Bilaga 3, Intervju med Respondent 3 Företag: Sweco Rail AB

Roll: Senior Produktionsplanerare Datum: 2020-05-05

Du kan börja med att berätta lite mer om dig själv, vad du har för roll på företaget och vad du har för arbetsuppgifter.

- Jag har jobbat på Sweco nu lite mer än ett år. Har tidigare jobbat på Wsp i åtta år och tidigare med projekt- och byggledning i tio år samt 15 år i produktion ungefär innan det, så jag har hållit på sen mitten av 80-talet. Min roll på Sweco är produktionsplanerare och jag har även ett ansvar att implementera och utveckla produktionsplanering. Jag jobbar på Sweco Rail mest i stora projekt och det jag främst har jobbat med är Ostlänken “OLP2” som är Ostlänkens del vid Norrköping. Där har vi väldigt mycket masshantering.

Vad för arbetsuppgifter har du, brukar du tex planera eller leda?

- Det är både och. Ofta blir det att jag kommer in i en sammanhållande roll, kanske som sammanhållande produktionsplanerare. på Ostlänken då heter rollen tekniksamordnare för produktionsplanering och då ingår även kalkyl. I samma uppdrag, OLP2, så har vi delat upp den i tre delsträckor, norra, mitt och södra. Och då har jag även varit teknikansvarig

produktionsplanerare på norra sträckan, men har även med mig då kollegor som också produktionsplanerar. Tidigare genom åren så har det blivit en mix av uppdragsledning, produktionsplanering, projekteringsledning, byggplatsuppföljning, jag är på plats och följer upp byggen, och rådgivning, lite mixade roller sådär. Men det som i huvudsak har varit det är produktionsplanering, och då är det både produktionsplanering i tidiga skeden som

systemhandling, järnvägsplan, men även produktionsplanering när man tar fram bygghandling och förfrågningsunderlagen för utförande entreprenad. Så man får ju tänka lite grövre i dem här tidigare skedena. Sen när man kommer in i bygghandlingsskederna då blir det ju mera en detaljerad produktionsplanering, och det är som sagt allt från jättestora uppdrag som kanske är på flera miljarder. Annars är det väl ofta miljardklassen på uppdragen men ibland kanske man är nere på lite mindre uppdrag som ligger kanske på hundra miljoner eller sådär, och ibland ännu mindre än det. Där finns det ju också någon gräns på i vilken omfattning är det som ska byggas. Är det värt att börja ta fram en tex 3D-modell eller inte men i de stora projekten är det absolut det. Säg att det är en kostnad på en miljard kronor och då är kostnaden inte så stor att ta fram en 3D-modell för man har så stora fördelar av den redan i projekteringsskedet med att kunna visualisera och samordna, att man kan ha tex löpande möten, säg varannan vecka, alla tekniker jobbar i den här modellen och projekterar i 3D och lägger in det här löpande. Då kan man ha ett möte löpande där man kanske kör igenom hela modellen och vill sätta en

järnvägssträcka, då kanske man har någon som navigerar i modellen så man kan tex åka igenom och titta och se hur det ser ut. Kanske man ser någon konflikt om man tex har ställt ett kontaktledningsfundament där det ska vara ett skåp tex och då kan man ju se då och fundera på kanske vad är mest lämpligt att flytta. Då kanske det är mest lämpligt att flytta skåpet åt sidan i det fallet. Man kan även gå under marken och titta på grundläggning, man kan zooma uppifrån och få lite perspektiv, man kan kolla på landskap att landskapsbilden ser bra ut. Det är en mycket större förståelse för vad som ska byggas och just den här samordningsbiten, att kunna se konflikter. För om alla sitter och ritar i varsin 2D-ritning då är det lite svårare att

missar att man kanske håller på att projekterar spår och man lägger in något spår som är mycket högre än allt annat, då kanske man inte tänker på det att då blir det att släntfoten till banken kanske kommer i konflikt med något annat. Så det blir mycket lättare att få en förståelse och se det i 3D än i 2D, och sen kan man ju jobba vidare ytterligare. Ännu en sak som jag också har gjort när jag ska bedöma byggbarhetsaspekter , det är att jag brukar ha med mig en app i telefonen, ArcGIS Collector, där jag kan lägga ut tex fastighetsgränser, jag kanske väljer att lägga ut en spårlinje, tex i ett uppdrag där vi hade en ny spårlinje som går rakt genom skogen. Det skulle vara en stor bergskärning, då kan jag gå ut och då ser jag mig själv som en röd prick på kartan i telefonen och kan då gå fram och ställa mig mitt i

