Anpassning av miljö: en omvårdnadsåtgärd för sömn

Det återfanns flera likheter och skillnader i SSK:s utförande i relation till lit-teraturens beskrivelse av omvårdnadsåtgärder inom vårdmiljön. Den främsta skillnaden var att SSK inte utför omvårdnadsåtgärder för patientens drivkraft vilket benämns enligt Asp och Ekestedt (2019) genom att exempelvis be-gränsa tiden i sängen eller skapa avbrott när insomnandet inte inträffar vilket har en bevisad effekt på förbättrad sömn. Ytterligare benämns skillnader med syftet av omvårdnadsåtgärderna för sömnen. Exempelvis benämner Asp och Ekstedt (2019) att syftet med att ta hänsyn till tankar och känslor är att sänka aktiverings-nivån medan för SSK är syftet att främja patientens komfort. Te-orin stämmer därför delvis överens med vad SSK utförde för omvårdnadsåt-gärder men att de benämns ur olika synvinklar och tillvägagångssätt för att uppnå det gemensamma målet. Ytterligare en skillnad var ljusanpassningen där SSK inte exponerade patienterna för solljus vilket Henricsson och Rasmusson (2018) lyfter är en viktig del för att signalera till kroppen att be-finna sig i ett vaket tillstånd. Det vakna tillståndet gör att patienterna inte känner sig lika trött under dagen utan blir trött mot kvällen när det blir mör-kare. I likhet med Henricsson och Rasmusson (2018) beskriver Asp och Ek-stedt (2019) att exponering för solljus antingen genom en promenad eller sitta vid fönstret är en viktig omvårdnadsåtgärd för sömn. Enligt Hendersons (1982) omvårdnadsteori och Asp och Ekstedt (2019) beskrivs ljusets påver-kan för sömnen genom att rummet bör vara mörkt när patienten ska sova. Det framkommer att SSK i resultatet tillämpade en ljusanpassning i likhet med litteraturen som omvårdnadsåtgärd för patienters sömn (Henderson, 1982;

Asp & Ekstedt, 2019). Ljusregleringen utfördes av SSK i resultatet genom att exempelvis erbjuda ögonmask eller en mindre handduk, anpassa takbelys-ning, använda en ficklampa under natten samt dra ned persienner och rullgar-diner.

Ytterligare likheter med Asp och Ekstedt (2019) var att SSK i resultatet ut-förde omvårdnadsåtgärder i syfte att minska störande ljud exempelvis genom att planera inför kommande moment under natten för att minska riska för onödiga ljud, att använda låg samtalston, smidiga rörelser, erbjuda öronprop-par och minska användandet av elektronik. Till skillnad från Asp och Ekstedt (2019) benämns komfort som en viktig omvårdnadsåtgärd att ta hänsyn till.

Vilket däremot nämns enligt Henderson (1982) genom att beskriva att främja till avslappning och minska spänningar genom att införa rytmiska ljud, mu-sik, närvaro, sängmiljön, massage och hjälpa patienten med sin personliga hygien. SSK i resultatet erfara likhet med Henderson (1982) genom att SSK tog hänsyn till patienternas komfort. Detta uppnåddes enligt SSK genom gott omhändertagande exempelvis att erbjuda hand eller fotmassage, hjälp med munvård, visa närvaro, hålla patientens hand eller sitta vid sidan av sängen, musik, radio eller tv inför sänggåendet. Komforten anpassades också genom att värna om patientens integritet exempelvis genom att skärma från andra patienter i flersal. Anledningen till skillnaden mellan resultatet och litteratu-ren kan vara enligt Henderson (1982) teori att SSK formade omvårdnadsåt-gärder efter patienternas individuella behov och vad de ansåg störa deras sömn. Ytterligare en skillnad var hänseende till temperaturreglering för pati-entens sömn. Asp och Ekstedt (2019) beskriver genom att hjälpa patienten till en varm dusch eller bad sänker kroppstemperaturen vilket har visat för-bättrar sömnen. Till skillnad från Asp och Ekstedt (2019) erbjöd SSK inte en varm dusch eller bad utan gav filtar och sockar när patienterna frös eller öpp-nade fönstret om patienten var varm. Att erbjuda personlig hygien exempel-vis dusch eller tvätt ansågs i relation till att främja komforten hos patienten.

En diskussion kan föras huruvida de omvårdnadsåtgärder som inte stämde överens med vetenskaplig grund faktiskt gav den effekt som SSK upplevde eftersom sömn är en subjektiv upplevelse (Shapiro & Wilkinson, 2013). En problematik framställs eftersom både Henderson (1982) och Asp och Ekstedt (2019) nämner att omvårdnadsåtgärder för sömn behöver anpassas efter det

individuella behovet vilket SSK gör i resultatet exempelvis anpassa komfor-ten. Däremot kan en anpassning efter det individuella behovet innebära att SSK frångår evidensbaserade omvårdnadsåtgärder och kvaliteten på vården minskar (Willman, 2015).

7.2.5 Läkemedel eller omvårdnadsåtgärder?

SSK beskriver att sömnläkemedel användes vid både behov och som före-byggande åtgärd för sömnproblematik. Exempelvis genom att de lämnade sömnläkemedel på sängbordet utifall att patienten inte kunde somna. Enligt Simonsen och Hasselström (2016) motsägs förhållningssättet att administrera läkemedel på rutin. Genom att betona sömnproblematik ska i första hand be-handlas genom icke farmakologisk behandling, såvida besvären inte översti-ger tre veckor. Riktlinjer som SSK inte förhåller sig till vid användning av lä-kemedel i förebyggande syfte, det vill säga innan ett sömnproblem har upp-stått. SSK beskriver att läkemedelsanvändningen är ett tillvägagångssätt i syfte att tillta en snabb och effektiv lösning för patientens sömnproblematik.

Henderson (1982) motsäger detta genom att betona betydelsen av att skapa förutsättningar och metoder för att främja sömn istället för att vidta farmako-logiska åtgärder. Användandet av sömnläkemedel problematiseras ytterligare genom att SSK uppger en bristande kunskap om läkemedlets effekter i krop-pen trots det höga användandet av sömnläkemedel. SSK:s förhållningssätt kan ifrågasättas i relation till patientsäkerheten genom att administrera läke-medel rutinmässigt utan att besitta kunskap om läkemedlets effekter på krop-pen. En problematik Henderson (1982) förtydligar genom att beskriva att frestelsen av en snabb lösnings kan som konsekvens riskera att patienten framkallar ett läkemedelsberoende (Henderson, 1982).