5.2.1 Krav
6 § Strålskyddslagen (1988:220)
Den som bedriver verksamhet med strålning skall med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs
- vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada på människor, djur och miljö
- kontrollera och upprätthålla strålskyddet på den plats och i den lokal och övriga utrymmen där strålning förekommer
- väl underhålla tekniska anordningar samt mät- och strålskyddsutrustning som används i verksamheten.
Bedömningskriterier:
- Det genomförs åtgärder för att begränsa utsläppen. Begränsningssystemen och mätutrustning underhålls.
Arbetet med att begränsa utsläppen ses som en kontinuerlig process.
3 och 4 §§ SSMFS 2008:23
3 § Människors hälsa och miljön ska skyddas från skadlig verkan av joniserande strålning både då en kärnteknisk anläggning är under drift och i framtiden.
Utsläppen av radioaktiva ämnen får inte orsaka svårare effekter på människors hälsa och miljön utanför Sveriges gränser än vad som accepteras inom Sverige.
4 § Begränsning av utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar ska baseras på optimering av strålskyddet och ske med utnyttjande av bästa möjliga teknik. Optimering av strålskyddet ska omfatta alla anläggningar belägna inom samma
geografiskt avgränsade område.
Möjligheten att stråldoser till personal kan komma att öka då utsläppen till omgivningen begränsas ska beaktas vid optimeringen, liksom konsekvenserna för annan
avfallshantering. Bedömningskriterier:
Begräsningssystem till luft respektive vatten finns beskrivet. Det beskrivs att/hur bästa möjliga teknik tillämpas.
Det beskrivs att/hur strålskyddet optimeras.
16 § SSMFS 2008:23
Funktionen hos mätutrustningar och utsläppsbegränsande system ska kontrolleras regelbundet och vid varje misstanke om fel. Skriftliga instruktioner ska finnas för underhåll av utrustningen. Förändring av ordinarie system för mätning av utsläpp ska i förväg godkännas av Strålsäkerhetsmyndigheten.
Bedömningskriterier:
Funktionskontroll genomförs (kontroll av funktion av mätutrustning, kalibrering, stabilitetstester, provtagningsutrustning, flödeshastigheter mm.).
Det finns instruktioner för underhållet.
2 kap. 3 § miljöbalken (1998:808)
Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid
yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.
Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Bedömningskriterier:
Åtgärder och begräsningssystem för att begränsa utsläppen till luft respektive vatten finns beskrivet.
Det beskrivs att/hur bästa möjliga teknik tillämpas.
5.2.2. Underlag från SKB
Begränsning
Clink ska vara utrustad med minst tre barriärer för det använda kärnbränslet (SKBdoc 1205118 kapitel 3.3.2 och SKBdoc 1205123 kapitel 5.3.1). Bränslekutsen är den innersta barriären och kapslingen den andra. Den tredje barriären är olika beroende på hantering av bränslet. Vid våt hantering utgörs den tredje barriären av vatten som hindrar spridning av vattenlösliga ämnen men som saknar förmåga att förhindra spridning av gasformiga radioaktiva ämnen. Vid torr hantering, i hanteringscellen och mätnings- och
dekontamineringsstationen, utgörs den tredje barriären av omslutande väggar, golv och tak samt HEPA-filter i ventilationssystemet.
Ventilationssystemet för kontrollerade utrymmen (742) är utformat för att skydda personal och omgivningen mot luftburen aktivitet och har säkerhetsuppgiften att förhindra
spridning av luftburen aktivitet från potentiellt mera aktiva utrymmen till mindre aktiva utrymmen genom riktad ventilation. Luften styrs från utrymmen med lägre
kontamineringsklass mot områden med högre strålningsklass. Ventilationssystemet upprätthåller undertryck gentemot omgivningen och systemets frånluft passerar en av två ventilationsskorstenar. För att erhålla hög tillgänglighet på bl.a. riktad ventilation ska aktiva komponenter i processystem, som vid enkelfel kan slå ut väsentlig systemfunktion, dubbleras (SKBdoc 1205118 kapitel 3.2.1). Förutom riktad ventilation finns
reningssystem i form av jonbytarmassor och partikelfilter samt inneslutning av radioaktiva ämnen och kärnavfall (SKBdoc 1205879 kapitel 7.2.1.1) som skydd mot spridning av radioaktivitet. SKB uppger att aktivitetsutsläpp till omgivningen ska begränsas med hjälp av luftfilter i ventilationssystemet (SKBdoc 1205879 kapitel 7.4.2). Vissa utrymmen och vissa tankar i anläggningen har försetts med separata ventilationssug för filtrering av frånluften (SKBdoc 1205879 kapitel 7.4.3). I hanteringscellen och mätnings- och dekontamineringscellen samt i frånluften från dessa celler finns HEPA-filter. Dekontamineringscell, nedkylningsceller, filterceller för bassängernas kyl- och
reningssystem, konditioneringscell, processtankar och bränslehisschakt har partikelfilter i frånluftskanalerna för att minska risken för spridning av luftburen aktivitet (SKBdoc 1205123 kapitel 5.5.7.14). Efter utloppet från torksystemet för bränsle finns ett HEPA- filter för att fånga upp partikulär aktivitet i gasen (SKBdoc 1205123 kapitel 5.5.6.2). Status hos HEPA-filtret kontrolleras genom mätning av tryckfall och aktivitet.
