5.1.3 4D- och 5D-programvarors utveckling och användbarhet i dagsläget
5.2.2 Anläggningsprojekt, Förbifarten, Kungens Kurva
Det andra projektet i fallstudien är ett anläggningsprojekt. I denna del av fallstudien har en 4D-simulering skapats i Vico Office av projektet Förbifarten, Kungens Kurva. Filer för projektet tillhandahölls av Sweco och innehöll både ritningar, modeller och beskrivningar. Av dessa filer hittades 72 modeller som kunde användas för studien. Dessa filer innehöll olika delar av projektet som, när dem samordnades, bildade en modell av hela projektet. Filerna var av filformatet DWG vilket är standardformatet för ritningar och modeller skapade i AutoCAD.
Figur 5.2.2.1. Trafikplats Kungens Kurva, Förbifarten.
För att kunna påbörja genomförandet av fallstudien behövde skribenterna först komma på ett sätt att importera dessa modeller till Vico Office, då programmet inte har funktionen att kunna importera DWG-filer. Som tidigare nämnt användes programversionen R6.8 av Vico Office. Lösningen var att först exportera dessa modeller i IFC-format och sedan importera dessa i Vico. Detta kunde göras genom att använda sig av Autodeskprogrammet Civil 3D som hade funktionen att exportera filer i IFC-format. Programvaran AutoCAD 2020 hade inte denna funktion vid utförandet av fallstudien.
Lösningen fungerade för att importera modellerna i Vico. Problemet som uppstod då var att modellen inte såg korrekt ut och att den ofta försvann från 3D-vyn när den skulle navigeras, se figur 5.2.2.2. Detta gjorde att det blev svårt att arbeta med modellen och därför behövdes en annan lösning.
Figur 5.2.2.2.
Skribenterna trodde först att problemet orsakades av en dålig export av IFC-filerna och att ett försök med att exportera dem i ett annat program skulle lösa det. Efter närmare granskning märktes det dock att objekten i modellen “skakade” när modellen navigerades. Det antydde att det inte var IFC-filerna som det var fel på, utan Vico Office.
I följande figur demonstreras problemet, där det tydligt syns hur lyktstolparna och omgivningen byter form när modellen navigeras:
Figur 5.2.2.3.
öppnades i Navisworks för att exporteras i IFC-format med hjälp av ett tilläggsprogram (se den fullständiga arbetsgången i kapitel 4.1.2.2). När den samordnade IFC-filen sedan öppnades i Vico Office visade det sig problemet att var löst och modellen såg felfri ut. Se följande figur.
Figur 5.2.2.4.
Efter att problemet var löst kunde en liknande arbetsgång som för husprojektet användas. Första steget var att mängda modellens olika objekt. Till skillnad från Swecohuset har objekten inga egenskaper eller namn som skiljer dem åt och därför behövs det göras egna mängder i mängdlistan i Vico.
Precis som för Swecohuset angavs även i det här projektet hypotetiska enhetstider. Flowline-schemat för detta projekt ser annorlunda ut i jämförelse med Swecohuset. Detta för att Trafikplats Kungens Kurva inte är uppdelat i våningsplan till skillnad från Swecohuset. Dessutom är detta projekt större i storlek och har flera olika och unika aktiviteter.
Nedan följer 4D-simuleringen för projektets tunnlar illustrerad i åtta bilder: (Obs: ena tunnelplattan fattades i modellerna)
(1) (2)
(3) (4)
(5) (6)
Nedan följer 4D-simuleringen för projektets trafikplats och gång- och cykelbro
(1) (2)
(3) (4)
(5) (6)
5.3 Enkätundersökning
Totalt svarade 229 personer på enkäten inom en vecka från att den skickades ut.
Se bilaga 6 för enkätens frågor.
Fråga 1
Fråga 1 har som syfte att ta fram statistik på respondenternas ålder. Totalt svarade 229 av 229 av respondenterna på denna fråga och majoriteten var i åldersgruppen 30-39 år med 89 svar vilket är 39% av svaren. Näst största gruppen efter det var 40-49 år med 55 svar och 24% och därefter kom 20-29 år med 37 svar och 16%. I åldersgruppen 50-59 år var det 30 svar med 13%, 60-69 år var det 16 svar med 7% och i åldersgruppen 69 år och uppåt var det endast 2 svar med 0,9%.
