Planera trafik
GENOMFÖRDA FÖRARPROV
Den som bokar sitt första sammanhållna förarprov för behörighet B (personbil) ska få en tid för kunskapsprov inom två veckor och en tid för körprov senast två veckor från kunskapsprovet, på någon av våra provorter. Förarprov levererade under året fler förarprov än någonsin tidigare: 41 000 fler prov än föregående år. Därmed uppfyllde vi servicelöftet totalt i landet, men den kraftigt ökade efterfrågan på prov har gjort att det på vissa orter under enskilda veckor varit svårt att uppfylla löftet.
Antalet körprov ökade med tre pro-cent jämfört med föregående år, och för kunskapsprov ökade antalet med 9,5 procent, se tabell 19. En bidragande orsak är att godkännandefrekvensen se-dan flera år tillbaka sjunker, vilket inne-bär att aspiranterna behöver göra fler prov för att få körkort. Förarprov arbetar med flera informationsinsatser i syfte att tydliggöra kravnivån på prov, för att aspiranterna ska komma väl förberedda. En annan orsak är att antalet körkorts-tillstånd ökat till 259 000 (238 000).
För att möta den ökade efterfrågan på kort sikt utökade vi under året öppetti-derna på kvällar och helger, omfördelade resurserna i landet, flyttade semestrar, tog in extra personal och genomförde en nationell provdag under maj månad. På lång sikt fortsätter vi att rekrytera mer personal till provverksamheten; under året utexaminerades 31 nya
trafikinspek-sin utbildning till trafikinspektör. En större översyn kommer att genomföras för hela förarutbildningssystemet i syfte att säkerställa att körkortsaspiranter tar
till sig kvalitetssäkrad utbildning och kommer väl utbildade till prov. Den kommer att ske gemensamt med Tran-sportstyrelsen.
Tabell 19
Körprov och kunskapsprov, antal och godkännandefrekvens
2017 2016 2015 2014 2013 Antal körprov 329 000*) 322 000*) 313 000 299 000 278 000 Godkännandefrekvens körprov B, män, procent 45 47 49 51 54 Godkännandefrekvens körprov B, kvinnor, procent 49 49 51 53 55 Antal kunskapsprov 407 000 373 000 368 000 346 000 311 000 Godkännandefrekvens kunskaps-prov, män 42 46 45 47 50 Godkännandefrekvens kunskaps-prov, kvinnor 50 52 51 54 57
Resultatredovisning
Underhåll
Underhåll
Underhåll innebär att förvalta statliga vägar och järnvägar som är i drift. Syftet med underhåll är att hålla våra vägar och järnvägar framkomliga och att be-vara dem så att de håller avsedd funktion under hela sin livstid. Vi gör det genom att till exempel reparera vägar och järnvägar, röja undan snö, informera om pågående arbeten och byta ut delar som har blivit gamla och slitna. Effekten blir att anläggningen är robust, det vill säga att den är tillförlitlig när den utsätts för påfrestningar i form av trafik och yttre påverkan, exempelvis dåligt väder. Dess-utom förebygger vi slitagets negativa effekter på andra leveranskvaliteter.
UNDERHÅLL VÄG
Under 2017 har Trafikverket utfört underhåll av det statliga vägnätet som är ungefär 98 500 kilometer långt. För att hålla vägnätet tillgängligt och säkert för användarna dygnet runt, året om, underhåller vi bland annat ett stort antal vägar, rastplatser, räcken, skyltar och sidoområden.
Verksamhetsvolymen för under-hållsåtgärder och reinvesteringar i väganläggningen är något lägre än 2016 till följd av lägre anslag, se tabell 20. Kostnader för bärighet och tjälsäkring av vägar har minskat under ett antal år. Minskningen av kostnader inom övriga väganläggningar motsvaras av en ökning
inom styrning och stöd i genomförande av underhållsåtgärder. Detta beror på en utvecklad ekonomimodell och avser främst upphandlad byggledning och leveransuppföljning.
Underhållets effekt på vägsystemet
I detta avsnitt beskrivs underhållets effekter på vägsystemets tillstånd. Effek-terna redovisas ofta som avvikelser från en fastställd standard eller från byggd funktion, eftersom det hjälper oss att veta vad som behöver åtgärdas.
