Fördelar
- Visualisering och förståelse
En stor fördel som samtliga respondenter nämner är visualiseringen. För Respondent 2, ser hen en stor nytta i att, med hjälp av 4D och 5D, kunna på ett “pedagogiskt” sätt förklara för kunder hur man har tänkt med projekteringen. “... i och med det kan du påvisa många saker i ett tidigt skede, exempelvis optimeringar, logistiklösningar, flaskhalsar, du kan detaljplanera vissa komplexa områden på ett väldigt bra sätt och allt det här kan du göra innan du har börjat med det fysisk arbetet. Det är den stora fördelen med 4D/5D planering/projektering”, säger Respondent 2.
Ökad visualisering bidrar alltså till ökad förståelse. Exempel på sådant som blir enklare att visualisera och förstå påstår Respondent 3 är etapplanering. Hen menar att: “ibland kan det ju vara väldigt svårt att visa hur man har tänkt med projekteringen och att behöva skriva ner det i text och att en annan människa läser det kan leda till att man mer eller mindre missförstår varandra och inte får samma bild. Så istället kan man börja visualisera etapperna i modeller och tex visa i en viss tidpunkt vilka spår som är avstängda, vilken byggnation som pågår, vad som är färdigbyggt, vad som är driftsatt mm”
Respondent 4 är inne på samma spår och tycker att det är lätt att det blir fel när man endast använder sig av 2D-ritningar när man mängdräknar. Fördelen med 4D- och 5D-modeller är att det är “tydligt och lätt att plocka ut data”, påstår Respondent 4, samt att man minskar risken för mängdfel som kan uppstå när man annars “har räknat för hand”.
Respondent 3 fortsätter sedan med att förklara den ökade visualiseringen som skapas vid framtagandet av 5D-modeller. “ … om man objektskodat alla objekt som ska byggas, så lägger man in i vilken etapp som det ska byggas. Då kan man även se vad varje etapp kommer att kosta om man har prissatt objekten tidigare … så kan man grovt få en uppskattning om hur mycket byggnationen har kostat fram tills det skedet. Det gör att det kan bli enklare för en beställare eller entreprenör att prognostisera kostnaden. Vilket är väldigt bra om man vill highlighta vissa objekt för att visa vad just dom kostar. Gör man en objektskodning när man projekterar kan man ha det som underlag”
Respondent 5 nämner att det finns flera fördelar internt mellan konsulten som projekterar och
entreprenören. Mellan beställaren och leverantören är det framförallt förståelse och kommunikationen mellan varandra som kan genomföras på ett bra sätt, eftersom det går att uppdatera
samordningsmodellen kontinuerligt. “ Med tid och kostnad inlagt som parametrar blir det dels möjligt att visa den planerade framdriften på ett tydligt sätt dels jämföra planerad med faktisk framdrift, både för anläggningen och kostnader.”
- Integrering
En annan fördel som dyker upp är att man med hjälp av 4D och 5D-BIM kan öka integreringen genom att samla bygghandling, tidplan och kalkyl på ett och samma ställe. Respondent 3 tycker till exempel, baserad på sin egna erfarenhet av tekniken, att det blir enklare att hitta olika handlingar när de är samordnade i en och samma modell. “... det vi gjorde i ett uppdrag ... var att vi la in en kalkyl i modellen och man kan göra det så enkelt att man har i modellen olika rutor och klickar på kalkyl, för ofta när man levererar lägger man in det här i en databas med alla saker. Men sitter du i en modell och så klickar du, så kan du få fram produktionstidplanen direkt utan att behöva gå in i en mapp och söka.” Respondent 5 säger “BIM förändrar i princip inte vilken information som i slutändan ska levereras till Trafikverket utan hur informationen sammanställs, struktureras och levereras. Det är samma information som tidigare levererades på ritningar och i dokument som nu kan levereras som en modell.”
- Besparing
En viktig fördel som vissa av respondenterna nämner och som beror mycket på hur bra ovanstående saker fungerar är möjligheten till besparing både ekonomiskt och tidsmässigt. Genom att med hjälp av 4D och 5D-BIM upptäcka fel tidigare i planeringen och kalkylen menar Respondent 3 att man sparar “väldigt mycket” pengar. Respondent 4 är inne på att denna teknik möjliggör för bland annat
beställare att få en bättre kontroll över sin tid och pengar. Respondent 1 är dock säker på att pengar kan sparas med denna teknik men tycker att det är svårt att bevisa detta för beställare då det inte är självklart hur mycket som sparas på ett viss fel.
