Avhandlingens andra del ägnas åt teoretiska och mer abstrakta resonemang om grundvalar i utformning och tillvägagångssätt av forskningsprocessen. Det teoretiska stödet för förståelsebaserade empiriska fallstudier redovisas. Det gäller val av angrepssätt, design och teori för att systematiskt analysera ansvarets lärande organisering inifrån, att följa med ansvarsprocesser i abstrakta analyser. För dem som vill gå direkt till empiriska resultat så redovisas de i fallbeskrivningarna i del III. De sammanfattas med empirisk och teoretisk reflektion i del IV. Där besvaras forskningsfrågorna.
Det behövs stöd av teoretiska begrepp för att ta sig an undersökningen av frågorna och sätt att använda teoretiska begrepp som kan hantera komplexa sociala system. Annars hänger den teoretiska begrepsstrukturen i luften. Därför är jag inte enbart beroende av erfarenhetsbaserad kunskap för att analysera empiriska data. Det finns också beroenden av teori för att systematiskt analysera och återspegla det ansvarsrelevanta, unika, variationsrika och generaliserbara i att studera fall på ett konfidentiellt, rättfärdigt och tillförlitligt sätt.
I kapitel 4-7 beskrivs synsätt och angreppssätt för att studera erfarenhetsbaserad praktik för kunskap om forskningsfrågorna. Synsättetet ger grunden för studiens metodologiska angreppssätt. Därför behövs en teoretisk begreppsstruktur för att begripliggöra och utföra forskningsarbetet på ett etiskt och strategiskt genomförbart sätt. Valet gäller vetenskapsteoretiskt och kunskapsteoretiskt stöd för synsättet och metodologiska angreppsmetoder i forskningsprocessen8. För att belysa och empiriskt undersöka problemområdet
sker det med utgångspunkt från forskningsfrågorna. Avgränsningen av de
8 Myrdal (1969) beskriver avsaknaden av en bra svensk term, som kan ge en förklaring som
motsvara engelskans, ’approach’. Den termen innefattar synpunkt och synsätt och dess återspegling vid definitioner av begrepp vid konstruktionen av teorier och modeller, vid valet av observationer och analysmetoder och vid framläggandet av forskningsresultat, kort sagt allt som ingår i forskningsprocessen. Myrdal använder det ”menlösare svenska ordet angreppsmetod” och påminner läsaren om att meningen då är en annan, både precisare och vidare, än den språkligt vanliga (Myrdal 1969:8).
förhållanden som beskrivs i avhandlingen sker empiriskt. I denna andra del i avhandlingen beskrivs de vägval som gjorts för att få ökad förståelse och kunskap om problemområdet ur praktiken. Det leder till den erfarenhetsbaserade kunskapen som beskrivs i de empiriska kapitlen i del III.
Kapitel 4, Angreppsmetoder och teoretiska
begreppsbetydelser
I kapitlet presenteras angreppsmetoder och teoretisk begreppsstruktur. De teorier som bildar den sammantagna begreppsramen har valts och satts samman som ett teoretiskt stöd för att förstå den värld, de sociala verkligheter och praktiker, som undersöks. Värdet hos dessa teorier avgörs av i vad mån de är bra verktyg för att förstå praktiken, när begreppen fylls med det konkreta innehåll och de innebörder som de uttrycks och i handling görs av dem som deltar när frågorna undersöks och analyseras. Det teoretiska stödet skall ge verktyg för ökad förståelse av frågornas sociala komplexitet. Begreppen skall ge teoretiskt stöd för vad som i praktiken utgör ett ansvarsrelevant informationsutbyte och för vad som lokalt uppfattas vara ansvarsbrister, utmaningar och lärande i ansvarets praktiserande. De skall också förklara varför förändringar som sker i det politiska ansvarets organisering ibland värderas vara mer ansvarsrelevant innehåll och en mer adekvat organisering än tidigare.
De teoretiska begreppens betydelser används här inte huvudsakligen för att prövas empiriskt, utan för att bidra till förståelse av vad som sker i praktiken och varför. Det innebär också att den ursprungliga teoretiska betydelsen allt eftersom kan förändras av de konkreta förhållandena som ändras i praktiken av dem. De centrala begreppen som behandlas handlar om meningsaspekter i ansvarets sociala interaktioner, i situationer där de politiskt ansvarigas kommunikationsutbyte i organiseringen innebär lärande. Den lärande organiseringen ökar ansvarigas förmåga, att med de medel och mål som finns lokalt för medborgarna i verksamheten , organisera verksamheter n på ett mer adekvat sätt än tidigare.