Belagda vägar. Tabell 21 visar en
fördelning av kostnaderna för under-hållsbeläggning per kvadratmeter väg och år för respektive vägtyp under
DIAGRAM 12
Utveckling av avvikelse från underhållsstandard,
fördelat på vägtyper
Storstadsvägar (2 %) Pendlings- och servicevägar (11 %) Övriga lågtrafikerade vägar (24 %)
Övriga stamvägar (19 %)
Övriga för näringslivet utpekade viktiga vägar (44 %)
Vägtypens andel av det belagda vägnätets totala yta inom parentes.
0 2 4 6 8 10 12 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Ojämnheter (IRI) Spårdjup Kantdjup
DIAGRAM 13
Vägnätslängd som avviker från underhållsstandard år 2017, avseende spårdjup, ojämnheter (IRI) och kantdjup fördelat på vägtyper, antal kilometer
0 200 400 600 800 1000 Storstadsvägar Övriga
stamvägar Pendlings- och servicevägar Övriga för närings-livet utpekade viktiga vägar
Övriga lågtrafikerade
Resultatredovisning
Underhåll
åren 2013–2017. Kostnaderna har varie-rat en aning på vägtypsnivå, men för hela det belagda vägnätet har de varit nästin-till konstanta. Fördelningen är repre-sentativ utifrån hur mycket trafik som går på vägarna, eftersom högtrafikerade vägar slits mer och därför behöver mer underhåll än lågtrafikerade vägar.
För belagda vägar har Trafikverket en fastställd standard för vilka ojämnheter som accepteras – en så kallad under-hållsstandard. Nivåerna i standarden varierar, bland annat beroende på hur mycket trafik som går på vägen. Vi stäl-ler högre krav på jämnhet på högtra-fikerade vägar än på lågtrahögtra-fikerade. Tillståndet på de belagda vägarna mäts årligen och jämförs sedan mot under-hållsstandarden.
Diagram 12 visar utvecklingen av hur stor andel av det belagda vägnätet som avviker från beslutad underhålls- standard för olika vägtyper mellan 2008 och 2017. Ju lägre andel som avviker från underhållsstandarden, desto bättre är tillståndet. Diagram 12 visar att till-ståndet på samtliga vägar har förändrats relativt lite under de senaste tio åren. Under 2017 försämrades storstads-vägar medan övriga storstads-vägar förändrades marginellt.
Diagram 13 visar att majoriteten av avvikelserna på lågtrafikerade vägar och övriga vägar som är viktiga för näringsli-vet beror på ojämnheter, medan avvikel-serna på de mer trafikerade vägtyperna främst beror på att spåren är för djupa.
Bärighetsåtgärder på vägnätet.
Bärighetsåtgärder leder till att robust-heten och kapaciteten återställs eller förbättras. Huvuddelen av de tunga vägtransporterna går på de större vägarna, som är dimensionerade för att klara ökade tunga laster – 96 procent av vägnätet håller bärighetsklass 1 och på dessa vägar går 99 procent av trafikar-betet. På de mindre vägarna finns det bärighetsrestriktioner, vilket påverkar främst skogsbruket, jordbruket och tu-rismen, som genererar tunga transpor-ter. De senaste åren har även andra delar av näringslivet börjat efterfråga högre bärighet på mindre vägar, till exempel transportörer av vindkraftverk samt gruvnäringen. Inom bärighetsåtgärder gör vi även förebyggande åtgärder för att klara av klimatförändringar, till exempel
Tabell 20
Verksamhetsvolym Underhåll väg, miljoner kronor
2017 2016 2015
Underhållsåtgärder
Belagda vägar 3 274 3 373 3 409
Grusvägar 301 340 348
Broar och övriga byggnadsverk 875 808 883
Tunnlar 123 114 70
Eltekniska installationer 279 250 270
ITS (Intelligenta transportsystem) 335 315 284
Vägutrustning 440 413 468
Övriga väganläggningar 490 599 566
Vintertjänster 1 819 1 823 1 718
Åtgärdande av skador 258 287 267
Bärighet och tjälsäkring av vägar 1 213 1 512 1 806 Styrning och stöd i genomförande av underhållsåtgärder 552 418 413 Summa underhållsåtgärder inkl. reinvesteringar 9 959 10 251 10 501
- varav reinvesteringar 2 058 1 944 1 873
Övriga kostnader inom underhållsverksamheten 458 447 572 Summa verksamhetsvolym underhåll väg 10 418 10 698 11 072 Finansiering
Anslag
- 1:2 ap.1.1 Drift och underhåll av vägar 8 867 8 863 8 988 - 1:2 ap.1.2 Bärighet och tjälsäkring av vägar 1 207 1 442 1 781 - 1:11 ap.3 Trängselskatt i Stockholm - del till Trafikverket 24 21 20 - 1:14 ap.1 Trängselskatt Göteborg - del till Trafikverket 12 11 12
Bidragsintäkter 44 79 42
Intäkter av avgifter och ersättningar 263 283 230
Summa finansiering 10 418 10 698 11 072
I övriga väganläggningar ingår bland annat underhållsåtgärder på sidoområden och sidoanläggningar.
