Den andra studien: Män som lagöverträdare i relation till kvinnor som

4.2.1 Material: Motioner tillhörande justitieutskottets betänkanden

Den andra studiens material är med ett undantag detsamma som för den första studiens. Jag har nämligen till denna studie sökt upp de fullständiga motionerna, vilka jag förut endast läst sammanfattningarna av i justitieutskottets

betänkanden. I motionerna har jag sedan letat efter utsagor där det framgår att motionärerna diskuterar män som förövare i relation till kvinnor som brottsoffer respektive förövare. Även om orden man/män/pojke inte används i alla 274 motionerna, så framgår det ofta av sammanhanget att det är män motionärerna

95 Jag ansluter mig här till Wendt Höjers resonemang om att det är först vid läsningen av empirin som det är möjligt att se vilka kategorier/analysredskap som visar sig användbara i meningen att de förmår utvinna något relevant och intressant ur materialet (Wendt Höjer, 2002, s. 47).

diskuterar, exempelvis genom hänvisningar till hemmiljön där våldet äger rum etc. ⁹⁶

Jag vill också påpeka att även om det är männen som står i centrum i den andra studien, så går det inte att undvika beskrivningarna av kvinnorna. Männen och kvinnorna beskrivs oftast i relation till varandra.

4.2.2 Urval

För att anknyta till ovanstående så är det inte män som ”självständiga”

lagöverträdare som studeras i motionerna, utan män som lagöverträdare i relation till kvinnor som brottsoffer och lagöverträdare. Motioner där mäns stöldbrottslighet beskrivs, utan att kvinnors dito tas upp, faller med andra ord utanför studiens ramar. Även motioner där män misshandlar andra män faller bort, eftersom ursprungsurvalet utgick från kvinnors brottslighet och offerskap.

Vad gäller kategorin ”män som brottsoffer” så faller denna alltså helt bort i denna studie.

4.2.3 Metod: Politisk idéanalys med hjälp av analysram

Metoden jag kommer tillämpa i denna studie brukar gå under samlingsnamnet politisk idéanalys. Studier som vill kasta ljus över någon typ av politiska idéer faller inom ramen för detta begrepp. Muntliga och skriftliga politiska budskap har en central roll vid analysen (Vedung, 1977, s. 16). Man kan skilja mellan två olika typer av idéanalys: innehållslig och funktionell. Den förstnämnda är

primärt inriktad på det informativa innehållet i de politiska budskapen, medan man i den funktionella idéanalysen koncentrerar sig på bl.a. varför olika aktörer omfattar vissa politiska idéer (ibid. s. 18 ff.). I den funktionella idéanalysen kan

96 Dimensionen könsneutral – könsspecifik text kommer som tidigare nämnts tas upp i analysen.

man t.ex. koncentrera sig på att visa att specifika idéer är orsakade av någonting eller vilken funktion idéerna fyller i det politiska livet.

Den typ av politisk idéanalys jag använder mig av här brukar benämnas genetisk idéanalys, och kan enligt Vedung placeras under det innehållsliga perspektivet (Vedung, 1977, s. 26)⁹⁷ Vid en genetisk idéanalys vill man klargöra om

exempelvis en viss debattör kan sägas ingå i en eller annan idéhistorisk tradition.

Söderfeldt uttrycker det även på följande sätt:

”Genetisk analys av idéer och argument innebär att man söker påvisa i vad mån tankeelement som påträffas stämmer överens med vad tidigare tänkare och idéinriktningar förkunnat” (Söderfeldt, 1972, s. 126).

Den genetiska idéanalysen kan dock även ses som en metod för att ta reda på vad som påverkat/orsakat en viss person att säga det hon säger, vilket skiljer sig något från vad citatet ovan uttrycker och även från min egen användning av metoden⁹⁸ (Vedung, 1977, s. 26).

Analysramen för uppsatsen består av de begreppspar som presenterades i avsnitt 3.5, och som konstruerats utifrån de tre feministiska perspektiven. Vid läsandet av motionerna kommer jag att leta efter utsagor i motionerna som kan placeras in under dessa begreppspar. Jag kommer med andra ord att tolka utsagorna i motionerna och bedöma om de passar in under något/några av begreppsparen.

Ett exempel kan vara om en motionär beskriver män som aggressiva och

kvinnor som inåtvända. Denna utsaga kan placeras in under begreppsparet ”Män och kvinnor - lika eller olika?”, eftersom kvinnor och män beskrivs som olika.

97 Vedung, 1977, s. 26. Söderfeldt placerar den genetiska idéanalysen under det innehållsliga perspektivet. Under vilken rubrik man placerar analysen har dock mindre betydelse. Vad som är av vikt är i stället vilken innebörd man ger den genetiska idéanalysen.

98 Det är nämligen inte min ambition att bevisa att vissa motionärer har härlett sin beskrivning av män som lagöverträdare från en viss teori. Jag vill däremot peka på de likheter som

eventuellt finns mellan motionerna och teorierna och se om det kan finnas något som indikerar en påverkan av motionerna.