Fråga 2
Andra frågan har som syfte att ta reda på vilken roll respondenten har i företaget. Frågan består utav 8 svarsalternativ där 7 av alternativen var tillagda av skribenterna och i det åttonde kunde respondenten fylla i ett eget svar. Tårtdiagrammet består därför av små tårtbitar då 27 personer d.v.s. 12% valde att fylla i ett eget svar. Bland dessa svar fanns Regionchef, BIM-samordnare, Datasamordnare, Analyst
De förinlagda svarsalternativen var “Projektör” med 64 svar, “Uppdragsledare eller biträdande” med 60 svar, “Teknikansvarig” med 41 svar, “Gruppchef” med 26 svar, “Projekteringsledare eller biträdande” med 8 svar och “Kalkylator” med 2 svar.
Fråga 3
Tanken med fråga 3 är att ta reda på hur väl respondenternas kännedom är kring 4D- och 5D-BIM idag. Totalt fanns det 4 st svarsalternativ som uppfyller samtliga möjligheter. Majoriteten av respondenterna 116 personer som motsvarar 51% kände till både 4D- och 5D-BIM innan enkäten, medans 70 personer (31%) kände varken till 4D- eller 5D-BIM. 40 personer (18%) kände endast till 4D-BIM och det vara bara 3 personer (1,3%) som endast kände till 5D-BIM.
Fråga 4
21 personer (9,2%) som svarade “Vet ej”, det innebär alltså att de inte är säkra på om dem deltagit i ett projekt där 4D- eller 5D BIM har använts.
Fråga 5
Den femte frågan som är en följdfråga till fråga 4 och en flervalsfråga, har svarats på av 40 personer vilket är en svarsfrekvens på 18% av enkätens svarspersoner.
Fråga 6
Sjätte frågan är en följdfråga till fråga 4 och har svarats på av 55 personer, där 34 personer valde svarsalternativet “Projekteringsskedet”, 16 stycken valde “Produktionsskedet” och 5 stycken valde
Fråga 7
Fråga 7 är en följdfråga till respondenterna som svarat “Ja” på fråga 4. Här ger personerna en
uppskattning på hur många projekt dem har deltagit i där 4D- och/eller 5D-BIM har använts. De flesta har svarat att de har deltagit i 1 eller 2 projekt, vilket var 32 personer (74%). 7 personer (16%) har svarat att de har deltagit i 3 eller 4 projekt och 4 personer (9,3%) svarar att de deltagit i fler än 4 projekt där BIM 4D och/eller 5D har använts.
Fråga 9
Fråga 9 är riktad mot de personer som har arbetat med 4D/5D-programvaror. Här får de bedöma hur pass utvecklade de tycker att dem programvaror som de har använt tidigare. 7 personer (16%) svarar skala 1 och tycker att dem program som använts till 4D/5D är underutvecklade. Lika många personer (7 st) svarar skala 2. 24 personer (55%) är mer neutrala och har svarat skala 3, vilket innebär att dem tycker att programvarorna är varken under- eller välutvecklade. Skala 4 har 6 personer (14%) svarat, de tycker att dem programvaror som de har använt är tillräckligt utvecklade. Det finns inga personer som svarat att programvaran är välutvecklad, vilket motsvarar skala 5. I snitt är svaret 2,7.
