Kommentarer till de sex särskilda dispensskälen i 7 kap 18c § i miljöbalken.

1… om det område som upphävandet eller dispensen avser redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften.

länsstyrelsens kommentarer

Den är svår att bedöma. Särskilt när mark är ianspråktagen sedan lång tid tillbaka men det finns ingen dispens.

Svårigheter att förstå att t.ex. ”lucktomter” inte är ianspråktagna. Kommunens kommentarer

Det finns svårigheter då en ansökan eller vid ett tillsynsärende om tomtgränsen i

terrängen är otydlig, t.ex. på klipphällar eller annan naturmark. Att använda begreppet hem- fridszon är subjektivt och kan upplevas som godtyckligt i en del fall. Särskilda

svårigheter kan det vara när det finns tomter, ofta stora sådana kanske flera hektar, som är äldre än 1975. Kan man betrakta dem som ianspråktagna om det är gräsmatta över hela ytan? Åberopas ofta som särskilt skäl trots att privatiseringen genomförts olovligt.

Begreppet ”tagits i anspråk” är otydligt, speciellt i vår byggnadstradition med många naturtom- ter som är lågt exploaterade.

Borde få ett tillägg att avgränsning av tomt skall anpassas till naturelement i området – skogsbryn – stenmurar för att ta några exempel. Det finns ju alltid fritidshustomter som man vill sköta som skogstomt där det kan vara svårt att avgöra var som i lagens mening är tomt. Hemfridszon är nog ett begrepp som inte kan jämföras med hävdade tomter.

Det är svårt att få förståelse för att man inte kan få dispens t. ex på lucktomter och där det redan är exploaterat.

Kan innebära problem med tolkning av hemfridzon. Olika bedömningar av t ex hemfridszon.

2… om det område som upphävandet eller dispensen avser genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från område närmast strandlinjen.

länsstyrelsens kommentarer

Nya rättsfall är tydliga vad som innebär avskiljande väg. Kan ändå vara svårt i vissa fall, t.ex. hur stor ska en väg vara för att vara avskiljande i förhållande till en liten bäck?

Svårt att veta vart gränsen för väl avskiljande går vad gäller framförallt vägar. Brist på praxis! Det är fortfarande otydligt vad som är en avskiljande väg. De vägar som prövats i domstol är så små att de inte vägleder om hur stor en väg bör vara för att vara avskiljande.

Svårt att förstå att t.ex. allmän väg inte betraktas som väl avskiljande. Kommunens kommentarer

Som handläggare är det ofta inte så svårt att bedöma om en väg är avskiljande. Här finns dock en diskrepans mellan vad politiker anser är avskiljande och vad tjänstemännen anser. Ofta vill politikerna bedöma ganska små vägar som avskiljande medan tjänstemännen bedömer graden av avskiljande effekt på vägens bredd, hastighet, trafikintensitet och viltstängsel m.m. för att avgöra detta. D.v.s. riskerar man att bli överkörd och att man måste chansa för att ta sig över så är den avskiljande. Annars är den inte det. På landsbygden är det alltså få vägar som är avskiljande. Avskiljande bebyggelse är lite knepigare och här har det varit lite knepigt att få helt konsekventa beslut från Länsstyrelsen vid överprövning.

Används slarvigt och utredning kring var de skyddade värdena på platsen är belägna uteblir ofta då man anser att det räcker med en väg, vilken som, för att det särskilda skälet skall vara uppfyllt. Många gånger trots att de värden som skall skyddas kan vara lika höga på båda sidor om vägen.

Tolkningar hos högre instanser har gjort det svårare. Bättre då skriva att länsväg eller större väg direkt i lagtexten. Bara ordet väg ger en tolkning som skapar upprördhet hos allmänheten. Anser att tillämpningen ”stor” väg är för tuff och tycker att även mindre vägar borde räknas som avskiljande.

Har genom domar blivit mycket svårt att motivera för sökande.

Kan vara svårt att tolka hur stor ex. en väg ska vara för att den ska anses vara avskiljande från strandlinjen.

Lagen säger väg medan praxis säger stora, mer eller mindre trafikerade länsvägar. Kommunen menar att lagens flexibilitet är lika med noll när det gäller punkten.

3… om det område som upphävandet eller dispensen avser behövs för att en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området.

länsstyrelsens kommentarer

Kommunen nöjer sig oftast med att konstatera t.ex. att en brygga måste ligga vid vattnet och gör i övrigt ingen prövning.

Bryggor inte helt självklart.

Det är otydligt hur de särskilda skälen ska tillämpas vid prövning av båthus och sjöbodar. Punkten 3 är egentligen inte tillämpbar på byggnader.

