4.5.1 Krav
3 kap. 1 § SSMFS 2008:1
Av bestämmelserna i 3 kap. 1 § SSMFS 2008:1 framgår att en kärnteknisk anläggning ska vara konstruerad så att den har tålighet mot sådana händelser eller förhållanden som kan påverka anläggningens barriärer eller säkerhetsfunktioner.
3 kap. 4 § SSMFS 2008:1
Av bestämmelserna i 3 kap. 4 § SSMFS 2008:1 framgår att byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar ska vara konstruerade, tillverkade, monterade,
kontrollerade och provade enligt krav som är anpassade till deras funktion och betydelse för anläggningens säkerhet. Ett klassningssystem ska tillämpas för styrning av kraven på konstruktion, tillverkning, installation samt kvalitetssäkringsåtgärder.
4 kap. 1 § SSMFS 2008:1
Krav på värdering och redovisning av anläggningens säkerhet framgår av 4 kap. 1 § SSMFS 2008:1 att innan en kärnteknisk anläggning uppförs eller ändras och tas i drift, ska kapaciteten hos anläggningens barriärer och djupförsvar att förbygga radiologiska olyckor och lindra konsekvenserna om olyckor ändå skulle ske, analyseras med deterministiska metoder. Analyserna ska därefter hållas aktuella. Modeller och beräkningsprogram som används för säkerhetsanalyser och för att fastställa konstruktions- och driftgränser ska vara validerade och verifierade. Osäkerheter ska vara beaktade och data kvalitetssäkrade.
4.5.2 Underlag från SKB
Följande delar av Clink:s F-PSAR har varit underlag för SSM:s observationer: - F-PSAR kapitel 3 - Brandskyddsprinciper (SKBdoc 1205118 kapitel 3.3.6) - F-PSAR kapitel 5 - Anläggnings- och funktionsbeskrivning (SKBdoc 1205123) - F-PSAR kapitel 8 - Säkerhetsanalys (SKBdoc 1205887)
- Metodik för brandanalys (SKBdoc 1420102)
F-PSAR kapitel 3.3.6 (SKBdoc 1205118) beskriver att djupförsvarsprincipen för brand är att förebygga uppkomst av brand, detektera och släcka brand så att skadorna begränsas samt förhindra spridning av bränder som inte släcks så att effekterna på system av betydelse för säkerheten minimeras.
SKB beskriver i F-PSAR kapitel 5.4.1 (SKBdoc 1205123) att konsekvenser av brandhändelser begränsas av att redundanta kretsar är fysiskt separerade från varandra genom brandcellsindelning eller avståndsseparation. Utrymmen där använda kärnbränslet hanteras är separerat från utrymmen med hög brandbelastning.
SKB beskriver i F-PSAR kapitel 5.5.11 (SKBdoc 1205123) aktivt brandskydd som utgörs av system för brandvatten, sprinkling, brandlarm samt brandventilation med brandspjäll och övertryckshållning i trapphus etc. Ventilationen är byggd så att den ställs om för att avlägsna brandgaser och för att förhindra att brandrök sprids mellan brandceller används brandspjäll i ventilationssystemet. För övertryckshållning av vissa trapphus och hissar finns brandventilationsfläktar med tillhörande spjäll.
I F-PSAR kapitel 8 (SKBdoc 1205887) är det beskrivet att brand kan uppstå där det finns brännbart material, tändkälla samt atmosfär som möjliggör en förbränningsprocess. Detta föranleder en systematisk genomgång av alla utrymmen för att identifiera
förutsättningarna för brand.
Acceptanskriteriet för analys av brand är att ingen brand ska kunna påverka
säkerhetssystem eller barriärer på ett sådant sätt att det medför radioaktiva utsläpp. Detta ställningstagande kan likställas med acceptabla anläggningspåverkan som tillåts för händelseklass H3. Det finns beskrivet krav för bränslekapslingens maximalt tillåtna temperatur vid våt och torr hantering. De acceptanskriterier för kapslingstemperatur som anges i metodikrapporten (SKBdoc 1420102) avviker däremot från de acceptanskriterier som ställs på kapslingstemperatur i kapitel 3 (SKBdoc 1205118 kapitel 3.6.3).
SKB hänvisar i kapitlet Standarder och normer kopplade till klassning (SKBdoc 1205118 kapitel 3.5.11) till standarder för konstruktion av brandskydd till SBF 110 Regler för automatisk brandlarmsanläggning, SBF 120 Regler för automatisk
vattensprinklingsanläggning samt att BBR 21 - Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd.
SKB beskriver (SKBdoc 1205123 kapitel 5.5.11) de system som finns för brandskydd i form av brandvattensystem, brandvattensprinklingssystem, brandlarmssystem samt hur anpassning är gjord i ventilationssystemen för att kunna avlägsna brandgaser och förhindra brandspridning med hjälp av brandspjäll etc.
SKB redogör (SKBdoc 1422424) för händelseklassningen av brandhändelse och anger att ingen brand ska accepteras ge påverkan på säkerhetssystem eller barriärer i sådan grad att de kan leda till utsläpp av aktivitet. SKB anger vidare att detta anses motsvaras av acceptanskriterium för H3.
Vidare beskriver SKB (SKBdoc 1205887) hur brand har och ska analyseras. Refererad metodik för brandanalys (SKBdoc 1420102) beskriver händelseklasser och
acceptanskriterier i form av tillåten kapslingstemperatur för bränsle i våt hantering och i torr hantering. Totalt har 17 brandhändelser (H3) identifierats som senare ska analyseras. Den metodik (SKBdoc 1420102) som ska användas är att inventera brännbara ämnen, potentiella tändkällor, säkerhetssystem som kan skadas samt bedömning av skador på barriärer och kärnbränsle. Slutligen ska rumsgeometri, konstruktion och ventilation bestämmas för att därefter genomföra analyser av dimensionerande brand, modellera brandförlopp och jämföra mot acceptans och skadekriterier. Metodiken (SKBdoc 1420102) som används finns beskriven i kvalitetsmanual för brandtekniska analyser vid
svenska kärntekniska anläggningar (Nystedt och Frantzich 2011).
4.5.3 SSM:s bedömning
SSM bedömer att SKB har förutsättningar att uppfylla kraven enligt 3 kap. 1 och 4 §§
samt 4 kap. 1 § SSMFS 2008:1 eftersom SKB redovisar metoder för att analysera
anläggningens brandskydd samt konstruera och utforma anläggningen så att den ges tålighet mot brandhändelser.
SSM anser dock att SKB:s placering av alla brandhändelser i H3 kräver motivering. Underlaget ger en beskrivning av att andra mindre brandhändelser inte utmanar någon barriär eller några system, strukturer och komponenter och därför ingår inga händelser som klassas som H1 och H2 händelser i planerad omfattning för brandanalyser. SSM bedömer att mindre omfattande bränder kan komma att inträffa under anläggningens
drifttid men det är möjligt att dessa inte behöver analyseras och händelseklassas ytterligare utan att det räcker med de H3 händelser som utmanar anläggningens barriärer. Därför behöver SKB tydligare förklara varför brand i svetsstation och eventuellt andra utrymmen ska betraktas som en ej förväntad händelse och redogöra för de åtgärder som säkerställer att en brand inte initieras.