Angivande av elens ursprung

3.1.1 Elleverantörernas skyldigheter

Förslag: En ny bestämmelse införs i ellagen som ålägger elleverantörer att på eller i samband med elfakturor och i reklam till elanvändarna lämna uppgift om följande:

− Ursprunget av den el som säljs, baserat på föregående års genomsnittliga bränslesammansättning eller, om elen köps via börs eller importeras från ett land utanför Europeiska gemenskapen, baserat på aggregerade uppgifter från föregående år som börs eller importör tillhandahållit.

− Den miljöpåverkan i form av utsläpp av CO₂ och radioaktivt utsläpp som föregående års genomsnittliga bränslesammansättning har givit upphov till, genom hänvisning till befintliga referenskällor.

Bestämmelsen kompletteras med ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om hur sådana uppgifter skall beräknas och redovisas för elanvändarna.

Bestämmelserna om angivande av elens ursprung bör omfattas av nätmyndighetens tillsyn.

Elmarknadsdirektivets artikel 3.6 föreskriver att elleverantörerna på eller i samband med fakturorna och i reklam skall lämna uppgifter till elanvändarna om varje enskild energikällas andel av den genomsnittliga bränslesammansättningen som företaget använt under det gångna året eller, om elen anskaffats via en elbörs eller importerats från ett land utanför gemenskapen, de aggregerade

uppgifter för föregående år som erhållits från elbörsen eller importören.

Elleverantören skall vidare genom hänvisning till befintliga referenskällor, t.ex. webbplatser, lämna uppgift om vilken inverkan på miljön elen från den aktuella bränslesammansättningen haft under det gångna året, i vart fall i form av utsläppt CO₂ och radioaktivt utsläpp.

Den svenska lagstiftningen saknar bestämmelser om skyldighet för elleverantörer att ange elens ursprung. Det finns inte heller någon skyldighet att hänvisa till uppgifter om vilken miljöpåverkan el från en viss bränslesammansättning har. Med hänsyn härtill bör sådana regler införas i ellagen.

För att elanvändarna skall kunna jämföra elen med avseende på olika elleverantörernas genomsnittliga bränslesammansättning och den miljöpåverkan som el producerad från olika energikällor har, bör presentationen av uppgifterna gentemot elanvändarna göras så enhetlig som möjligt. Sättet att ange elens ursprung, sättet att beräkna de olika energikällornas andel av elen och sättet att beräkna mängden CO₂ utsläpp och radioaktivt avfall som uppkommer av olika energikällor måste därför närmare utvecklas. En sådan utveckling kan i huvudsak genomföras på två sätt.

Elbranschen kan genom en frivillig överenskommelse, som eventuellt görs i samråd med en myndighet, närmare utveckla sättet att ange elens ursprung, sättet att beräkna de olika energikällornas andel av elen och sättet att beräkna mängden CO₂ utsläpp och radioaktivt avfall som uppkommer av olika energikällor eller också kan sådana bestämmelser införas i bindande lagstiftning. En överenskommelse mellan marknadens aktörer är därvid att föredra, framförallt mot bakgrund av att branschen redan idag har tagit fram ett antal frivilliga märkningssystem. En sådan frivillig reglering bör ske i samråd med Energimyndigheten. Skulle en överenskommelse inte komma till stånd bör det dock finnas en möjlighet att föreskriva ett mer detaljerat regelverk om sättet att beräkna och redovisa de aktuella uppgifterna. Det bör därför finnas en möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att, om detta blir aktuellt, närmare utforma de relevanta reglerna.

Direktivet anger att medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att den information som leverantörer tillhandahåller sina kunder är tillförlitlig. Detta innebär att någon form av övervakning måste göras av att elleverantörerna inte

åsidosätter sina skyldigheter att ange elens ursprung på ett adekvat sätt. En lämplig ordning är att Energimyndighetens tillsynsområde utökas till att också omfatta en sådan övervakning.

Vad gäller de föreslagna reglernas ikraftträdande måste följande överväganden göras. För det praktiska genomförandet av elleverantörernas skyldigheter är det viktigt att det ges tillräcklig tid för förberedelser. Med hänsyn till att direktivet skall vara infört i nationell lagstiftning den 1 juli 2004 och att uppgifterna skall baseras på föregående års genomsnittliga bränslesammansättning bör en rimlig avvägning vara att de föreslagna reglerna i ellagen om angivande av elens ursprung tillämpas från och med den 1 januari 2006.

3.1.2 Elproducenter, elimportörer och elleverantörers skyldigheter

Förslag: En ny bestämmelse införs i ellagen som ålägger elproducenter, importörer av el och elleverantörer att på begäran av elleverantör lämna de uppgifter som en elleverantör behöver för att fullgöra de uppgifter som krävs enligt reglerna om angivande av elens ursprung.

Bestämmelsen kompletteras med ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att närmare föreskriva om sättet att beräkna och redovisa elens ursprung till elleverantörerna.

Bestämmelsen om elproducenter, importörer av el samt elleverantörers skyldigheter att lämna uppgifter om elens ursprung bör omfattas av nätmyndighetens tillsyn.

Innan den svenska elmarknaden konkurrensutsattes handlades den el som producerades i Sverige eller som importerades hit enbart via bilaterala avtal mellan säljare och köpare. Idag finns en gemensam nordisk elbörs, Nord Pool. Nord Pool har sitt säte i Norge och lyder därför under norsk lagstiftning. Strax under 30 procent av all elhandel i Sverige sker via börsen. Den övervägande andelen el producerad i Sverige säljs därmed fortfarande via bilaterala avtal.

För att elleverantörerna skall kunna fullgöra sin uppgift att ange elens ursprung måste de elproducenter, importörer och elleverantörer som inte handlar via elbörsen åläggas att på begäran av en elleverantör lämna de uppgifter som behövs för att

elleverantöreren skall kunna fullfölja sina skyldigheter att ange elens ursprung. När det gäller sådan el som importerats till Sverige från ett land utanför unionen, vid tiden för direktivets införlivande i svensk rätt el från Norge, föreskriver direktivet att ursprunget av sådan el endast behöver anges på en aggregerad nivå baserat på föregående års uppgifter. Detta innebär att det måste införas närmare regler för hur producenter och elimportörer skall tillhandahålla uppgifterna till elleverantörerna t.ex. om dessa får anges på en aggregerad nivå eller inte.

I likhet med vad som anförts ovan under avsnittet 3.1.1 om elleverantörers skyldigheter att ange elens ursprung bör den närmare regleringen av sättet på vilket producenter m.fl. skall beräkna och redovisa elens ursprung överlämnas åt branschens aktörer. Skulle detta inte visa sig vara tillräckligt eller om en sådan överenskommelse inte kan komma tillstånd bör bindande föreskrifter övervägas. Med hänsyn härtill bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om detta blir aktuellt, ges en möjlighet att närmare utforma sådana regler.

När det gäller el som anskaffats via elbörs kan en skyldighet att ålägga Nord Pool att på begäran av en elleverantör lämna ut de uppgifter som denne behöver för att fullgöra sina skyldigheter att ange elens ursprung inte införas eftersom bolaget har sitt säte i Norge. Det får ändå förutsättas att den nordiska börsen kommer att tillhandahålla sådana uppgifter utan att detta anges särskilt i lagstiftning.

I likhet med vad som anförts ovan om elleverantörernas skyldigheter att ange elens ursprung bör Energimyndighetens tillsynsområde också omfatta de skyldigheter som föreslås vad gäller elproducenter, elimportörer och elleverantörer.

Energimyndighetens tillsynsområde bör därmed utökas till att också omfatta en sådan övervakning.