ANLÄGGNINGSDRIFT VÄG

Vårt fortsatta arbete inom vägbelys-ningsområdet med underhållsåtgärder och byte till mindre energikrävande LED-armaturer och andra ljuskällor har lett till minskad elförbrukning. Förbruk-ningen i anläggningar som är äldre än ett år har minskat med 7,1 GWh eller 7,9 procent jämfört med förra årets förbruk-ning på 90,4 GWh.

Utöver vägbelysning ingår även andra elkostnader för att driva vår anläggning, såsom trafikljus, rastplatser och tunnlar. I verksamheten ingår också kostnader för vägassistans, flytt av fordon och broöppning.

FÄRJEDRIFT

Under året har vi fortsatt att skapa mil-jömässigt gynnsamma lösningar. Vi har bland annat infört eldrift genom kabel på ytterligare tre leder, vilket innebär att systemet nu finns på sex leder. Vi har även börjat införa biobränslet HVO och beställt vår första frigående hybridfärja. Den frigående 80-bilsfärjan Neptunus sattes i trafik på Gullmarsleden mellan Lysekil och Uddevalla under 2017. Se trafikstatistik i tabell 29.

Tabell 29

Färjetrafik, trafikstatistik

2017 2016 2015 2014 2013

Färjeleder, statliga, antal _{38 38 38 39 39}

Färjeleder, ej statliga, antal _{3 3 2 2 2}

Fartyg, antal _{70 69 69 69 66}

Överskeppade fordon, tusental _{12 940 13 073 12 712 12 387 12 099}

Antal personbilsekvivalenter (PBE), tusental¹) _{15 905 15 441 15 053 14 693 14 614}

Passagerare utan fordon, tusental2)

1 427 1 367 1 950 1 900 1 884

Resultatredovisning

Investeringar

Investeringar

Trafikverket bygger om och bygger nytt i både väg- och järnvägssystemet. De åt-gärder som ska genomföras bestäms i den nationella planen för transportsystemet och länsplanerna för regional infrastruk-tur. Den del av den nationella planen som omfattar investeringar kan delas in i namngivna investeringsåtgärder, åtgärdsområdena trimning och effektivi-sering samt miljöinvesteringar. De objekt och åtgärder som öppnas för trafik, se Tabell 38, bidrar till en förbättring av alla leveranskvaliteterna – punktlighet, kapa-citet, robusthet, användbarhet, säkerhet samt miljö och hälsa.

Tabell 30 visar verksamhetsvolymen för investeringar inom väg, järnväg, luftfart och sjöfart, både i nationell plan för transportsystemet och i länsplaner för regional infrastruktur. Den totala verksamhetsvolymen 2017 var större än 2016 och 2015. Volymen bestäms i hög grad av vilka anslag och låneramar som avsätts i regleringsbrevet, men även av omfattningen av medfinansiering. Den faktiska volymen påverkas även av att investeringar förskjuts i tid. Investe-ringsvolymen för järnvägsinvesteringar minskade år 2017 jämfört med 2016 och 2015. Det var främst de namngivna investeringarna som minskade. Volymen för väginvesteringar ökade 2017 jämfört med 2016 och 2015. Det var främst de namngivna investeringarna som ökade.

Trafikverket upprättar ansökningar om bidrag från Fonden för ett

samman-länkat Europa (CEF) till den svenska

delen av de transeuropeiska transport-nätverken (TEN-T). Under 2017 genom-förde EU två utlysningar (CEF2016 och CEF2017). För den första utlysningen (CEF2016) lämnades fem ansökningar in där Trafikverket ingår som projektpart-ner. I juli 2017 föreslog EU finansiering för projekt inom ERTMS- och ITS-åtgär-der samt planering av järnvägsanslutning till Landvetters flygplats, totalt fyra pro-jekt. I den andra utlysningen (CEF2017) ställdes krav på lånefinansiering, och sex ansökningar lämnades in. I december 2017 föreslog EU att två projekt skulle få finansiering, nämligen utbyggnad av dubbelspår på Hamnbanan i Göteborg och ERTMS fordonsutrustning.

Utbetalningarna från EU-kommissio-nen uppgick 2017 till 222 miljoner kronor i EU-stöd för investeringar och

utveck-Tabell 30

Verksamhetsvolym Investeringar, miljoner kronor i löpande priser

2017 2016 2015

Investeringar järnväg

Namngivna investeringsåtgärder i nationell plan 8 391 9 222 10 593

Trimning och effektivisering 1 398 1 172 828

Miljöinvesteringar 311 65 459

Investeringar i regional plan 394 503 287

Summa investeringar järnväg 10 494 10 962 12 166

Investeringar väg

Namngivna investeringsåtgärder i nationell plan 5 636 4 654 4 010

Trimning och effektivisering 1 153 937 795

Miljöinvesteringar 305 220 303

Investeringar i regional plan 2 207 2 093 2 014

Summa investeringar väg 9 301 7 904 7 122

Investeringar luftfart

Miljöinvesteringar 46 3 38

Summa investeringar luftfart 46 3 38

Utbetalning av bidrag, stöd och medfinansiering i regionala och nationella planer

