Metoddiskussion

Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av

omvårdnadsåtgärder relaterat till sömn inom somatisk slutenvård. Metodvalet var en allmän litteraturstudie som baserades på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Metodvalet lämpar sig för att belysa SSK:s erfarenheter. En blandning av forskning med olika metoder i de inkluderade artiklarna tillförde en djupare förståelse av fenomenet som undersöktes. Detta kan ses som en styrka eftersom det har möjliggjort att syftet kan besvaras ur olika perspektiv eftersom författarna tillgår studier både från berättelseform och enkätstudier. En blandning av kvalitativa och kvantitativa studiedesigner kan också innebära en svaghet eftersom det möjliggör en komplexare analys att finna likheter, skillnader och samband eftersom studiedesignen är olika och syftar till att undersöka fenomen på olika sätt. En komplexare analys gör det enklare för feltolkningar och kan innebära att resultatet blir mindre trovärdigt (Kristensson, 2014).

7.1.1 Inklusions- och exklusionskriterier

Författarna valde att tillämpa avgränsningen över 19 år för att exkludera barn och ungdomar. Inledningsvis var tanken att inkludera 18 år och uppåt, vilket inte fanns som alternativ i databaserna CINAHL och PubMed. Valet att avgränsa ifrån 19 år kan ha medfört att studier med en annan definition av vuxen ålder utesluts. Detta kan ha orsakat att relevant material exkluderades vilket kan minska tillförlitligheten av resultatet. I Scopus fanns inte möjlighet att avgränsa till vuxen ålder. För att bibehålla en systematisk sökning

utformades fritextordet ”Adult” i syfte att inkludera artiklar baserade på

vuxna. En svaghet med att använda ett fritextord för att avgränsa åldern i sökningen är att det inte blir en garanti att åldern avgränsas ifrån 19 år och uppåt. Detta skiljer sig från sökningen i CINAHL och PubMed, vilket kan ses som en svaghet i sökstrategin. Ytterligare en avgränsning var ”Peer Reviewed” vilket säkerhetsställer att artiklarna är vetenskapligt granskade.

Denna avgränsning gjordes enbart i databasen CINAHL och inte i PubMed och Scopus eftersom den funktionen inte fanns att tillgå. För att

säkerhetsställa att alla granskade artiklar till resultatet var ”Peer-Reviewed”

tillämpades Ulrics Web trots ”Peer- Reviewed” funktionen i CINAHL eftersom den inte garanterar vetenskapligt granskade artiklar. Detta är en styrka i tillvägagångssättet för studiens resultat. Valet att exkludera den psykiatriska vården motiveras utifrån syftet vilket inkluderade enbart den somatiska slutenvården. Däremot går det inte att säkerhetsställa att patienter inneliggande på sjukhus inte har en psykiatrisk sjukdom vilket är en svaghet relaterat till litteraturstudiens tillförlitlighet.

7.1.2 Datainsamling

Valet av att inkludera tre databaser motiveras utifrån att flera perspektiv omfamnas vilket skapar ett fördjupat material och ett helhetsperspektiv.

Användningen av tre databaser till studiens resultat kan både ses som en styrka och en svaghet. En svaghet är att databaserna är uppbyggda på olika sätt och det systematiska tillvägagångssättet kan ifrågasättas. Exempelvis i Scopus användes endast fritextord i sökningen eftersom indexord inte fanns i sökmotorn till skillnad från CINAHL och PubMed. För att författarna skulle öka tillförlitligheten i tillvägagångssättet i Scopus användes fritextordens utformning utifrån syftet och tidigare använda indexord i CINAHL och PubMed. Författarna behövde även justera vissa fritextord för att det gav för många träffar i databasen Scopus (Bilaga 4). Detta kan innebära en svaghet i tillvägagångssättet eftersom fritextsökningen inte var konsekvent med CINAHL och PubMed. Att tillämpa fritextord kan också innebära en risk att

relevanta artiklar har missats eftersom fritextorden justerades efter databasen utformning av författarna. Justeringen medförde att författarna frångick det förutbestämda fritextorden utifrån syftet vilket medför en risk att

förförståelse färgade sökningen i Scopus. Däremot var författarna noga att försöka bibehålla de valda fritextordens innebörd utifrån syftet, ett exempel var att fritextordet ”Intervention” blev ”nurse intervention”. En styrka med att använda fritextord i Scopus är att det kan resultera i fler artiklar vilket påvisades i resultatet (Kristensson, 2014). I CINAHL och PubMed användes enbart indexord vilket kan ses som en styrka i resultatet eftersom det minskar risken för irrelevanta artiklar. Sökningen som genomfördes redovisas i bilaga 2–4 vilket gör att läsaren kan avgöra om det är en relevant och genomtänk sökning i likhet med Kristensson (2014) beskrivning. Sökningen gav totalt 458 träffar vilket medför en risk för att dubbletter uppstår, detta framkom vid ett tillfälle. Eftersom författarna använde sig av tre databaser och fick

tillgång till 458 artiklar kunde 10 artiklar tas ut trots förekomsten av dubbletten.

