För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie. Kristensson (2014) beskriver att en litteraturstudie är en vanlig design inom hälso- och vårdvetenskap vilket sammanställer kunskap inom ett avgränsat område utifrån vetenskapliga artiklar. Artiklar har kvalitetsgranskats och analyseras genom en integrerad analys för att strukturera och sammanställa ett tydligt resultat i litteraturstudien (Kristensson, 2014). Den genomförda
granskningen resulterade i att tio artiklar valdes ut till resultatet. Av de tio utvalda artiklarna var fyra artiklar av kvalitativ studiedesign och sex artiklar av kvantitativ studiedesign. (Bilaga 1).
5.1 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier omfattade publikationsår mellan 2011–2021 i strävan att tillgå så aktuella artiklar som möjligt (Kristensson. 2014). Urvalet
inkluderade även ett sjuksköterskeperspektiv där omvårdnaden utförs inom slutenvården och för en patientkategori över 19 år. Valet av åldersintervall
grundade sig i databasernas CINAHL och PubMeds avgränsningar relaterat till vuxen ålder för att avgränsa sökningen till enbart vuxna. Ytterligare inklusionskriterier i denna litteraturstudie var att artiklarna skulle vara “Peer-reviewed” samt vara publicerade i en vetenskaplig tidskrift.
Exklusionskriterier omfattade att patienterna i utvalda studier inte skulle ha någon tidigare känd sömnsjukdom eller vårdas inom psykiatrin. Artiklar som inte uppnådde grad 1 (80%) i kvalitetsgranskningen samt artiklar utan
strukturen IMRaD (Introduktion, Metod, Resultat och Diskussion) exkluderades (Kristensson. 2014).
5.2 Datainsamling
Inledningsvis genomfördes datainsamlingen genom att skapa en sökstrategi för att identifiera lämplig vetenskaplig litteratur. Utformningen av
sökstrategin grundades i Kristenssons (2014) beskrivning av att söka vetenskaplig litteratur i bibliografiska databaser med hjälp av sökord. Valet av databaser styrs utifrån syftet eftersom det avgör vilken typ av litteratur som ska ingå i studien. Sökningen genomfördes utifrån databaserna PubMed, CINAHL och Scopus. PubMed innehåller över 21 miljoner artiklar och är därmed den största databasen främst för vetenskaplig medicinsk litteratur men innehåller också vårdvetenskapliga artiklar. CINAHL omfattar en stor utsträckning av vårdvetenskapliga publikationer och i Scopus förekommer cirka 21 000 tidskrifter där vårdvetenskap är inkluderat, författarna anser därför databaserna lämpliga att använda. För att hitta relevanta sökord i databaserna grundades fritextord utifrån syftet. De fritextord som valdes ut var sömn, sjuksköterskors erfarenheter och slutenvård vilket sedan översattes i Svensk Mesh. De valda fritextorden användes sedan i en provsökning i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus för att utforska valt område.
Provsökningen ledde fram till den huvudsakliga sökningen där indexord identifierades i CINAHL och PubMed (Bilaga 2–3). Provsökningen i Scopus ledde till att författarna preciserade fritextorden för att sökningen inte skulle
omfatta för stora träffar och fortfarande avgränsa till syftet (Bilaga 4). För att identifiera indexord användes databaserna CINAHL och PubMeds egna ordlistor, även kallad Thesaurus. I CINAHL benämns ordlistan ”subject heading lists” och i Pubmed ”Medical Subject Heading”. Indexord är en etikett eller ett nyckelord som beskriver vad artiklarna handlar om. I Scpous kunde inte indexord formuleras eftersom databasen inte har en egen ordlista och därför användes enbart fritextord i sökningen. I CINAHL, PubMed och Scopus användes booeliska sökoperatorerna ”AND” och ”OR” för att öka sökningens sensitivitet. Sökoperatorn ”AND” användes för att kombinera två sökord med varandra och sökoperatorn ”OR” tillämpades för att inkludera liknande begrepp (Kristensson, 2014). Eftersom Scopus enbart hade fritextord användes även trunkering för att sökningen skulle omfatta olika varianter av ordet, exempelvis Strategies*.
Slutligen när indexorden och fritextorden var identifierade avgränsades sökningen i databaserna (Kristensson, 2014). CINAHL avgränsades med
”Peer-Reviewed”, Publikationsår 2011–2021 och ålder över 19 år, vilket gav 138 träffar (Bilaga 2). PubMed avgränsades med en ålder över 19 år samt Publikationsår inom 2011–2021 vilket gav ett slutresultat på 170 träffar (Bilaga 3). Scopus avgränsades med Publikationsår 2011–2021 samt fritextordet “adult” på grund av att det inte fanns någon inställning att
avgränsa till ålder i denna databas. Scopus slutliga sökning resulterade i totalt 150 träffar (Bilaga 4).