Fråga 10
Fråga 10 är den sista följdfrågan till fråga 4 och riktar sig till respondenterna som svarade “Nej” på fråga 4. Dock kunde vem som helst svara på denna fråga. Det mest valda alternativet var “4D/5D-modeller har inte varit efterfrågade av kunder” med 79 svar vilket är 41% av alla svar. Det näst vanligaste svaret var “Brist på kunskap/utbildning (inom programmen)” med 34 svar och 18% och sedan kom “Branschen är inte redo” med 19 svar och 9,9%. Därefter svarade 15 st “Brist på tid i projekteringen som kan avsättas till skapandet av modeller” vilket motsvarar 7,8% och 4 st d.v.s. 2,1% svarade “Kostnad (programmen är dyra)”. Det minst vanliga svaret var “Programmen är inte
Likt fråga 2 hade respondenterna även här möjlighet att skriva in ett eget svar. 39 personer valde att fylla i ett eget svar vilket motsvarar 20% av svaren. Svar som skrevs var bland annat:
“Kombination av brist på kunskap samt att det inte lyckats bevisas för entreprenören att E tjänar pengar på detta arbetssätt. Kunskapsklyftan är på väg åt rätt håll i samband med en föryngring i branschen men det behövs fortfarande tydlig information som visa på den faktiska nyttan med att arbeta med 4D och 5D samt att det implementeras direkt i projektet.”
“Kombination. Branschen är inte redo utifrån att kundefterfrågan saknas och
kompetens/programvaror inte är utvecklade. (Svar utifrån uppdragstypen Trafikverket 5-15 mnkr)” “4D/5D-modeller har inte skapat mervärde för projektet i proportion till kostnaden för dess framtagande.”
“Både brist på tid i projektering, och brist på kunskap kring detta inom företaget. Vi har ingen som "visar vägen".”
“En integrerad modell med information är inte till nytta om informationen från första början inte har en hög kvalite. I dagsläget så finns det problem med kvalité genom hela byggprocessen och att samla informationen på ett ställe gör den inte automatiskt bättre. Mervärdet av sammanfogningen av informationen är högst tvivelaktig och borde studeras på djupet. Då tidsaspekten kräver att mer tid läggs på projektering än vad som görs i dagsläget och idag så gör man även denna typ av analys, med etapp ritningar. Även om tanken är god så är frågan vilket mervärde man levererar till en kostnadsökning.. på 20?%-50?% ?”
Fråga 11
Fråga 11 besvaras av samtliga respondenter, här får de ge sin egna synpunkt om de tror att 4D- och 5D BIM kan vara användbart för projekt i framtiden. Tydligt visar diagrammet att majoriteten (211 st, 92%) svarar “Ja” och tror att det kommer vara användbart. Medan 18 personer (18 st, 7,9%) anser att
“Hur tycker du att 4D/5D-BIM jämför sig med traditionella metoder utifrån följande
egenskaper?”
Denna fråga består av 7 st delfrågor där respondenten kan kryssa i dennes åsikt på en skala från 1 till 5, där:
1 står för “Bättre med traditionella metoder” 2 står för “Delvis bättre med traditionella metoder” 3 står för “Neutralt”
4 står för “Delvis bättre med 4D/5D-BIM” 5 står för “Bättre med 4D/5D-BIM”
Respondenterna uppmanades att inte svara på dessa frågor om de ansåg sig själva inte ha tillräcklig kunskap om ämnet.
Fråga 12
Första delfrågan är “Visualisering av arbetsgången i produktionsskedet” med en svarsfrekvens på 128 av 229 vilket motsvarar 56 %.
Fråga 13
Den andra delfrågan är “Förståelse av arbetsgången i produktionsskedet” med en svarsfrekvens på 126 av 229 vilket motsvarar 55%.
Fråga 14
Tredje delfrågan är “Visualisering av projektets design” med 124 av 229 svar vilket är 54% av alla svar.
Fråga 15
Fjärde delfrågan är “Visualisering av projektets kostnader” med 124 av 229 svar vilket är 54% av alla svar.
Fråga 16
Femte delfrågan är “Förmåga att i ett tidigare skede hitta fel och brister i planeringen” med en svarsfrekvens på 126 av 229 vilket motsvarar 55%.
Fråga 17
Sjätte delfrågan är “Förmåga att i ett tidigare skede hitta fel och brister i designen” med 124 av 229 svar vilket är 54% av alla svar.
Fråga 18
Sjunde och sista delfrågan är “Lönsamheten för en konsult vid användning av BIM 4D/5D” med 120 av 229 svar vilket motsvarar 52% av alla svar. Snittet är 3,6.