3.10.1 Krav
3 kap. 1 § SSMFS 2008:1
Av bestämmelserna i 3 kap. 1§ SSMFS 2008:1 framgår att anläggningen ska vara konstruerad på ett sådant sätt att de system, komponenter och anordningar som behövs med hänsyn till säkerheten är möjliga att underhålla, kontrollera och prova.
Bedömningskriterier:
Att det är möjligt att underhålla, kontrollera och prova utrustning av betydelse för säkerheten beaktas vid anläggningens utformning.
5 kap. 1 § SSMFS 2008:1
Till ledning för driften av en anläggning ska tillståndshavaren upprätta säkerhetstekniska driftförutsättningar.
Bedömningskriterier:
För den planerade anläggningen finns planer som beskriver att säkerhetstekniska driftförutsättningar kommer att tas fram samt vilken information de kommer att innehålla.
5 kap. 2 § SSMFS 2008:1
Tillståndshavaren ska fastställa instruktioner för de åtgärder som ska vidtas vid en anläggning under normaldrift, vid driftstörningar och sådana haverier som är beaktade i anläggningens konstruktion. Av bestämmelserna framgår även att det ska finnas dokumenterade riktlinjer för åtgärder som kan behöva vidtas för att kontrollera och begränsa konsekvenserna av haverier som inte är beaktade i anläggningens konstruktion. Bedömningskriterier:
Instruktioner kommer i ett senare skede att tas fram för de åtgärder som vidtas vid den planerade anläggningen under normaldrift, vid driftstörningar och sådana haverier som är beaktade i anläggningens konstruktion.
Dokumenterade riktlinjer kommer i ett senare skede att tas fram för de åtgärder som kan behöva vidtas för att kontrollera och begränsa konsekvenserna av haverier som inte är beaktade i den planerade anläggningens konstruktion.
5 kap. 3 § SSMFS 2008:1
Byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar av betydelse för säkerheten vid en anläggning ska fortlöpande kontrolleras och underhållas på ett sådant sätt att de uppfyller de säkerhetskrav som ställs. För detta ska det finnas program för underhåll, fortlöpande tillsyn och kontroll samt hantering av åldersrelaterade försämringar och skador.
Programmen ska genomföras med metoder som är validerade för sina ändamål. Mät- och provningsutrustning ska hållas kalibrerad i enlighet med fastställda instruktioner. Programmen ska vara dokumenterade samt ses över och uppdateras mot bakgrund av vunna erfarenheter och utvecklingen inom vetenskap och teknik.
Bedömningskriterier:
Redovisningen innefattar planer på att ta fram ett program för underhåll avseende byggnader och utrustning av betydelse för säkerheten.
Redovisningen innefattar planer på att ta fram ett program för hantering av åldersrelaterade skador och försämringar avseende byggnader och utrustning av betydelse för säkerheten.
3 kap. 1 § SSMFS 2008:13
Av 3 kap. 1 § SSMFS 2008:13 framgår att mekaniska anordningar ska indelas i
kontrollgrupperna A-C för att styra omfattning och inriktning av återkommande kontroll. Indelningen ska bestämmas med hänsyn tagen till de relativa riskerna för
kärnbränsleskador, utsläpp av radioaktiva ämnen, oavsiktlig kedjereaktion och brister i säkerhetsnivån i övrigt till följd av skador som kan uppkomma i de mekaniska
anordningarna.
4 kap. 7 – 10 §§ SSMFS 2008:13
Av bestämmelserna i 7 § framgår bl.a. att svetsning och andra sammanfogningsprocesser ska vara styrda samt utförda enligt procedurer och av personal vilka är kvalificerade för ändamålet. Tillståndshavaren ska tillse att kvalificeringen av procedurer och av personal är övervakad och bedömd av ett ackrediterat organ. Enligt 8 § ska material, formvara och svetsförband genomgå den kontroll som behövs för att säkerställa att det inte kvarstår några fel eller avvikelser i övrigt som har betydelse för säkerheten. Kontrollerna ska utföras enligt ett till aktuell konstruktion, reparations- och tillverkningsmetodik samt kvalitetsklass anpassat kontrollunderlag. Vidare framgår enligt 9 § krav på provning i samband med tillverkning, installation och reparation. I 10 § anges att oförstörande provning ska utföras med antingen väl beprövade provningssystem eller med provningssystem som i tillämplig omfattning kvalificerats för ändamålet.
3.10.2 Underlag från SKB
SSM har i huvudsak utgått från det underlag som finns i F-PSAR kapitel 4 (SKBdoc 1205120). Där beskrivs på en övergripande nivå organisationen och principerna för ledning och styrning, samt principerna för anläggnigens drift, underhåll och hantering av använt kärnbränsle och kärnavfall.
