Programvarors användning och utveckling

Användandet av 4D- och 5D-BIMs är i dagsläget lågt. 74 % av enkätens 229 respondenter har aldrig använt eller varit med i ett projekt där tekniken har använts. Endast 17 % kan säkert säga att de har använt eller varit med om tekniken och resterande 9,2 % är osäkra. Programvaran som används mest är Navisworks med 32 svar. Näst på tur kommer Synchro och Vico med 4 svar vardera. Skribenterna tror dock att Navisworks används mest för samordning av filer och för att kontrollera byggbarheten, vilket Respondent 1 även påstår, och inte nödvändigtvis för 4D- och 5D-ändamål.

Efter användningen av programvaran Vico Office i fallstudien tycker skribenterna att programvaran är för ändamålet användbart men att det kan förbättras och förses med fler användbara funktioner. Det ska dock noteras att skribenterna inte hade några förkunskaper om programmet innan arbetet och att fullständig kunskap inte heller var erhållen vid slutet av arbetet. Förslag till förbättringar av

programvaran som skribenterna har att ge är:

● Kompatibilitet mellan Vico och modeller som är skapade i ett koordinatsystem. Modeller som är gjorda i koordinater långt ifrån origo ska kunna användas i Vico utan att dem behövs flyttas till origo.

● Fler importeringsalternativ för modeller, tex DWG-filer.

● Fler importeringsalternativ för tidplaner och kalkyler skapade i andra program, tex Primavera och Powerproject.

● Mer dynamiska 4D-simuleringar där objekt kan gradvis konstrueras genom tiden, tex en vägöverbyggnad som byggs gradvis från en ände till en annan, eller en tunnel där borrningsarbeten visas genom tiden.

● Fler 5D-funktioner, tex när simuleringen är igång så ser man vilka kostnaderna som är aktuella vid en viss tidpunkt.

Enligt resultaten av intervjuerna och enkäten tycker respondenterna i helhet att 4D- och

5D-programvaror kan utvecklas mer. Respondent 4 tycker att programmen måste bli bättre på att hantera stora och komplexa projekt genom att vara mer automatiserade så att modeller inte behöver

uppdateras för hand varje gång någon ändring sker. Respondent 1 tycker istället att 4D- och 5D-programvaror är tillräckligt utvecklade i dagsläget och de funktioner som behövs av programmen

finns där. Respondenten påstår att det istället är brist på kunskap hos programmens användare som är problemet vilket leder till att man inte ser programmens fulla potential.

I snitt tycker enkätens respondenter att programvarorna som används för 4D- och 5D-BIM är lite underutvecklade i dagsläget. I Fråga 9 som handlar om programvarornas utveckling där 1 står för underutvecklat, 3 står för neutralt och 5 står för välutvecklat är snittet på svaren 2,7. När

respondenterna som inte hade jobbat med 4D eller 5D blev frågade om vad de tror anledningen till det är svarade dock endast 1 % att det var pga underutvecklade programvaror. Det mer populära svaret var “Brist på kunskap/utbildning (inom programmen)” med 18 %, vilket stärker teorin som

7. Slutsats

Syftet med examensarbetet var att undersöka varför man ska använda sig av 4D/5D BIM och om det är lönsamt att använda vid projektering från en konsults perspektiv. För att ta reda på detta gjordes tre olika frågeställningar som besvarades med tre olika metoder: Intervjuer, fallstudie och

enkätundersökning. Metoderna gav goda resultat och frågeställningarna kan besvaras på följande sätt:

Är det lönsamt för konsulten och beställaren att metoden tillämpas redan innan upphandlingen av entreprenörer?

På denna fråga är det svårt att ge ett konkret ja eller nej, då det inte har tagits fram någon bevisning som fastställer det ena eller det andra. Dock är den stora majoriteten, enligt resultaten, överens om 4D- och 5D-BIMs fördelar och att det kan ge stor lönsamhet både för beställaren och entreprenören, men även konsulten. Den största fördelen för alla parter är visualisering och kommunikation, då man med hjälp av tekniken kan öka samförståndet och kvalitén på produkter genom att enklare finna fel och brister i projekten. Den största nackdelen är investeringskostnaden och att risken finns för att implementeringen inte blir lönsam på grund av att tekniken i dagsläget inte är välutforskad. De viktiga parametrarna för ett lönsamt arbete med 4D- och 5D BIM är utbildning och kunskap om tekniken och dess potential. Beställare, konsulter och entreprenörer behöver förstå vad tekniken används till och veta hur den ska användas för att den ska vara lönsam.

Var går gränsen när det gäller lönsamhet för ett projekt? Hur stor roll spelar projektets storlek och komplexitet? Finns det någon skillnad i lönsamheten i ett anläggningsprojekt och ett husprojekt?

Studien har visat att storlek och komplexitet spelar en viktig roll när det gäller lönsamheten för ett projekt. Lönsamheten av 4D- och 5D BIM är oftast bättre i större projekt när det finns fler objekt att hålla reda på, fler moment och fler saker som kan gå fel. För mindre projekt är det lättare och mindre tidskrävande att skapa 4D- och 5D-modeller men oftast behövs dessa inte om projektet är tillräckligt enkelt. Därför spelar också komplexiteten av projektet en stor roll eftersom att även små projekt kan vara tillräckligt komplexa för att 4D- och 5D BIM ska vara användbart.

Skillnaden i lönsamheten i husprojekt gentemot anläggningsprojekt är någorlunda jämförbar. Slutsatsen som kan dras från resultaten är att husprojekt oftast är mer förutsägbara när det gäller projektering och produktion. När ett husprojekt är färdigprojekterat har man sällan okända variabler till skillnad från anläggningsprojekt, där material, hinder, konstruktioner, ledningar och kulvertar ofta kan finnas i marken utan tidigare kännedom. På grund av detta kan det vara svårare att skapa

verklighetstrogna 4D- och 5D-modeller i anläggningsprojekt. Användbarheten kan dock vara högre i anläggningsprojekt där konstruktioner är mer unika och komplexa än i husprojekt där byggdelar såsom väggar och bjälklag oftast inte skiljer sig mycket åt från projekt till projekt.

Vilka 4D- och 5D-programvaror används i projektering och hur mycket används tekniken idag? Är dessa programvaror tillräckligt utvecklade i dagsläget?

Enkäten visar att användandet av tekniken är lågt i dagsläget. Endast 17 % av enkätens 229

respondenter hade tidigare arbetat med tekniken eller varit med i ett projekt där den har använts. 4D- eller 5D-programvaran som användes mest var Navisworks. Synchro och Vico användes betydligt mindre.

Från fallstudien tycker skribenterna själva att programvarorna kan utvecklas mer och förses med fler funktioner. Detta tycker generellt även respondenterna från intervjuerna och enkäten. Dock tror vissa att det är bristen på kunskap inom programmen som skapar synen av att dem är underutvecklade och att programmen som behövs för att skapa användbara 4D- och 5D-modeller finns, det gäller bara att lära sig dem.

8. Rekommendationer