spårlinjen. Jag behöver inte ha någon utsättare som har gått ut och satt ut käppar. Sen när jag väl är ute så kan jag ha någon projektportal och kan ha begärt i förväg att jag vill få ut en bild från den här 3D-modellen på bergskärningen, från den här platsen i den här vinkeln, kanske ett antal bilder. Då plockar jag fram en sådan här 3D-bild, tar på mig VR-glasögon och så ser jag då bergskärningen i 3D-glasögonen och så kan jag titta i modellen och jämföra med verkligheten. Då kan man ibland få känslan att det här är en väldigt djup bergskärning, kan man verkligen acceptera det här. Är det en bro så ser jag tex kanske i verkligheten att det är någon stor kulvert som går genom ena brostödet, för ibland kan det vara så att det är fel på förvaltningsdata. Ibland finns inte alla saker med i en ritning så dem som ritar dem tar ju fram förvaltningshandlingar och underlag, projekterar utifrån det men i verkligheten kan det ju finnas någonting som ibland är hemligt, tex, eller att man inte har ritat in det. Så då är det bra att kunna upptäcka en sådan konflikt ganska tidigt. När man börja rita upp förslagshandlingar så brukar jag kontrollera sånt här för att beskriva det i en byggvarumatris, hur ser

förutsättningarna ut och kunna återkoppla till projektören att jag såg att här ute fanns det någon stor kulvert. Då får man kanske undersöka det lite mer, dem får gå ut och titta, och då kan man flytta det här brostödet så att det hamnar någon annanstans och då gör att bron måste bli lite tjockare. På det sättet sparar man väldigt mycket pengar på att man inte behöver upptäcka det här först när man kanske i värsta fall har handlat upp en entreprenör som kommer ut på plats och ska börja bygga, och så när dem gör sin utsättning så säger dem det att vi har sett att det finns en stor kulvert där det ska vara ett brostöd. Då blir det kanske lite stopp i byggnationen och beställaren måste gå tillbaka till projektören som måste projektera om och det kan bli stilleståndstid ganska länge. I värsta fall så börjar man schakta ner och gräver sönder kulverten för att man inte har sett den. Så det är ju dels att kontrollera byggbarheten och möjligheten att bygga i förväg.

Det verkar som att du redan jobbar mycket med BIM och VR. Brukar du använda dig av 4D-simuleringar?

- Ja, väldigt mycket dem sista åren och just att jag har jobbat i dem här stora uppdragen så blir det jag får göra då att jag sätter mig tidigt med den som håller ihop BIM-arbetet och VR-modellen. Då kanske vi vet redan vet att vi kommer vilja använda oss av etapplanering och vilja illustrera etapperna i modellen, om det är det du tänker att man får med tid också. Då brukar vi tidigt komma överens om att vi vill kunna illustrera månader, veckor och då kan man ju lägga upp en tidsaxel redan där. Sen brukar vi tidigt komma överens om hur vi ska jobba med färger, tex blått är pågående arbete, grönt har man byggt klart, rött är avstängda spår. Sen gör man ofta en ruta som beskriver det här som man då kan lägga in och visa i

en markförstärkning i området, var man har schaktat, var byggnationen av en bro pågår osv. Jag gjorde det även för två broar i Tomteboda där jag inledningsvis var uppdragsledare. Sen ingick jag till att vara biträdande uppdragsledare och fokusera mer på produktionsplaneringen och där var det bygghandlingsskede. Då blev det väldigt detaljerat i vilken ordning man byggde brostöden, många detaljer, många små etapper i varje stor etapp. Av det här gjorde vi tillslut en film där man kan stega sig fram i modellen och se hur alltihopa byggs från början till slut. Den etapplaneringen skickade vi även med i förfrågningsunderlaget för jag hjälpte till när entreprenören skulle handlas upp. Ibland kan det ju vara väldigt svårt att visa hur man har tänkt med projekteringen och att behöva skriva ner det i text och att en annan människa läser det kan leda till att man mer eller mindre missförstår varandra och inte får samma bild. Så istället kan man börja visualisera etapperna i modeller och tex visa i en viss tidpunkt vilka spår som är avstängda, vilken byggnation som pågår, vad som är färdigbyggt, vad som är driftsatt mm. I det här fallet skickade vi med en video för att visualisera byggordningen för att entreprenören ska förstå hur vi hade tänkt

Uppskattades detta av entreprenören?

- Ja, det gjorde dem. Sen överlät vi modellen till entreprenören också så de kan ta över den och fortsätta arbeta med den.

Vad har du använt dig av för programvaror du använder dig av?

- Det var en för svår fråga för mig. Jag kanske kommer på något namn på en person som jag ta in i samtalet som kan berätta mer om det. Jag vet att i Ostlänken jobbar vi med någonting som heter samordningsmodellen och ibland jobbar vi med något som heter VR-modellen. Själv så är jag lite begränsad i kunskapen om det här. Vi kan prova att dra in en i mötet sen och se om han kan hjälpa till för han jobbar mycket med det här.