Tabell 21
Nedlagda kostnader för underhållsbeläggning för respektive vägtyp
kronor per kvadratmeter väg per år Vägtyp Andel av total vägyta 2017 2016 2015 2014 2013
Storstadsvägar 2 % 5 6 7 9 8
Övriga stamvägar 19 % 4 4 4 4 3
Pendlings- och servicevägar 11 % 4 5 4 6 7
Övriga för näringslivet utpekade viktiga vägar
44 % 4 3 3 3 3
Övriga lågtrafikerade vägar 24 % 2 2 2 1 1
Resultatredovisning
Underhåll
Tabell 22 visar omfattningen av bärig-hets- och tjälsäkringsåtgärderna under 2013–2017. Åtgärderna är koncentrerade till viktiga näringslivsvägar i hela landet men med en tyngdpunkt på skogslänen i Norrland samt Värmland. Exempel på sträckor och broar som har fått högre bärighet är väg 818 Kilvo–Gällivare, väg 320 Kovland–Sandnäset, samt två broar på väg 662 i Borlänge kommun. Volymen av genomförda åtgärder bestäms i hög grad av storleken på disponibelt anslag, se anslagsredovisningen och jämför med anslagsutfall tidigare år i tabell 20. Antalet åtgärder som slutförs respektive år beror också på åtgärdernas finansiella storlek och när under året de färdig-ställdes.
Broar. Brobeståndets tillstånd
be-skrivs av indikatorn brist på kapitalvärde. Indikatorn beskriver kostnaden för att reparera skador på brobeståndet i förhål-lande till dess återanskaffningsvärde. Ju högre värde, desto sämre är tillståndet; ett bestånd med mer omfattande skador har ett högre värde än ett med mindre omfattande skador, och ett helt skadefritt brobestånd har ingen brist på kapitalvär-de. Brist på bärighet visar det antal broar där tillåten trafiklast understiger den dimensionerade trafiklasten, det vill säga antalet broar som inte kan bära de laster som de ursprungligen är byggda för.
Diagram 14 visar utvecklingen av brist på kapitalvärde och brist på bärig-het under de senaste tio åren. Under de senaste fem åren har bristen på
kapital-värde ökat något. Brist på bärighet är ett mått som indikerar om vi genomför rätt åtgärd i tid så att framkomligheten inte påverkas. Antalet broar med brist på bärighet minskade från 2013 till 2016, men ökade 2017. Årets ökning av brist på bärighet utgörs av ett tiotal rörbroar i stål som på grund av korrosionsskador har fått sänkt bärighet.
Automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK). Tillståndsutvecklingen för ATK
(även kallade fartkameror) beskrivs genom utvecklingen av måttet tillgäng-lighet. Det visar hur stor del av tiden ka-merorna kan registrera data av tillräck-ligt god kvalitet för att kunna användas av polisen. Vårt mål är att kamerorna i genomsnitt ska ha en tillgänglighet på 90 procent. Diagram 15 visar att tillgänglig-heten har förbättrats och att vi klarade vårt mål även 2017. Eftersom ATK-systemet bidrar till att trafikanterna inte överskrider skyltad hastighet, påverkar
deras tillstånd vägsystemets säkerhet samt miljön.