Om den planerade anläggningens drift, STF och instruktioner
F-PSAR kapitel 4 innehåller ingen explicit beskrivning av hur anläggningens drift och övervakning är anpassad så att störningar och haverier förebyggs, men beskriver på en övergripande nivå att Clink kommer att styras inom fastställda ramar och med fastställda styrande dokument. Dessa kommer att finnas i ledningssystemet, STF,
anläggningsspecifika tekniska instruktioner samt drift- och störningsinstruktioner. I
Anläggningens system i djupförsvarsnivåer (SKBdoc 1205123 kapitel 5.3.4) beskriver
SKBs övergripande vilka system som är kopplade till djupförsvarsnivå ett om förebyggande av driftstörningar och fel.
I principer för drift (SKBdoc 1205120 kapitel 4.4.1) beskriver SKB att Clink kommer att vara bemannad med driftpersonal dygnet runt. Det är skiftledaren som ansvarar för att göra de operativa värderingar av säkerheten och för att fatta de beslut som krävs beroende på de händelser och förhållanden som uppstår i anläggningen. Vidare framgår att SKB kommer styra verksamheten vid Clink inom ” fastställda ramar och med fastställda styrande dokument” där bolaget exemplifierar med ledningssystemet, STF,
anläggningsspecifika tekniska instruktioner, drift- och störningsinstruktioner m.fl. SKB beskriver huvudprinciperna (SKBdoc 1205120 kapitel 4.2.2) för drift- och
säkerhetsledning samt säkerhetsarbete och ändringsverksamhet. Driftledningen planerar, styr och följer upp anläggningens drift. Kapitlet beskriver även ansvarsförhållandena för drifts- och säkerhetsledningen.
I STF och driftklarhetsverifiering (SKBdoc 1205120 kapitel 4.4.2) beskriver SKB att STF för Clink kommer att grundas på de analyser som redovisas i dess säkerhetsredovisning och ”utgöra en av myndigheten godkänd och fastställd ram inom vilken drift av
anläggningen tillåts med hänsyn till omgivningens säkerhet”. Driften ska följa de krav som anges i STF. STF för Clink kommer bland annat att omfatta:
- Allmänna beskrivningar, som vid avsteg innebär krav på särskild utredning och rapportering innan verksamheten får fortsätta.
- Villkor och begränsningar för drift avseende funktionsberedskapen hos olika system och komponenter,
- Krav på anläggningens bemanning,
- Typ och frekvens för provning och inspektion av komponenter och system, - Övergripande regler för ledning och styrning av anläggningens drift inklusive
periodisk provning, ändring av driftläge, hantering av störningar och
genomförande av förebyggande underhåll respektive avhjälpande underhåll samt åtgärder, utredning och rapportering av inträffade händelser och förhållanden. Av Instruktionspaket (SKBdoc 1205120 kapitel 4.5.2) framgår att det utöver
ledningssystemets verksamhetsstyrande dokument kommer att finnas
anläggningsspecifika tekniska instruktioner. Instruktionerna omfattar normaldrift, händelseklass H1, och händelser i händelseklass H2-H5. Instruktioner kommer att finnas för hantering vid uppkomst av de händelser som anges i säkerhetsredovisningen.
Om kontrollordning, återkommande kontroll, underhåll och driftklarhetsverifiering
SKB beskriver (SKBdoc 1205120 kapitel 4.4.3) att mekaniska anordningar i anläggningen kommer att indelas i kontrollgrupper för att styra omfattning och inriktning på fortlöpande
avsyning, övervakning och återkommande kontroll. Vidare anges att där detta är relevant anlitas ett ackrediterat kontrollorgan och att kontrollgruppsindelningen ska ses över vid förändringar och nya krav.
I Bilaga J (SKBdoc 1056060) beskriver SKB sin tolkning och tillämpning av
bestämmelser för återkommande kontroll mot beaktande av krav enligt tredje kapitlet SSMFS 2008:13. SKB gör tolkningen att hela tredje kapitlet är tillämpligt med beaktande av att den aktuella anläggningen inte innefattar någon reaktor och att kraven berör mekaniska anläggningar efter driftsättning. SKB anger vidare att indelning i kontrollgrupper kommer att göras i samband med provdrift av anläggningen.
När det gäller drift, underhåll och utveckling anger SKB (SKBdoc 1205120) som villkor för att komponenter och system ska betraktas som driftklart att periodiska provningar och inspektioner ska vara rapporterade med godkänt resultat inom föreskriven tid. Mekaniska anordningar kommer att indelas i kontrollgrupper för att styra omfattning och inriktning på fortlöpande avsyning, övervakning och återkommande kontroll. Ackrediterat
kontrollorgan ska anlitas när detta är relevant och kontrollgruppindelning ska ses över och vid förändringar eller tillkommande krav.