Nackdelar
- Investeringskostnad
En nackdel med denna teknik och med all sorts ny teknik är att implementeringen av den kostar pengar. Respondent 1 tycker dock att tekniken är värd att implementeras och att de har störst fördelar hos beställaren och entreprenören. Respondent 5 ser också 4D- och 5D-BIM som en dyrare
arbetsprocess i ett inledande skede, men som bör kunna löna sig i framtiden för både beställare och leverantörer.
- Tidskrävande
Trots att användningen av denna teknik kan ha stora fördelar, krävs det att mycket tid läggs på att skapa 4D- och 5D-modeller för att hålla en tillräckligt hög detaljeringsnivå så att modellerna ska vara användbara. “ … du kanske inte tjänar på att modellera varenda liten skruv och mutter. Till en viss grad av detaljering så finns det ett värde.” säger Respondent 4 och ifrågasätter nyttan av tekniken på grund av tidskrävandet. I stora projekt som bland annat Nya Karolinska och Slussen, berättar Respondenten att mycket tid lades på att samordna 4D- och 5D-modeller och uppdatera dessa varje gång det skedde förändringar. “Det blir lite för mycket jobb och det är väl okej i ett vanligt projekt men i Slussen så blir det en heltidstjänst att man sitter och uppdaterar kalkylmodellen.”
- Underutvecklade programvaror
Underutvecklade programvaror tas av vissa upp som en nackdel och av andra inte. Respondent 4 tycker att programvarorna som till exempel Navisworks och Vico Office är gjorda för “vanliga” projekt och att de då fungerar i de flesta projekten, “ … men när man kommer med dem här bjässarna som Nya Karolinska, Slussen och så ska man varenda gång uppdatera 300 000 objekt som det kanske är i en kalkylmodell, då måste allting vara mer automatiserat och det är det inte riktigt idag.”
Respondent 1 tycker dock att programvarorna är tillräckligt utvecklade och att det istället handlar om brist på kunskap.
5.1.2 Lönsamheten beroende på projekttyp och projektegenskaper
- Anläggningsprojekt jämfört med ett husprojekt
Uppfattningen Respondent 1 har kring 4D är att det idag används mer för husbyggnadsprojekt än vad det gör för anläggningsprojekt, dock börjar det bli mer och mer vanligt i projekten även för
anläggning. Respondent 2 har samma uppfattning, men ger en mer tydlig förklaring till varför. Anledningen är för att vid ett husbygge är alla parametrar kända. Så fort grunden till huset är färdigt, så vet man hur huset kommer att se ut när det blir klart. Vid anläggningsprojekt stöter man ofta på fler problem. Vad finns i marken? Hur ska marken förstärkas? Vad kan den dolda problematiken i marken vara? Det är stora skillnaden och går inte riktigt att projektera för, mer än att göra
punktundersökningar, men det kommer alltid dyka upp problem. Vid ett husbygge bygger man oftast uppåt och då vet man vad som väntar eftersom man kan enklare se om något skulle vara ivägen. Alltså blir det enklare att planera ett husbygge, då fler parametrar är kända. Det finns regelverk att följa vid
man bygger en bro och upptäcker att det inte är något berg där bottenplattan ska vara, då krävs det en helt annan lösning och det stöter man inte samma sätt på vid ett husprojekt.
Respondent 4 tror dock att det är mer användbart i anläggningsprojekt, då man är mer van att planera och finns flera skeden som behöver planeras i detalj. Även om det skulle vara enklare att både planera med 4D och lättare att följa upp husprojekten. Då husbyggen är det mer “pang på”, eftersom de ser oftast mer likadana ut och är mer standardiserade med väggar och tak.