Investeringsåtgärder i nationell plan 2 309 2 877 533

Investeringar i regional plan 731 721 750

Stadsmiljöavtal 91 96 271

Summa utbetalning av bidrag, stöd och medfinansiering i

regionala och nationella planer ^{3 131 3 695 1 554}

Planering och stöd investeringar 229 267 282

Övrigt 34 34 39

Summa verksamhetsvolym investeringar 23 236 22 865 21 200 Finansiering

Anslag

- 1:1 ap.6 Investeringar i regional plan (2013 1:1 ap.16.2) 2 840 3 120 2 903

- 1:10 ap.5 EU-stöd, TEN 215 383 123

- 1:1 ap 10.1 Väginvesteringar 4 091 3 469 2 368

- 1:1 ap 10.2 Järnvägsinvesteringar 8 814 7 662 8 269

- 1:1 ap 10.3 Sjöfartsinvesteringar 352 144 75

- 1:1 ap 10.4 Luftfartsinvesteringar

- 1:1 ap 11.1 Trimning och effektivisering samt miljöinvestering 2 792 2 236 1 998

- 1:1 ap 11.2 Kollektivtrafiksatsningar 92 96 271

- 1:1 ap.12.1 Planering, stöd och myndighetsutövning 225 266 280 - 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm - del till Trafikverket 1 260 980 867 - 1:14 ap 1 Trängselskatt i Göteborg - del till Trafikverket 880 969 672

Lån järnväg -83 -20 522

Lån väg -62 -369 -68

Bidrag järnväg 220 1 575 1 081

Bidrag väg 946 808 662

Bidrag sjöfart 26

Intäkter av avgifter och övriga intäkter järnväg 231 1 181 589 Intäkter av avgifter och övriga intäkter väg 423 364 563

Resultatredovisning

Investeringar

lingsinsatser. De största utbetalningarna avsåg väg- och järnvägsåtgärder vid Göteborgs hamn (57 miljoner kronor) och ITS-åtgärder (42 miljoner kronor). Under året återbetalades även 7 miljoner kronor, vilket avser ERTMS och projekt Norra länken.

De väg- och järnvägsinvesteringar som hade störst volym under 2017 var • E4 Förbifart Stockholm, 2 170

miljoner kronor

• Västsvenska paketet, väg 1 265 miljoner kronor, och järnväg 835 miljoner kronor

• Tomteboda–Kallhäll, ökad kapacitet järnväg, 868 miljoner kronor

• Ostlänken, nytt dubbelspår Järna–Linköping, 670 miljoner kronor.

De största pågående arbetena i de regionala transportplanerna redovisas under avsnittet Länsplaner för regional

infrastruktur.

Staten kan betala ut statlig medfi-nansiering för att stimulera regionala kollektivtrafikmyndigheter och kommu-ner till insatser som gör kollektivtrafiken mer tillgänglig, attraktiv, trygg och säker. Insatserna ska göras med resenärernas bästa i fokus och hela resekedjan ska be-aktas. Åtgärderna ska öka resandet med kollektivtrafik samt öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att använda kollektivtrafiken. Kommu-nerna stimuleras också att minska buller och öka trafiksäkerheten, i syfte att minska trafikens negativa påverkan på miljön samt antalet dödade och allvarligt skadade i trafiken.

Under 2017 betalade Trafikverket ut statlig medfinansiering för byggande av busshållplatser, resecentrum, tillgäng-lighetsanpassning, säkra gångpassager, gång- och cykelvägar och trafiksäker-hetsåtgärder. Vi betalade också ut statlig medfinansiering till större objekt som Tunnelbana Nacka och Roslagsbanan. Under året har medel betalats ut för ersättning till fordonsägare utifrån ko-ordineringsuppdraget för att säkerställa tal- och datakommunikation till och från järnvägsfordon i järnvägens kommunika-tionssystem, GSM-R. Det totala utfallet är 90,7 miljoner kronor till och med 2017,

Tabell 31

Utbetald ersättning enligt förordning för skyddsutrustning och installation av skyddsutrustning i järnvägens kommunikationssystem, tusen kronor

2017 2016 2015

Resultatredovisning

Investeringar

Stödet för att främja hållbara stadsmil-jöer, som är avsett för kommuner och landsting, uppgår till 2,75 miljarder kronor under perioden 2015–2018. Målet med denna satsning är att skapa bättre förutsättningar för att öka kollektivtra-fikens andel av persontransporterna. Åtgärderna ska leda till energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växt-husgaser och bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Den som får detta stöd ska genomföra motprestationer som bidrar till en ökad

andel hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande. Motprestationer kan vara planer för utbyggnad av gång- och cykelvägar och kollektivtrafik.

Tabell 32 visar fördelningen mel-lan olika väg- och bantyper för namn-givna objekt i den nationella planen för transportsystemet och länsplanerna för regional infrastruktur, vilka öppnats för trafik 2015–2017. Objekten som öppna-des 2017 redovisas i sin helhet i tabell 38, objekt som öppnades 2015 och 2016 redovisas i respektive årsredovisning.

PRODUKTIVITET I