När det gäller bryggor är det otydligt vilka utredningar som krävs för att det särskilda skälet punkt 3 ska vara tillämpbart. Krävs extra utredningar för enskilda bryggor utanför tomtmark. Bryggor upplevs som svårbedömda med avseende på hur en brygga påverkar strandskyddets syften.

Behovet av t.ex. brygga som inte kan tillgodoses utanför området. ”Har jag en båt så behöver jag ju en brygga.”

En del kommuner har svårigheter att göra bedömningen mot strandskyddets syften. Kommunens kommentarer

Bryggor är svårbedömda (3).

Det som är svårt är behovet och utformning av bryggor.

I de flesta fall torde detta gälla bryggor och båthus. Begreppet ”vid vattnet” tror vi gäller att anläggningen ligger vid vattenbrynet och inte 50 m. upp på land. Vi har haft något ärende som gällde nybyggnad av väg fram till bostadshus inom strandskydd och där tolkade vi att eftersom vägen skulle ligga inom strandskyddat område var det ”vid vattnet”. Länsstyrelsen hade dock en annan tolkning och angav att annat särskilt skäl skulle anges.

4… om det område som upphävandet eller dispensen avser behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området.

länsstyrelsens kommentarer

Behöver utvecklas vad som avses med ”verksamhet”.

Ibland svårt att bedöma vad som ryms inom begreppet pågående verksamhet. Brist på praxis!

Saknas oftast en vägning mellan anspråkets tyngd eller legitimitet och graden på påverkan av strandskyddets syften.

5… om det område som upphävandet eller dispensen avser behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. Behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.

länsstyrelsens kommentarer ”Tätortsutveckling” behöver utvecklas.

Saknas praxis för hur tätortsutveckling ska hanteras.

Önskvärt med bättre vägledning kring hur detta skäl kan tillämpas vid tätortsutveckling. Kan man tillämpa skälet för anläggningar/byggnader där verksamhetsutövaren kommer gynna biologisk mångfald, ex. byggnader för att hålla djur trots att det är en bisyssla. Handboken ger dålig vägledning. Tolkningen av detta skäl är därför ofta väldigt generös från kommunen och jag tycker att det är svårt att bemöta deras argument sakligt även om jag anser att det som angivits inte är ett sådant intresse.

Angelägna allmänna intressen kan ibland tendera att avse ett fåtal privata.

En del kommuner har svårigheter att göra bedömningen mot strandskyddets syften framför- allt vad det gäller tätortsutveckling.

Saknas ofta utredning av alternativa platser.

Saknas oftast en vägning mellan anspråkets tyngd eller legitimitet och graden på påverkan av strandskyddets syften.

Kommunens kommentarer

Bedöms ej vara svår att tillämpa. Svårigheten är dock, då skälet är ovanligt, att få grepp om hur Länsstyrelsen bedömer detta innan vi fått några sådana ärenden prövade. Saknar tydlighet i vad ett angeläget allmänt intresse kan vara (2).

Skulle gärna se ytterligare förtydligande/bredare resonemang om ”ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området” är t.ex. att utveckla staden med mer bebyggelse (som råkar vara nära vattnet också) ur hållbarhetsperspektiv som effektivare mark-/energi mm användning vilket är bra för miljö eller hållbara transporter. Det är inte lätt att flytta på staden om ambitionen är att fler människor kan ta del av närheten och stadens utbud.

Inte så lätta att bedöma. Otydlig.

6… om det område som upphävandet eller dispensen avser behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.

länsstyrelsens kommentarer

Oklart vad som avses med ”ett annat angeläget intresse” (2). Ingen praxis (2).

Vad avses med ”unikt till sin karaktär”? Här svävar vi i okunnighet.

Kommunens kommentarer

Åberopas för vad som helst som inte inryms i något av de övriga skälen. Ofta hänvisar sökanden och/eller politiska företrädare till enskilda intressen såsom känslomässiga eller ekonomiska. Inte så lätt att bedöma.

När kan punkt 6 vara tillämpbar? Här behövs riktlinjer.

Är knappt möjlig att tillämpa då det ska vara mer eller mindre risk för en katastrof eller lik- nande, enligt den bedömning som länsstyrelsen gjort i ett specifikt fall; något som kommunen starkt har reagerat mot.

Svår att förhålla sig till.

Graden av tyngd i t.ex. ”ett annat mycket angeläget intresse” kan vara svår att värdera. Skulle behövas mer vägledning och rättspraxis.

Vad ska anses som ett annat mycket angeläget intresse? Otydlig.