Det rör sig alltså om en konstruerad debatt, då motionerna inte främst handlar om vilken feministisk teori som bör utgöra grunden för hur vi ska se på kvinnor och män utan om förslag till olika förändringar på det kriminalpolitiska området.

4.2.4 Tolkning

Det finns flera olika tolkningsläror att välja mellan vid en politisk idéanalys. En av dessa betecknas bokstavstolkning. Här söker man återge meningen med texten genom ett logiskt-grammatiskt studium av dess ordalydelse (Vedung, 1977, s. 81). Huvudpoängen med bokstavstolkningen är att texten ska inta den förnämsta platsen, vilket den också har i denna uppsats. Jag har i analysen haft ambitionen att hålla mig så nära texternas ordalydelse som möjligt. På grund av att man i motionerna sällan eller aldrig ordagrant hänvisar till t ex

radikalfeministiska skäl för en förändring av lagstiftningen, så har jag dock många gånger blivit tvungen att gå utöver ren bokstavstolkning vid tolkandet av beskrivningarna. Det är emellertid en nödvändighet, då jag knappast skulle kunna säga någonting om texterna annars.

4.2.5 Validitet

Undersöker jag verkligen hur män som förövare – i relation till kvinnor som brottsoffer respektive förövare – beskrivs i kriminalpolitiska motioner? Några saker som kan tänkas dra ner validiteten hos undersökningen är.

1) Motioner som handlar om kriminalpolitiska frågor finns även i socialutskottet, och dessa undersöker jag inte.

2) Män som lagöverträdare kan beskrivas på många olika sätt, och i denna uppsats är det beskrivningar som kan relateras till något/några av de tre feministiska perspektiven som är centrala.

3) Ursprungsurvalet har gjorts via sammanfattningar av motioner i justitieutskottets betänkanden. Men det kan ju tänkas att ordet kvinna m.m. nämns i den fullständiga motionen men inte i sammanfattningen av densamma, vilket kan tänkas påverka validiteten.

4) Motionerna i materialet har olika politisk dignitet. Kriminalpolitiska partimotioner kan exempelvis ses som den politik som partiet vill föra om det får överta regeringsmakten, medan enskilda motioner snarare kan bestå av åsikter hos en riksdagsledamot som vill gå emot partilinjen (Isberg, 1984, s. 31). Jag har dock valt att inte vikta motionerna i denna uppsats i bemärkelsen att partimotioner ses som viktigare än enskilda motioner etc.

Jag är medveten om ovanstående problem, men anser att jag tydligt redovisat mina utgångspunkter och hur mitt urval har gått till, i kombination med att jag kommer att vara försiktig med att generalisera mina resultat till områden som inte kan stödjas av det material jag undersökt.

Det som talar för att validiteten hos den andra studien är respektabelt hög, är att justitieutskottet trots allt är det utskott som ska ha hand om frågor kring

brottslighet, medan socialutskottet huvudsakligen behandlar andra ämnen än brottslighet. Jag har med andra ord undersökt motioner om kriminalpolitik.

Begränsningen till att studera männen – och indirekt kvinnorna – via de feministiska perspektiven som analysram har jag redogjort för, och

beskrivningar av männen och kvinnorna som inte kan relateras till denna faller utanför studien. Valet av sammanfattningarna av motionerna gjordes för att det skulle vara möjligt att studera hela perioden 1971-2000, och det eventuella bortfall av motioner som därmed skett vägs upp av att jag kunde studera flera motioner än om jag gjort ett ännu mer selektivt urval. Det faktum att jag valt att inte lägga någon betydelse vid motionernas politiska dignitet har att göra med att

jag i denna studie inte är intresserad av den partipolitiska dimensionen, och inte heller av huruvida de ledamöter som skrivit motioner skiljer sig från dem som inte har skrivit motioner kring de avhandlande ämnena.

4.2.6 Reliabilitet

Kvalitativa studier brukar ibland bli kritiserade för subjektivitet. Med tanke på att jag utfört två studier och en sammanfattande analys på samma material, så har jag dock upprepade gånger blivit tvungen att ifrågasätta de tolkningar jag gjort i ett tidigare skede, vilket gör att intersubjektiviteten hos undersökningen har tillgodosetts. Dessutom har jag relativt detaljerat redovisat den analysram jag utgått ifrån. På grund av dessa anledningar anser jag att tillförlitligheten hos de resultat jag kommit fram till borde vara hög.

4.2.7 Figur över urval och metod

För att sammanfatta hur urvalet till de två studierna har gått till och vilka metoder som har använts till respektive studie har jag konstruerat en figur.

Figur 1. Urval och metod Studie I

Kvantitativ studie av motioner om kvinnor som brottsoffer respektive lagöverträdare

Mindre kvalitativ studie av ett urval motioner

Metod

Läsning av sammanfattningar av motioner samt vissa motioner fullständigt

Metod

Läsning av de fullständiga motionerna

Betänkanden som i

sammanfattningen innehåller orden - kvinna (inklusive

samman-sättningar av detta ord) - besöksförbud

- målsägandebiträde - prostitution

- pornografi

Justitieutskottets betänkanden 1971 – 2000

Studie II

Kvalitativ studie av motioner om män som lagöverträdare