5.3 Urval
Efter den slutgiltiga sökningen behöver en gallring av materialet genomföras eftersom inte alla vetenskapliga artiklar i sökningen kommer vara relevanta till syftet. (Kristensson, 2014). Urvalsförförandet påbörjades genom gallring av 458 titlar utifrån de valda databaserna. Därefter lästes 59 abstracts vilket sedan gallrades till 30 artiklar vilket lästes i fulltext. När artiklarna hade lästs
i fulltext återstod det 16 artiklar till kvalitetsgranskning (Bilaga 2–4).
Anledningen till att artiklar exkluderades under de olika stegen i gallringen var att de inte svarade på syftet, inkluderade barn- och ungdomar samt den psykiatriska vården.
5.4 Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen utgick enligt Carlson och Eiman (2003)
granskningsmall för artiklar med kvalitativa och kvantitativa studiemetoder (Bilaga 5–6). Granskningsmallarna behövde modifieras i avseende den frågan som berörde patienter med lungcancer eftersom det inte
överensstämde med litteraturstudiens syfte. Frågan byttes ut till
sjuksköterskor inom slutenvården för vuxna. Granskningsmallen har ett poängsystem och delas in i grad 1–3 där grad 1 innebär högsta kvalitet. Efter kvalitetsgranskningen exkluderades sex artiklar. Två artiklar uppnådde inte grad 1 i kvalitetsgranskningen (Mousavi et al., 2018; Radtke et al., 2014) och fyra artiklar svarade inte mot syftet (Ritmala-Castren et al. 2015; Pagnucci et al., 2018; Giusti et al., 2016; Delaney et al. 2018). Totalt blev elva artiklar uttagna till analys men det slutgiltiga antalet blev tio artiklar eftersom en artikel återfanns som dubblett ifrån CINAHL och Scopus. De tio inkluderade artiklarna granskades ytterligare via Ulrics web för att säkerhetsställa att artiklarna var Peer-reviewed.
5.5 Integrerad analys
Analysen genomfördes enligt Kristensson (2014) beskrivning av en integrerad analys. Inledningsvis utfördes en noggrann genomläsning av de valda artiklarna. Därefter användes triangulering som ett sätt att analysera materialet. Triangulering innebär att artiklarna inledningsvis lästes var för sig och relevant material relaterat till syftet ströks under. Därefter jämfördes det insamlade materialet genom en gemensam diskussion mellan författarna.
Den gemensamma diskussionen medförde att den enskilda förförståelsen inte
influerade resultatet av analysen (Kristensson, 2014). Det uttagna materialet från den gemensamma diskussionen översattes från engelska till svenska för att skapa en helhetsbild, för att sedan urskilja likheter och skillnader.
Därefter skapades resultatets kategorier vilket skall utforma en
sammanfattning av det valda innehållet. Kategorierna som togs ut i den integrerade analysen användes som innehåll tillsammans med relaterade kategorier under resultat-redovisningens slutliga huvudkategorier (Tabell 1).
Tabell 1. Utdrag av litteraturstudiens genomförda integrerade analys.
Textenheten representerar sjuksköterskans erfarenhet i utövandet av omvårdnadsåtgärder för sömn. Ursprungstext hämtad 2021-04-17 från svensk intervjustudie, 2015.
Ursprungstext Uttaget material (Översatt från engelska till svenska)
Kategori Huvudkategori
“They used common sense and their actions were based on their own
experiences”
(Gellerstedt et al., 2015, s.3669).
Dem använde sunt förnuft och deras handlingar var baserade på deras egna
5.6 Forskningsetiska aspekter
Etikprövningsmyndigheten (u.å.) belyser forskningsetik och
Helsingforsdeklarationen som ursprungligen är utvecklad 1964 av World Medical Association (2018). Helsingforsdeklarationen syftar på att forskning ska kunna säkerhetsställa ett ansvarstagande för individens integritet och människovärde framför vetenskapliga intressen. Etikprövningsmyndigheten
(u.å.) beskriver att ett etiskt förhållningssätt skall intas vid hantering av identifierbara data och prover vid insamlandet, analys, lagring och
användning inom ett outforskat område. Forskningspersonerna skall också ge samtycke utifrån rätt information och om det inte är möjligt bör en etisk forskningskommitté godkänna forskningen. Enligt World Medicial
Association (2018) bör samtliga som tar del av medicinsk forskning bekanta sig med Helsingforsdeklarationens betydelse och innebörd. Kristensson (2014) styrker detta genom att betona vikten av ett forskningsetiskt
förhållningssätt även vid uppsatsarbete som en litteraturstudie. Författarna har kritiskt granskat materialet i syfte att säkerhetsställa att utvalda artiklar var etiskt korrekt utförda. För att uppnå detta infördes ett inklusionskriterium att samtliga artiklar i resultatet skulle vara etiskt godkända eller innehålla ett samtycke från deltagarna. Författarna har även haft visionen att inte
förvränga eller missleda innehållet genom att bearbeta texten väl.