- Projektets Komplexitet
Respondent 1 anser att BIM 4D inte blir lika användbart vid enklare projekt, exempelvis en mindre bro som inte är så avancerad så är det inte lika användbart med 4D, då alla vet hur den ska byggas. Eller en väg som går rakt fram är inte heller speciellt avancerat att bygga och då finns det inget värde att använda sig av 4D. Däremot om det är ett projekt mitt i stan och påverkas av mycket trafik, så krävs det ändå god logistik och bra planering för att allt ska kunna fungera, då kan 4D vara användbart. Alltså är det mer komplexiteten som avgör vart gränsen går om det är användbart med 4D. Men det finns ingen tydlig gräns att dra vid komplexiteten.
Respondent 2 tänker lite liknande som första respondenten. För vissa saker är kostnaden för 4D-projektering inte värd det. Exempelvis ett enkelt arbete som en parkeringsplats så kommer inte någon beställare vilja ha ett gediget projekteringsarbete bakom det och då är det inte användbart. Alltså styr komplexitet om det är nödvändigt att använda sig av 4D eller inte, men samtidigt kan det också vara så banalt att man kan använda det ändå.
Respondent 4 tror att 4D/5D kan ge en bättre lönsamhet och är bra om man vill ha lite mer kontroll över sin tid och pengar. Dock är det viktigt att göra undantag för små projekt som är självklara, så man inte lägger ned för mycket tid på projekteringen.
- Projektets storlek
Respondent 1 säger att det oftast är mer nödvändigt i större projekt än vid mindre. I de större
projekten är det oftast flera olika aktörer med i ett projekt och för att samtliga underentreprenörer och konsulter ska kunna samordna är det ett bra verktyg att använda sig av. Men även ett mindre projekt kan ha många underentreprenörer för olika delar av projektet exempelvis VA, väg, byggnadsverk, VVS m.m. För att kommunikationen då ska kunna fungera mellan underentreprenörerna och förstå vilka arbetsuppgifter som är beroende av vilka, då är BIM 4D och 5D användbart. Storlek spelar alltså inte så stor roll.
Respondent 2 ger en jämförelse på två olika projekt. Ett litet projekt till ytan är en tunneln, där de ska göra om installationssystemet. Vilket är väldigt komplext och som samtidigt störs av mycket trafik i tunneln. Där tror hen att 4D skulle kunna vara till stor nytta för lösa problem kring samordning och logistik. Andra projektet är att det ska byggas en vall runt en udde, som då ska minska risken för översvämningar. Projektet är ganska stort och kommer att kosta ca 2 miljarder kronor. Här tror respondenten att vilken grävmaskinist som helst i Sverige hade klarat av att bygga upp en skyddsvall
Respondent 3 säger att när det är mark- och anläggningsprojekt där det tar ytor i anspråk och man kan behöva samordna och se påverkan i stora projekt så är det bra men är det ett litet projekt där man kanske ska byta ut gamla kablar till nya kablar, då är det kanske inte lika värt att visualisera en sådan sak.
Respondent 3 säger att i det flesta fallen är det värt att ta fram en 3D-modell. “Säg att det är en kostnad på en miljard kronor och då är kostnaden inte så stor att ta fram en 3D-modell för man har så stora fördelar av den redan i projekteringsskedet med att kunna visualisera och samordna...” med den modellen kan entreprenörer samordna för att minska framtida konflikter.
Respondent 5 urskiljer sig lite från övriga respondenter och menar på att användandet av 4D- och 5D-BIM i projekten inte behöver påverkas av varken storleken eller komplexiteten. Det handlar mer om hur konsultens arbetssätt fungerar när planering för ett projekt och BIM-arbetet för projektet ska kombineras med varandra.
- Projektets totalkostnad
Respondent 1 gör en gissning att projekt som överstiger 10-20 miljoner kronor, får en större lönsamhet vid användning av 4D-planering, sett till extra kostnaden som 4D-projektering tillför. Respondent 3 säger att det alltid finns en gräns för kostnadsläge som styr användandet. Exempelvis om ett projekts totala kostnad skulle vara 10 miljoner kronor och det skulle kosta 2 miljoner kronor att använda ett digitalt verktyg i projekteringen, så måste man jämföra kostnaden med vad man kan tänkas få ut av det. Alltså finns det alltid ett kostnadsläge i ett projekt som avgör ifall det är värt att använda sig av metoderna, då får man väga det som man får ut av det jämfört med den totala kostnaden.