegrepp.
Länkar med länkande ord
Under den andra omgången poängbedöms antalet länkar som konstruerats från ett korrekt bedömt länkande ord. Ett poäng tilldelas för varje länk som konstruerats från ett korrekt bedömt länkande ord. En förutsättning för tilldelni ng av ett poäng är att länken med länkande ord förbinder två noder som båda innehåller minst1 ett korrekt bedömt
begrepp.
Propositioner
Under den tredje omgången poängbedöms antalet korrekta propositioner. Ett poäng tilldelas för varje korrekt bedömd proposition2.1Detta innebär att noder som innehåller mer än ett begrepp uttryckt i minst en mening kan ge en tilldelning av poäng i
den andra bedömningsomgången, men samtidigt noll poäng i den första och tredje bedömningsomgången.
2
En korrekt bedömd proposition avser inte redundant upprepning av länkande ord konstruerade från ett gemensamt begrepp.
27
4.3.2 Analysverktyg för en kvalitativ framställning
De skriftligt producerade lösningsförslagen och tillhörande reflektionstexter från den problembaserade aktiviteten Problemlösning från fas 3 utmynnar i en kvalitat iv framställning. Denna framställning är baserad på ett kodningsschema för en kvalitat iv bedömning. Kodningsschemats på förhand bestämda kategorier redovisas i form av instruktionsvillkor förankrade via tre begreppsliga utvecklingsnivåer från APOS teorin och tidigare forskning om begreppsliga representationer (se avsnitten 2. Teoretiska
ramverk och 3. Tidigare forskning).
Tabell 2: Tabellen visar ett kodningsschema för analys av deltagarnas skriftligt producerade lösningsförslag och tillhörande reflektionstext från fas 3 i studiens genomförande. Den kvalitativa bedömningen sker enligt instruktionsvillkoren utefter begreppsliga utvecklingsnivåer.
Nivå som uppvisas vid problemlösning
Villkor för uppvisad nivå
Procedurnivå
Definitioner, regler och/eller antaganden redovisas. Matematiska idéer och metodval saknar motivering med direkt anknytning till korrekt använda underbegrepp. Minst en handling3 lämplig för
problemställningen används en gång eller upprepade gånger.
Processnivå
Definitioner, regler och/eller antaganden redovisas. Matematiska idéer och metodval motiveras med direkt anknytning till korrekt använda underbegrepp. Inga felaktigt bedömda motiveringar uppvisas. De matematiska begreppen representeras tydligt via en eller flera uttrycksformer. En process4 lämplig för problemställningen används
en gång eller upprepade gånger. Ett svar till problemställningen med tillhörande resonemang anges är inte nödvändigtvis korrekt.
Objektsnivå
Definitioner, regler och/eller antaganden redovisas. Matematiska idéer och metodval motiveras med direkt anknytning till korrekt använda underbegrepp. Inga felaktigt bedömda motiveringar uppvisas. De matematiska begreppen representeras tydligt via en eller flera uttrycksformer. Två eller flera olika processer lämpliga för problemställningen används en gång eller upprepade gånger. Inga handlingar uppvisas och svaret till problemställningen med tillhöra nde resonemang är korrekt och tydligt.
3
En handling definieras som transformationen av begrepp och kräver ext erna ledtrådar och/eller detaljerade steg för steg instruktioner. Med ”externa” menas här att informationen tillgås via annan person, multimodal text eller det egna minnet samt att denna information inte direkt relateras till tidigare förvärvad kunskap.
4
En process definieras som transformationen av tidigare lärda begrepp. En process som innehåller inkorrekt använda underbegrepp övergår till att istället vara en handling.
28