var tvådelad och respondenterna ombads svara dels med avseende på den egna dispensgivningen, dels med avseende på den granskning och prövning som man utför av kommunernas beslut. Svaren visar att graden av samverkan med avseende på dessa aspekter är begränsad, se figur 20. De allra flesta läns styrelser samverkar i liten utsträckning med andra länsstyrelser, några samver kar inte alls och några samverkar i stor utsträckning. Vid en jämförelse tycks ändå graden av samverkan vara något högre när det gäller granskning och prövning jämfört med den egna dispensgivningen.
Figur 20. Länsstyrelserna tillfrågades i vilken utsträckning de samverkar med andra länsstyrelser gällande tolkning av strandskyddsbestämmelserna med avseende på egen dispensgivning samt granskning och prövning.
0 20 40 60 80 100 Andel länsstyrelser %
Andel länsstyrelser som samverkar med andra
länsstyrelser
Egen dispensgivning Granskning och prövning
dispensgivning
I enkäten till länsstyrelsen ställdes ett antal frågor som dels behandlade syftet med strandskyddet, dels de preciserade dispensskälen men även de vanligaste orsakerna till att länsstyrelsen vid prövning gör ändringar i kommunens dispens beslut.
När det gäller strandskyddsbestämmelsernas syfte, som anges i 7 kap. § 13 i miljöbalken, tillfrågades länsstyrelsen om de anser att kommunerna i deras respektive län, i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till syftet med strand skyddsbestämmelserna i sin dispensgivning. Svaren på denna fråga fördelade sig helt jämt bland de 16 länsstyrelser som svarat, 50 procent vardera, på svarsalternativen ja respektive nej. De åtta länsstyrelser som svarade nej på frågan fick sedan en följdfråga där de tillfrågades om i vilket eller vilka avse enden hänsyn till strandskyddets syfte är otillräcklig. En länsstyrelse svarar
kommunerna. Men så är inte fallet”. I åtminstone fem av de övriga fritext
kommentarerna nämns på olika sätt att hänsynen till och påverkan på växt och djurlivet kan vara förminskat eller dåligt, eller att det är oredovisat eller outrett i kommunens dispensgivning. En kommentar tar fasta på bedöm ningen mellan strandskyddets två syften, allmänhetens tillgång och växt och djurlivets skydd ”ibland tas syftet med allmänhetens tillgänglighet som försvar
för att förminska värdet för djur- och växtliv, summariska bedömningar att ingen skada sker och att inga naturvärden finns”.
En annan enstaka fritextkommentar gäller det politiska inflytandet ”det
blir ofta ett politiskt avgörande i kommunen. Inte ovanligt att politiker går emot tjänstemännen. Överlämnar ofta avgörandet till länsstyrelsen ’i känsliga ärenden’”. Slutligen en kommentar från en länsstyrelse angående de särskilda
dispensskälen:
”Många gånger betraktas en omständighet i 7:18 c som ett särskilt skäl utan att man utrett alternativa platser eller genomfört avvägning mot strandskyddets syften. Det kan till exempel handla om att man ger dispens till bryggor i oexploaterade områden. Eller ger dispens för ett angeläget allmänt intresse utan att alls nämna hur allmänheten eller växt- och djur- livet påverkas.”
För att återknyta till de särskilda dispensskälen (som anges i 7 kap. § 18c i miljöbalken) så tillfrågades länsstyrelserna om de särskilda skälen är lätta att tillämpa vid dispensgivning. Totalt 73 procent (11 av 15) av de länsstyrelser som besvarat frågan svarar ja på frågan och resterande 27 procent svarar nej. Länsstyrelserna gavs även möjlighet att kommentera frågan i fritext samt ange vilka skäl som är lättare eller svårare att tillämpa, vilket de också gjort i stor utsträckning. I fritextsvaren nyanseras svaren och vad som är ”lätt och svårt” med tillämpningen av de särskilda skälen preciseras.
Bland annat lyfter länsstyrelsen fram att bryggor är svårbedömda utifrån det tredje särskilda dispensskälet som handlar om anläggningar vid vattnet. Det femte skälet om ”angeläget allmänt intresse” lyfts också fram av ett flertal länsstyrelser. Här ser man bland annat ett behov av att utveckla praxis för hur skälet kan tillämpas exempelvis vid tätortsutveckling. Svaren redovisas i sin helhet i bilaga 2.
Länsstyrelsen tillfrågades också om vilka de vanligaste orsakerna är till att länsstyrelsen vid sin prövning ändrar kommunens dispensbeslut. Frågan formu lerades som en fritextfråga och de angivna svaren redovisas nedan i tabell 12. Svaren har kategoriserats i grupper och redovisas med angiven frekvens. En länsstyrelse formulerar sig på följande sätt:
”Vi ’ändrar’ kommunernas beslut på så sätt att vi begär komplettering till beslutet från kommunen. Vi gör aldrig själv om eller lägger till något i det kommunala beslutet. De vanligaste kompletteringarna avser tomtplats- avgränsning och villkor till denna. Förtydligande av de särskilda skäl som åberopas samt påverkan på strandskyddets syften är också vanligt.”
Den oftast angivna orsaken är att kommunerna angett särskilda skäl som länsstyrelserna bedömer inte finns, behöver förtydligas eller tolkats fel. Övriga orsaker som anges är bland andra tomtplatsavgränsningar som behöver ändras samt att länsstyrelsen bedömer att det inte tagits tillräcklig hänsyn till strand skyddets syften.
tabell 12. de vanligaste orsakerna till att länsstyrelserna vid sin prövning ändrar kommunens dispensbeslut. angivna orsaker kategoriserade (frekvens inom parentes).
Särskilda skäl bedöms saknas, behöver förtydligas eller har tolkats felaktigt (12) Tomtplatsavgränsning behöver ändras (5)
Ej tagits tillräcklig hänsyn till strandskyddets syften (3)
Vi ställde även frågan till länsstyrelsen om vilka de viktigaste faktorerna är för att de ska kunna tillämpa strandskyddsbestämmelserna likvärdigt över landet. Svaren har sorterats i kategorier och redovisas i frekvensordning i tabell 13 nedan. Den oftast angivna faktorn handlar om tydlig vägledning från centrala myndigheter, oftast nämns Naturvårdsverket men någon gång även Boverket. Dessutom omnämns kontinuerliga träffar handläggare emellan samt att man följer rättsutvecklingen och är uppdaterad om de senaste rättsfallen.
tabell 13. de enligt länsstyrelsen viktigaste faktorerna för att kunna tillämpa strandskydds- bestämmelserna likvärdigt över landet. angivna orsaker kategoriserade (frekvens inom parentes). Tydlig vägledning från centrala myndigheter (9)
Kontinuerliga träffar mellan handläggare (6) Följa rättsutvecklingen (5)
Utbildning (3)
Samverkan/samarbete mellan länsstyrelser (2) Tydlig lagstiftning (2)