Så jag börjar ju ganska tidigt att titta på byggordning och börjar grovskissa på etapper. Sen tittar jag lite grovt på innehållet i etapperna och sen blir det kanske deletapper i de stora etapperna och byggordningar; det blir en produktionstidplan också. Men det är ju främst dem här etapperna som är lite lättare att tidsätta i modellen. Så när man har dem olika lagren så kan man ju välja hur man kodar dem så att ett visst lager har en viss färg under en viss period tex när byggnation pågår.

Ser du några brister i programvarorna som du har använt dig av? Någonting som du skulle vilja förbättra?

- Jag jobbar inte i dem här programmen utan jag brukar ta med mig någon som kunnig i dem och så sitter vi tillsammans med den och går igenom projekten. Det som kan vara en brist är att det ganska ofta är väldigt tunga program så det blir mer krav på datorerna man använder att de är kraftfulla nog. Nu i dem här Coronatiderna när många jobbar hemifrån så märker vi det att många gånger när vi sitter i Skype- eller Teamsmöten så kanske någon delar skärm och visar någonting i modellen. När man då navigerar runt och rör sig i modellen så brukar det lagga ganska mycket. Någon kanske pratar om det den gör och långt efteråt så ser man det i modellen. Så det är just det med att det finns begränsningar på det sättet. Man får kanske vara lite försiktig och skrolla fram, lägga sig stilla och säga “nu visar jag det här, säg till när ni ser”. Men med programmen så är det samma sak där. Det kan vi fråga min kollega om.

Du nämnde lite i början att du ser att tekniken är olika användbar i olika projekt, tror du att storleken och komplexiteten av projekten spelar roll vid lönsamheten av denna teknik?

- Ja, jag tänker att när det är mark- och anläggningsprojekt där det tar ytor i anspråk och man kan behöva samordna och se påverkan i stora projekt då är det bra men är det ett litet projekt där man kanske ska byta ut gamla kablar till nya kablar, då är det kanske inte lika värt att visualisera en sån sak. Det finns alltid dels en detaljomfattning och sen även ett kostnadsläge. Säg att det kanske skulle kosta 10 miljoner kronor och det skulle kosta 2 miljoner kronor att arbeta i VR, då kommer man alltid till den här gränsen med när är det värt i förhållande till totalkostnad och vad får man ut av det. I alla större anläggningsprojekt så minimerar man risken och att kunna i förväg hitta konflikter och se att man inte har placerat saker på fel ställe. När jag var ute på byggplatsuppföljning så har det ibland varit så att det kanske har varit projekteringsmissar eller andra missar som man inte har kunnat förutse. Det kostar ju väldigt mycket pengar i ett byggskede. Många gånger kring järnväg om man jobbar vid en befintlig anläggning så kanske ett nattskifte ligger på 100 000 kr och är dem ute och ska göra någonting och det inte går att genomföra för att handlingen inte stämmer mot verkligheten, då är ett ställskift kanske på 100 000 kr. Ibland brukar miljonerna ticka iväg rätt fort så att just stora komplexa, jag tänker tex södra länken så är det nästan en förutsättning att kunna visualisera det i förväg och tänka igenom hur det ska byggas, kontrollera mot verkligheten. Det är ju så mycket lättare att se konflikterna i 3D. Det är just det här med etapperna och slutläget, om man tittar på hur det ser ut från början och hur det ser ut när det ska vara klart så är det ju ett antal steg på vägen dit, det är kanske vägar som måste läggas om provisoriskt ett antal gånger, man måste skapa andra provisoriska saker. Att kunna visualisera upp dem och se hur de fungerar i olika höjdskillnader och med andra intilliggande saker gör ju att man kan få en säkrare planering. Man kan ju också ganska snabbt grovmängda mängden massor man har i en modell när man har tex en skärningen eller en upplagshög med mellanlagring av

bergkross. Om man visualiserar ut den modellen så kan man ju se hur mycket som får plats där också.

Det verkar som att du är positiv till den här tekniken och att du brukar använda den ganska ofta.

- Ja, det har hjälp mig jättemycket och det som vi har fått i återkoppling av entreprenörer är ofta att det har gått bra med byggnationen. Att man har kunnat få med och tänka efter så att entreprenören får bra förutsättningar. Det är ju alltid lätt att missa någonting men då kanske det mest består av någon mindre miss som är hanterbar, men att man har lyckats tänka till i stort och även att den entreprenören som ska lägga anbud inte har missuppfattat vad som ska byggas utan fått en så tydlig bild som möjligt.

har man kanske inte fått utsatt exakt var den ska vara utan har fått gissa lite grann. Det är svårare att få en pappersritning och behöva tänka sig i huvudet hur det kommer se ut. Tidigare har det ofta blivit så att man kanske har råkat placera ut saker på varandra eller för nära varandra. Med granskningen i 3D hittar man dem här felen lättare.