Särskilda arbeten
För att minska behovet av oplanerat underhåll bytte vi under året ut en äldre sorts rullager på broar. Rullager möjlig-gör att brodelar kan röra sig, vilket krävs eftersom broar är i ständig rörelse på grund av påverkan från trafik, tempera-tur och vind. Den äldre sortens rullager användes på vissa broar under 60- och 70-talet och är mindre robusta än de rullager som används i dag. Under året åtgärdades Ölandsbron och ett antal broar längs riksväg 40 genom Borås. Vi räknar med att ha åtgärdat alla broar med den äldre sortens rullager år 2020.
Långsiktiga förbättringsinitiativ
Bättre kunskap om anläggningens tillstånd ger oss förutsättningar att effektivisera vår verksamhet genom Tabell 22
Bärighetsåtgärder som har genomförts under perioden 2013–2017 Genomförda åtgärder inom ramen för
bärighets-anslaget 2017 2016 2015 2014 2013
Riskreducerande väghållningsåtgärder, antal 23 76 48 33 54
Beläggning av grusväg, antal km 7 24 16 25 22
Bärighetsåtgärder för höjning av bärighetsklass på broar på utpekade viktiga näringslivsvägar, antal broar
3 4 8 6 9
Bärighetsåtgärder för tjälsäkring eller höjning av
bärighetsklass för statliga vägar, antal km 421 534 362 483 600 Bärighetsåtgärder på viktiga näringslivsvägar,
Resultatredovisning
Underhåll
att utföra underhåll vid rätt tidpunkt. Därför har vi under året inventerat och bedömt tillståndet på vägtrummor. Vi har prioriterat vägtrummor längs mötes-separerade vägar, och 2017 var trum-morna på omkring 70 procent av dessa vägar tillståndsbedömda. Vårt mål är att alla trummor längs mötesseparerade vägar ska vara tillståndsbedömda vid halvårsskiftet 2018. Vi har även börjat inventera vägtrummor på resten av väg-nätet. I arbetet har vi haft hjälp av flera nyanlända, som en del i vårt uppdrag att erbjuda praktik för nyanlända arbetssö-kande och personer med funktionsned-sättning.
De senaste åren har vi utvecklat och börjat införa ett verktyg för att effek-tivare följa upp leveranserna från våra entreprenörer med hjälp av GPS. Verkty-get, som kallas GPD-analys, kontrollerar att åtgärder och inspektioner på vägar
genomförs enligt Trafikverkets krav på arbetenas kvalitet och på entreprenö-rernas närvaro på vägarna. GPD-analys har hittills införts i 44 av Trafikverkets 110 kontrakt för skötsel av vägar. År 2020 kommer alla sådana kontrakt att omfattas.
För att utveckla verksamheten utby-ter Trafikverket erfarenheutby-ter med andra organisationer runt om i världen. Tack vare våra internationella samarbeten utvecklar vi bland annat en ny metod för att följa upp beläggningsåtgärder genom att mäta kvaliteten på beläggningsytan. Den nya tekniken kallas georadar och dess fördel jämfört med traditionell stickprovstagning är att den ger en heltäckande bild. Under 2017 testade vi tekniken och nästa år kommer vi i samarbete med beläggningsbranschen att förbereda för att införa tekniken i kontrakt från och med 2019.
Kundnöjdhet och information till trafikanter
Varje år ställer Trafikverket frågor till privat- och yrkesförare om deras upple-velse av vägen. Mätningen under 2017 visar att 72 (72) procent av trafikanterna är nöjda med vägnätets kvalitet och att privatpersoner generellt är mer nöjda än yrkesförare. De problem som flest säger sig ha upplevt är skador på vägba-nan och spårig vägbana, vilket bekräf-tas av våra mätningar av vägytan, se diagram 13.
För att bättre kunna planera sin resa behöver trafikanterna tillgång till tra-fikinformation. Underhållsarbeten kan påverka trafikflöden och restider, och därför ska vägarbeten rapporteras kor-rekt. Målet för 2017 var att 85 procent av underhållsarbetena på väg skulle vara korrekt inrapporterade. Vi uppnådde 77 (81) procent.
DIAGRAM 14
Utveckling av brobeståndets brist på kapitalvärde,
promille, och brist på bärighet, antal broar
Brist på kapitalvärde, promille
pr omil le an ta l b ro ar
Brist på bärighet, antal broar
12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 DIAGRAM 15
Utveckling tillgänglighet av systemet för automatisk hastighetskontroll, procent Genomsnittlig tillgänglighet Mål 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Resultatredovisning