Hanteringscellen har kompletterats med redundanta isoleringsspjäll (SKBdoc 1414200 kapitel 5.2 och SKBdoc 1205123 kapitel 5.3.2.3) och både hanteringscellen och mätnings- och dekontamineringsstationen isoleras genom att stänga spjällen för in- och utflöde i ventilationssystemet då hög aktivitet detekteras (SKBdoc 1205118 kapitel 3.3.3 och SKBdoc 1205123 kapitel 5.3.2.3).
Strålskärmsdörrar är säkerhetsrelaterad utrustning som bl.a. har till uppgift att skydda omgivningen genom att skärma från radioaktivitet (SKBdoc 1205123 kapitel 5.5.2). Utrustning i transportsluss är säkerhetsrelaterad och har bl.a. till uppgift att förhindra aktivitetsspridning och säkerställa den riktade ventilationen i utrymmet (SKBdoc 1205123 kapitel 5.5.4.1).
Icke aktiva system ska vara separerade från rör och komponenter som innehåller
radioaktiva ämnen (SKBdoc 1205879 kapitel 7.4.2). Ett exempel på att hålla ventilationen i olika utrymmen åtskilda är att väggen mellan bränslehiss och hanteringsbassäng når ner i vattnet i förbindelsebassängen och utgör ett vattenlås (SKBdoc 1205123 kapitel 5.5.3.4). Detsamma gäller i motsvarande bassänger i mottagningsbyggnaden och
förvaringsbyggnaderna.
Aktivt avloppsvatten av olika kategorier renas i flera olika system med hjälp av filter och jonbytare (SKBdoc 1205123 kapitel 5.5.13.2). Det renade vattnet återanvänds i stor utsträckning i anläggningen men en viss del släpps ut till omgivningen.
I urlastningsbassängen finns fasta installationer för dekontaminering av behållarlock och insatser samt flyttbar utrustning för slamsugning av behållarna och bassängen (SKBdoc 1205123 kapitel 5.5.3.2). Hanteringsbassängen innehåller verktyg och utrustning för rengöring av bassängerna (SKBdoc 1205123 kapitel 5.5.3.4).
System för behandling av vätskeburet avfall är säkerhetsrelaterad utrustning (SKBdoc 1205123 kapitel 5.5.7). Kyl- och reningssystemet för mottagningsbassänger (313) och förvaringsbassänger (324) samt system för rening av processvatten (371) och golvdränage (372) innehåller bl.a. filter och jonbytare. Det finns även ett system för extra rening av utsläppsvatten (374) som används för svårfiltrerade vätskor och består av membranfilter. Aktivitet i partikulär form samlas i huvudsak upp i mekaniska filter som är placerade före jonbytarna i respektive system (SKBdoc 1205123 kapitel 5.5.13.5). Filtren i 371 och 372 backspolas medan filtren i 313 och 324 byts. Renat vatten som inte återanvänds leds till systemet för utsläpp av vatten (375) där det samlas och provtas (SKBdoc 1205123 kapitel 5.5.7).
System för rening av processvatten (371) har till uppgift att ta emot och rena processvatten från kontrollerat område. Systemet består av två parallella stråk, vardera innehållande en mottagningstank, ett tallriksfilter för partiklar och ett jonbytarfilter. Vid normal drift står vattnet i mottagningstankarna under rundpumpning och renas via filter. Efter reningen leds normalt vattnet till distributionssystem för renat avsaltat vatten (735) men om det inte finns tillräcklig mottagningskapacitet där pumpas vattnet till system 375. (SKBdoc 1205877 kapitel 6.4.4.1).
System för rening av golvdränage (372) har till uppgift att ta emot och behandla golvdränage från kontrollerat utrymme, överskottsvatten från system 373 och 343, dränagevatten och dekontamineringsvätska från inkapslingsdelen samt förbrukade dekontamineringslösningar. Systemet består av två parallella stråk med vardera en mottagningstank, ett tallriksfilter för partiklar och ett jonbytarfilter. Vid normal drift står vattnet i mottagningstankarna under rundpumpning och renas via filter. Efter reningen pumpas vattnet till system 375. (SKBdoc 1205877 kapitel 6.4.4.2).