Brukar ni få det efterfrågat av beställare att ni ska tillämpa den här tekniken så att det kommer med i förfrågningsunderlaget, eller är det något som ni gör av egen initiativ?

- Ofta i de stora uppdragen så är det ett krav att det ska göras på det här sättet.

Vad kan det vara för beställare då? Brukar tex Trafikverket ställa krav på det?

- Trafikverket stället ofta krav på det i stora uppdrag och även om vi tex vinner ett anbud och går in i ett uppdrag med att ta fram bygghandling och förfrågningsunderlag för

utförandeentreprenad, en detaljprojektering, då kan den som tidigare har jobbat med systemhandling i regel gjort det här; det finns någonting som man får ta över

- Ni pratade även om hur stor vinst det kan vara. Stor del av vinsten ligger i att förfrågningsunderlaget och bygghandlingen som skickas ut till entreprenören är mer överensstämmande, tydligt och lätt att förstå än om man hade gjort det i 2D, tex. Kan man även visualisera de olika etapperna så blir det enklare för entreprenören också att förstå förutsättningarna i dem olika byggskedena. Att beskriva etapper i text och vanliga ritningar är mycket svårare. Vi kanske tänker att vi ska prefabricera den här bron? Vi kanske vill

prefabricera 30m långa stålbalkar som vi kör in och lägger upp på den här platsen och sen svetasar vi ihop dem och sen lanserar vi ut bron. Hur ser det ut med platsen i det här skedet? vad är byggt? vad finns för vägar? hur ser det ut med slänter? är ytan kuperad eller platt? var skulle man kunna bygga ihop den här bron? Många gånger med bror går man ut med

förfrågan på totalentreprenad att entreprenören själv ska projektera den och då har man inte gjort den här detaljprojekteringen, utan man har mer gjort systemhandling och har en förslagsritning på bron. Då är det väldigt bra för entreprenören och se förutsättningarna, hur ser det ut på platsen? Om man tänker sig att prefabricerade den finns det möjlighet att bygga den på plats, man kanske ser att i det här skedet är det alldeles för trångt, vi kommer inte åt. Vi kommer då får räkna med att platsgjuta den med en formställning. Att kunna se

förutsättningarna i just det tidsskedet vad som är byggt då, för man kan inte gå ut på plats nu för i den etappen har man kanske lagt om vägar, flyttat vägar i sidled, slänterna är flyttade osv. Sånt är svårt att se på en pappersritning, så då är det ju väldigt bra.

Så fördelarna du kan se är nya typer av lösningar och besparingar i produktionsskedet det bidrar med?

- Ja, jag tänker också om en entreprenör får tillgång till en VR-modell som är i 4D med tidsaspekten också, så kan dem använda den i sin fortsatta produktionsplanering och lägga in exempelvis saker på ytor. Där har jag inte varit med och produktionsplanerarat i ett sånt skede. Men dem gör mycket av sin produktionsplanering i den.

Vad tycker du om framtiden, kommer den här tekniken användas mer och bli mer självklar? - Ja det tror jag absolut. Det jag kan nämna är det vi gjorde i ett uppdrag innan jag bytte företag

vilket var att vi la in en kalkyl i modellen och man kan göra det så enkelt att man har i modellen olika rutor och klickar på kalkyl, för ofta när man levererar lägger man in det här i en databas med alla saker. Men sitter du i en modell och så klickar du, så kan du få fram

kalkylen, man kan även göra så att man sätter kalkylen på 10 år, så om man objektskodar alla objekt som ska byggas, så lägger man in i vilken etapp som det ska byggas. Då kan man även se vad varje etapp kommer att kosta om man har prissatt objekten tidigare. När man vet var de olika etappen ligger kan man även lägga in dem värdena i VR-modellen, om du går fram på tidsaxeln och går in på April 2022, så kan man grovt få en uppskattning om hur mycket byggnationen har kostat fram tills det skedet. Det gör att det kan bli enklare för en beställare eller entreprenör att prognostisera kostnaden. Vilket är väldigt bra om man vill highlighta vissa objekt för att visa vad just dem kostar. Gör man en objektskodning när man projekterar kan man ha det som underlag, både till att kunna visa i modellen i tid men även sätta

kostnader på dem här sakerna, så att man kan klicka på en grej för att se vad den kostar. Där tror jag det finns mera möjligheter. Sen är det ni som får hjälpa till och komma med nya ideer.

Man kan göra virtuella platsbesök om man bara kopplar till modellen att man kan promenera runt i exempelvis i ett köpcentrum, då är man mitt i modellen och se omkring i modellen, det vore intressant. Då kan man även upptäcka ifall man har tagit hänsyn till säkerhet, utrymme och annat.

I ett uppdrag hade vi väldigt stort överskott av massor och då tog vi med VR-glasögonen, då