• No results found

Andel kommuner som uör egeninierad llsyn

In document Nya roller i strandskyddet (Page 41-44)

Inte alls

I liten utsträckning I stor utsträckning

Om vi tittar samlat på tillsynstid med kommunerna uppdelade på våra tre landsdelar noteras att kommunerna i Svealand anger nära dubbelt så många nedlagda tillsynstimmar, cirka 17 timmar i genomsnitt jämfört med knappt 10 timmar för kommunerna i Norrland respektive Götaland. När det gäller egeninitierad tillsyn anger landsdelarna omvända förhållanden. Bland kom­ munerna i Svealand anger 60 procent att de inte alls utför egeninitierad tillsyn jämfört med 35 procent bland kommunerna i Norrland och Götaland.

Kommunerna har också fått besvara frågan om hur många förelägganden med syfte att åstadkomma efterlevnad av strandskyddsbestämmelserna som de beslutat år 2011 respektive år 2012. Svaren för år 2011 visar att 76 procent av kommunerna inte har beslutat om något föreläggande. För år 2012 är mot­ svarande siffra 62 procent. De flesta av de återstående kommunerna anger enstaka förelägganden. Det finns dock en kommun som utmärker sig med 40­50 förelägganden både för år 2011och för år 2012, se figur 7.

Figur 7. Hur många förelägganden enligt miljöbalken beslutade kommunen om år 2011 respektive år 2012. 0 20 40 60 80 100 0 1 2 3 4 5- Andel kommuner % Antal förelägganden

Antal förelägganden som kommuner beslutat om

År 2011 År 2012

tillsynsvägledning

Under denna rubrik så har kommunerna fått lämna synpunkter på den tillsyns­ vägledning som erhålls dels från länsstyrelsen men även från Naturvårdsverket. På frågan om kommunen har synpunkter på tillsynsvägledningen som erhålls från länsstyrelsen så visar enkätresultatet att en stor majoritet, 71 procent, inte har några synpunkter. Övriga 29 procent av kommunerna anger dock att de har synpunkter. En sammanfattande bild som ges gällande länsstyrelsens tillsynsvägledning visar att den vanligast förekommande synpunkten från kommunerna är bristfällig eller otillräcklig tillsynsvägledning. Därefter följer avsaknad av tillsynsvägledning tillsammans med synpunkten att länsstyrelsens roll som granskande och överprövande instans gör det svårt för dem att också ge vägledning i enskilda fall. Samtliga synpunkter som omnämnts av fler än en kommun redovisas i tabell 6.

tabell 6. Synpunkter på länsstyrelsens tillsynsvägledning som angetts av fler än en kommun. angivna synpunkter kategoriserade (frekvens inom parentes).

Bristfällig eller otillräcklig tillsynsvägledning (7) Tillsynsvägledning saknas (3)

Länsstyrelsens dubbla roller försvårar vägledning i enskilda ärenden (3) Mer av miljörättsligt stöd/fokus på rättsfall (2)

Länsstyrelsen har bra tillsynsvägledning (2) Länsstyrelsen håller bra utbildningar (2)

Kommunerna tillfrågades även om synpunkter på Naturvårdsverkets tillsyns­ vägledning. Där var det en ännu större majoritet, 88 procent, som angav att de inte hade några synpunkter. Den återkommande synpunkt som lämnades gäller handboken. Vissa tycker att den är bra men många ser utvecklings­ behov, bland annat avseende vägledning om de areella näringarna eller att

dispensgivning

Under denna rubrik så har kommunerna fått besvara frågor som rör hänsyn till den allemansrättsliga tillgången till strandområden, hänsyn till bevarandet av goda livsvillkor för djur­ och växtlivet på land och i vatten samt om regeln om fri passage är tillämpbar. Utöver det så har kommunerna fått besvara frågor om de avstyr dispensansökningar innan en formell ansökan lämnas in och om de särskilda skälen i 7 kap. 18c § är lätta att tillämpa. Kommunerna har även svarat på frågor gällande hur stor andel av de inkomna dispens­ ansökningarna som avslås samt vilka som är de vanligaste skälen till avslag. Slutligen har kommunerna svarat på hur stor andel av avslagna ärenden som den sökande överklagar samt hur långa handläggningstider länsstyrelserna har.