Ansvar och lärande i organisering av uppgifter är mänskliga förmågor som utvecklas i sociala samspelsprocesser. Avhandlingens frågor gäller hur meningsskapande ansvarsrelevanta skillnader beaktas och redovisas i revisionens organiseringen. I kapitlet klargörs begrepp som har att göra med ansvar, organisering, institutioner och lärande i sociala samspelsprocesser liksom självorganisering och revisionssystems karaktär. Begreppen beskrivs så att det går att få förståelse för problemområdet och det vetenskapsteoretiska stöd som behövs för studiens utformning av datainsamling och analys.
Kapitel 5: Teoretiskt stöd för forskningens
förståelsebaserade fallstudiedesign
I kapitlet redovisas teoretiskt det vetenskapsteoretiska och kunskapssociologiska stöd som tillvaratas för utformningen av de förståelsebaserade fallstudierna, undersökta i aktuell praktik. I studien tillvaratas teorier för förståelse och tolkning av människors livsvärldar, deras teoretiska föreställningar, förståelse och socialt lärande i praktiken samt vad det innebär för dem som deltar. För de abstrakta analyserna av individers sociala samspel ger sociala systemteorier det stöd som behövs för att urskilja vad som begränsar och möjliggör att sociala system kan bibehållas eller förnyas. Startpunkten för analyserna av ansvarsinteraktionerna sker hos de närmast berörda, formellt ansvariga revisionsaktörerna. Därifrån följs och analyseras har de organiserar sig. Kapitlet beskriver också det teoretiska stödet för att analysera policyskapande implementationsprocesser.
Kapitel 6: Teori för analys av policy och utmärkande
kännetecken för policyvetenskap
I kapitlet presenteras det teoretiska stödet för policyanalys. Avhandlingen tar stöd av teorier och empirisk implementationsforskning som klargör att vetenskapliga studier av politik inte är värdeneutrala. Policyproblem undersöks för att ge ökad förståelse och kunskap om deras beskaffenheter i lokal praktik. Den strukturering som i praktiken skapas av meningfullt informationsutbyte i kommunikation och sociala interaktioner kan inte förespås. Först efter beskrivning kan policyskapande implementationsstrukturer, de som i praktiken skapar värde och främjar önskvärt ansvar pusslas ihop och analyseras.
Det som studeras berör normativa frågor. Det finns alltid normativa inslag i kunskapandet som sker i en demokratis organisationer och institutioner, i valet av för vem, för vad och hur angelägna samhällsproblem prioriteras och i hur resurser för att lösa dem mobiliseras och tillvaratas. I avhandlingen presenteras inte någon normativ teori för problemområdet som undersöks. Vilket värde demokratins institutioner och organisationer i praktiken har för medborgarna kan enbart studeras empiriskt och rättfärdigas i praktik. I min empiriska studie föregår jag inte resultaten med normativa föreskrifter, jag tillvaratar vad som sker i den politiska ansvarspraktiken och hur det värderas där. Studien synliggör ansvarsprocesser, ger oss en inblick i den normering som sker i ansvaret i dess utmaningar och organisering av verksamhet och lärande. Detta innebär att det skapas policy för ansvarets stabilisering eller förändring så som det värderas i kommunaldemokratiska revisionsprocesser.
Genom att beskriva och problematisera vad som sker där, kan vi få ökad gemensam kunskap, som synliggör politiskt ansvar så att vi lär ur praktiken av vad som är möjligt att stödja, främja och förbättra med stöd av adekvata institutionella arrangemang som demokratin ger självstyrelseutrymme för.
Kapitel 7: Fältarbetets metoder och materialets hantering
I kapitlet beskrivs de metoder som används i fältarbetet. Här finns också kriterierna för kommunurvalet, frågorna som använts i samtalsintervjuer med deltagarna, i fokusgrupper, parvisa och/eller enskilda intervjuer samt hur det empiriska materialet ställts samman för analys och används. Metoderna ska ge stöd för att kunna förmedla rättfärdigade beskrivningar och analyser med utgångspunkt från vad de människor jag mött uttrycker, om vilka problem de möter, vilka utmaningar de väljer att ta sig an för att fullgöra sina åtaganden samt om, hur organiseringen sker i revisionsprocesser som bidrar till önskvärda problemlösningar och hur värderingar förklaras. Avhandlingens empiriska material kommer från olika kommuner med olika erfarenheter av ansvars granskning och prövning med stöd av information från kommunal revision. Urvalet ger en bredd och variation av erfarenheter i det empiriska materialet. Det avser ge exempel, vilka problem som uttrycks och prioriteras i de analyserade revisionsfallen och vilka aktörer som deltar i lösningen av de utmaningar som revisorerna prioriterar att ägna sig åt, i olika former i lokala och regionala sammanhang. Med utgångspunkt från forskningsfrågornas innehåll tillvaratas och avgränsas det som sker i praktiken av de data som empirin ger.