I underhåll (SKB dok 1205120 kapitel 4.4.3) beskriver SKB att ledningssystemet kommer ligga till grund för allt underhåll. Underhållsarbetet kommer styras, planeras och
dokumenteras i ett underhållsystem vilket kommer möjliggöra spårbarhet, uppföljning och erfarenhetsåterföring.
SKB beskriver i Bilaga E (SKBdoc 1056406) att bolaget som förberedelse för drift, inom underhållsverksamheten kommer att upprätta program och styrande dokument för kontroll, avsyning, besiktning, avvikelsehantering och uppföljning av kontroller. SKB anger vidare att mekaniska anordningar i anläggningen ska indelas i kontrollgrupper för att styra omfattning och inriktning på fortlöpande avsyning, övervakning och
återkommande kontroll.
SKB anger i Bilaga J (SKBdoc 1056060) att program och rutiner för att uppfylla kraven i 4 kap. 7§ SSMFS 2008:13 om svetsning och andra sammanfogningsprocesser, kommer att tas fram i samband med driftsättning av anläggningen. SKB redovisar även att program och rutiner för att uppfylla krav på kontroll av material, formvara och svetsförband enligt 4 kap. 8-10 §§ SSMFS 2008:13, ska tas fram i samband med driftsättning av
anläggningen.
3.10.3 SSM:s bedömning
SSM bedömer att SKB har förutsättningar att uppfylla kravet 5 kap. 1 § SSMFS 2008:1 genom att SKB har beskrivit att STF för Clink kommer att grundas på de analyser som redovisats i säkerhetsredovisningen. SSM anser att en mer detaljerad beskrivning av hur kravet på STF uppfylls kommer att behövas i ett senare skede av prövningen och att det då behöver förtydligas hur STF täcker in samtliga tillämpbara krav på uppgifter i enlighet med bilaga 3 i SSMFS 2008:1.
SSM vill understryka att de förändringar som görs i säkerhetsredovisningen även måste avspeglas i anläggningens STF, instruktioner och program för underhåll, åldring samt kontroll och provning. Detta är något som behöver ses över även för befintlig Clab anläggning med anledning av modernisering av Clab PSAR i kommande skeden av prövningen likväl som för Clink PSAR.
SSM bedömer att SKB har förutsättningar att uppfylla kravet 5 kap. 2 § SSMFS 2008:1 genom att instruktioner kommer att finnas för hantering av de händelser som anges i säkerhetsredovisningen och att instruktionerna då ska omfatta såväl normaldrift som störningar. SSM förutsätter att detta även omfattar dokumenterade riktlinjer för de åtgärder som kan behöva vidtas för att kontrollera och begränsa konsekvenserna av haverier.
SSM bedömer att SKB har förutsättningar att uppfylla kraven 3 kap. 1 § och 5 kap. 3 §
SSMFS 2008:1 eftersom SKB anger att de inom underhållsverksamheten kommer att
upprätta program och styrande dokument för kontroll, avsyning och besiktning samt för avvikelsehantering och uppföljning av kontroller. SSM anser att SKB genom detta kan möta krav på att byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar av betydelse för säkerheten fortlöpande ska kontrolleras på ett sådant sätt att säkerhetskrav uppfylls. SSM kan konstatera att underlaget inte redovisar SKB:s strategi för att redan vid konstruktion beakta och utforma anordningar så att framtida underhållsinsatser förenklas. SSM anser dock att redovisningen kan kompletteras med detta i ett senare skede.
När det gäller indelning av mekaniska anordningar i kontrollgrupper för att styra
omfattning och inriktning för avsyning, återkommande kontroll och andra undersökningar anser SSM att det kan göras i samband med provdriften i enlighet med vad SKB har angett. SSM bedömer därmed att SKB har förutsättningar att uppfylla kraven enligt 3
kap. 1 § SSMFS 2008:13.
SSM bedömer att SKB har förutsättningar att uppfylla kraven enligt 4 kap. 7-10 §§
SSMFS 2008:13 eftersom bolaget identifierat behovet av åtgärder för att efterleva kraven.
SSM anser att sådana program och rutiner utgör en del av konstruktionsunderlaget. SSM bedömer det därmed som en brist att SKB anger att program och rutiner för att uppfylla kraven avseende svetsning och sammanfogning och kraven på kontroll vid reparation, konstruktion, tillverkning och installation kommer att tas fram först i samband med driftsättning av anläggningen. SKB behöver åtgärda detta.
4 Säkerhetsanalys
Analyser av anläggningens barriärer och funktioners förmåga att dels förebygga olyckor som kan leda till skadlig verkan av strålning (radiologisk olycka) och lindra konsekvenser om olyckor ändå sker.