Till systemet för extra rening av utsläppsvatten (374) kommer aktivt vatten från system 373 och systemets uppgift är att rena vätska över ett membranfilter. Koncentratet förs till system 343 för ingjutning och filtratet pumpas till 375 för utsläpp till havet. (SKBdoc 1205877 kapitel 6.4.4.4).
Optimering
SKB anger att för att minska produktionen av avfallsvolymer och mängden radioaktivitet ska golvdränage och processvatten inte blandas före rening, förbrukningen av
jonbytarmassa ska minskas genom att använda membranfiltrering och filter tillåts få ett relativt högt aktivitetsinnehåll för att få så små avfallvolymer som möjligt. Detta är en typ av optimering med hänsyn till utsläpp, avfall och strålskydd för arbetstagare. (SKBdoc 1205120 kapitel 4.7.2).
Bästa möjliga teknik
Exponeringen av allmänheten för joniserande strålning från verksamheten minimeras genom beaktande av bästa möjliga teknik vid utsläppsreducerande åtgärder (SKBdoc 1205118 kapitel 3.3.7). Bästa möjliga teknik beaktas i ändringsverksamhet, vid konstruktion av nya kärntekniska anläggningar samt vid utsläppsreducerande åtgärder (SKBdoc 1205879 kapitel 7.4.1). Acceptanskriterierna för radiologiska
omgivningskonsekvenser ska ansättas med beaktande av bästa möjliga teknik sammavägt med de begränsningar som den ursprungliga anläggningens utformning ger (SKBdoc 1205118 kapitel 3.2.5).
SKB anger att deras tillämpning av SSM:s inriktningsdokument avseende referensvärden utgör bästa möjliga teknik för anläggningen Clink (SKBdoc 1414200 kapitel 5.1).
5.2.3 SSM:s bedömning
SSM bedömer att SKB har förutsättningar att uppfylla kraven på begränsning, optimering och bästa möjliga teknik som återfinns i 6 § Strålskyddslagen (1988:220), 3, 4 och 16 §§
SSMFS 2008:23 samt 2 kap. 3 § miljöbalken (1998:808) genom att SKB:
- har redovisat ett koncept med flera system och åtgärder för att begränsa utsläppen av radioaktiva ämnen till luft och vatten
- både avser att rena vid källan och med hjälp av ett särskilt vattenreningssystem - har beskrivit hur begränsningen av utsläpp går till
- ger exempel på hur strålskyddet optimeras med hänsyn till utsläpp, avfall och strålskydd för arbetstagare
- beskriver att de beaktar bästa möjliga teknik i ändringsverksamhet och konstruktion av nya anläggningar samt att omgivningskonsekvenser ska minimeras med beaktande av bästa möjliga teknik.
SKB har i nuläget inte redovisat instruktioner för underhåll och funktionskontroller av moniterings- och begränsningsutrusningar. SSM ser dock att det finns planer på att ta fram styrande dokument som sedan ska utvecklas och göras tillgängliga för anläggningens personal, se kapitel 3.1 Lednings, styrning, kompetens och resurser, och bedömer utifrån detta att SKB har förutsättningar att uppfylla kraven.
Hösten 2014 begärde SSM att SKB, och flera andra kärntekniska anläggningar, ska redovisa hur 16 § SSMFS 2008:23 uppfylls, se SSM2013-629. Redovisningen inkom till SSM i slutet av september 2015 och SSM kommer genomföra en granskning av detta under 2016. Detta gäller indirekt Clink eftersom det är SKB som tillståndshavare som ska
beskriva hur de uppfyller kravet för sina anläggningar idag och det är rimligt att anta att de kommer ha samma filosofi när det gäller den kommande anläggningen Clink.
SSM vill även påpeka att tillämpning av SSM:s inriktningsdokument avseende referensvärden inte automatsikt utgör bästa möjliga teknik för anläggningen.
Inriktningsdokumentet (SSM2013-5169-4) anger referensvärdet 0,1 mSv/år för normal drift och förväntade händelser. Nuvarande kärntekniska anläggningar ligger för dessa händelseklasser långt under referensvärdet och det är därför inte rimligt och inte förenligt med bästa möjliga teknik att en ny anläggning skulle hamna i närheten av 0,1 mSv/år. Bästa möjliga teknik för utsläppsbegränsning ska tillsammans med optimering av strålskyddet användas för att minimera utsläppen av radioaktiva ämnen och doskonsekvenserna.