Den första frågan som kommunerna fick ta ställning till var i vilken utsträckning de i dispensgivningen tar hänsyn till olika aspekter gällande den allemansrättsliga tillgången till strandområden. De aspekter som kommunerna har bedömt är hämtade ur Boverkets och Naturvårdsverkets gemensamma handbok16 och innefattar om det tillgängliga området för allmänheten mins­

kar, om möjligheten att komma ned till strandområdet minskar, om möjlighe­ terna för allmänheten att nyttja bryggor, lekplatser och badplatser förändras negativt, och om möjligheterna att utöva friluftsliv minskar.

Resultatet visar på en samstämmig bild för samtliga aspekter där 92–94 procent av kommunerna anger att de antingen i stor utsträckning eller helt och hållet tar hänsyn till ovanstående nämnda aspekter. Inom svarsalternati­ ven ”i stor utsträckning” och ”helt och hållet” finns dock skillnader mellan de olika aspekterna. Det finns en tendens att fler kommuner helt och hållet tar hänsyn till om möjligheterna för allmänheten att nyttja bryggor, lekplatser och badplatser förändras. Det finns även en tendens att kommunen i högre grad använt svarsalternativet i stor utsträckning för aspekten ”om möjligheterna att utöva friluftsliv minskar”. Observera att dessa tendenser enbart gäller i valet mellan svarsalternativen i stor utsträckning och helt och hållet. I faktiska svar är det bara enstaka kommuner som uppgett att de inte alls eller i liten utsträckning tar hänsyn de allemansrättsliga aspekterna, se figur 8.

Resultaten visar också att bland de kommuner som har hög befolknings­ täthet (fler än 200 invånare/kvadratkilometer) på samtliga aspekter har en högre procentuell andel än genomsnittet som svarat att de ”helt och hållet” tar hänsyn till den allemansrättsliga tillgången till strandområden. Samma tendens gäller för kommuner med stor befolkning i absoluta tal (över 100 000 invånare), vilket till en del kan förklaras med att de delvis är samma kommuner som också har över 200 invånare per kvadratkilometer.

Kommunerna har även fått besvara i vilken utsträckning de tar hänsyn till aspekter gällande bevarandet av goda livsvillkor för djur­ och växtlivet på land och i vatten. De aspekter som kommunerna har bedömt är hämtade ur Boverkets och Naturvårdsverkets gemensamma handbok17 och finns angivna

i texten i anslutning till figur 9 nedan.

Resultatet visar att kommunerna anger att de tar hänsyn till de olika aspek­ terna i hög men ändå varierande grad. De olika aspekterna erhåller mellan 60 procent och 86 procent när svarsalternativen i stor utsträckning och helt och hållet slås samman. Den aspekt som kommunerna tar störst hänsyn till (86 procent svarar i stor utsträckning eller helt och hållet) är aspekten om åtgärden sker i en relativt orörd eller opåverkad miljö. Den aspekt som kom­ munerna tar minst hänsyn till (60 procent svarar i stor utsträckning eller helt och hållet) är den om hur lång återhämtningstiden är för naturtypen. Det är också där som flest kommuner, 9 procent, har svarat att de inte alls tar hänsyn till den aspekten, se figur 9. Våra tre storstäder svarar samtliga att de i stor utsträckning tar hänsyn till alla aspekter, med undantag för aspekten om hur lång återhämtningstiden är för naturtypen, där en av storstadskommunerna svarar ”i liten utsträckning”.

0 20 40 60 80 100

Andel kommuner som tar hänsyn ll respekve aspekt av

In document Nya roller i strandskyddet (Page 41-44)