7.1.3 Urval

Urvalet bestod av 10 artiklar vilket gallrades fram genom olika steg både gemensamt och enskilt. För att säkerhetsställa ett systematiskt

tillvägagångssätt och att de valda artiklarna inte valdes ut efter den enskilda förförståelsen tillämpades triangulering. Att tillämpa triangulering är en styrka i det egna tillvägagångssättet däremot är det ingen försäkring att relevanta artiklar exkluderades. Urvalet baserades på författarnas egen

förmåga att exkludera artiklar som inte var relevant till syftet, inkludera barn- och ungdomar samt den psykiatriska vården. Detta medför att relevanta artiklar eventuellt har exkluderades orsakat av författarnas egen tolkning.

7.1.4 Kvalitetsgranskning

I granskningsprocessen användes Malmö högskolas granskningsmall (Bilaga 5) (Carlsson & Eiman, 2003). Granskningsmallen består av ett poängsystem

där de sammanlagda poängen anger procent vilket motsvarar en grad som avgör artikelns kvalitet. Det finns tre grader, Grad I motsvarar 80% och är högsta kvalitet, Grad II motsvarar 70% och Grad III 60% och som motsvarar lägst kvalitet. Granskningsmallen omfattade olika frågor där somliga frågor kunde anses vara tolkningsbara exempelvis ”ogrundade slutsatser”. Att frågorna är tolkningsbara innebär en större risk för den egna subjektiva synen som kan påverka poängsättningen och därmed kvaliteten i artiklarna.

Granskningsmallen behövde även modifieras avseende frågan om patienter med lungcancer eftersom det inte besvarade syftet. Modifieringen kan

minska kvaliteten på valda artiklar eftersom poängsättningen kan ifrågasättas då författarna gjorde en egen justering utifrån syftet. Detta kan innebära att inte alla artiklar är Grad 1 vilket påverkar resultatets tillförlitlighet.

Sökningen innefattade ett större antal träffar (Bilaga 2–4) samt inkludering av både kvalitativa och kvantitativa artiklar fanns möjligheten att enbart använda Grad I artiklar. Det är en styrka i vårt resultat eftersom det höjer kvaliteten. Kristensson (2014) beskriver att olika typer av studier behöver granskas utifrån sina olika förutsättningar. En kvalitativ studie kan inte bedömas enligt kvantitativa mått därför användes avsedd kvalitetsgranskning för respektive studiedesign (Bilaga 5–6). Utifrån de valda artiklarna i

resultatet omfattades inte enbart SSK:s perspektiv, det framkom exempelvis perspektiv från läkare, patienter och annan vårdpersonal. Författarna valde ändå att inkludera dessa artiklar i vårt resultat eftersom det framkom tydligt vad SSK:s erfarenheter var. Genom att medvetandegöra att enbart inkludera SSK:s erfarenheter kunde syftet att besvaras även utifrån dessa artiklar. En kvantitativ artikel (Eliassen & Hopstock, 2011) använde sig utav en enkät vilken inte var validerad. Det innebär att tillförlitligheten minskar eftersom det ökar risken att studiens mätinstrument inte mäter det som studien avser att mäta. Trots frånvaron av validerat instrument ansåg författarna artikeln som trovärdig, dels vetskapen att ett validerat instrument inte är den enskilda

faktorn i avgörandet av studiens trovärdighet, dels den uppnådda poängen i kvalitetsgranskningen (Grad 1). Ytterligare anledning som stärker artikelns kvalitet var att vid ett flertal tillfällen presenterade studien ett likartat resultat med andra inkluderade artiklar innehållande validerade mätinstrument.

7.1.5 Integrerad analys

Litteraturstudiens valda analysmetod utgår ifrån Kristensson (2014) integrerade analys där processen inleddes med att noggrant läsa igenom valda granskade artiklar. Därefter utfördes en triangulering vilket

möjliggjorde en diskussion kring författarnas förförståelse för att inte låta det styra arbetet. Trianguleringen innebar att relevanta delar i artiklarnas resultat markerades av författarna var för sig och diskuterades sedan gemensamt.

Valet att införa triangulering var på grund av att det är lätt att omedvetet ta ut information utifrån egen förförståelse. Vid diskussion av textuttaget

framkom det att stor likhet mellan individuella granskningar vilket är en styrka. En svaghet i analysprocessen är vid översättningen av artiklarna från engelska till svenska eftersom det kan innebära att information från artiklarna förbisetts. Ytterligare en svaghet var att författarna inte behärskade andra språk förutom engelska och svenska vilket kan innebära att artiklar på andra språk relevanta till syftet exkluderades. Enligt Kristensson (2014) ökar tillförlitligheten i författarnas tillvägagångssätt när analysprocessen tydliggörs vilket författarna har redovisat i tabell 1 vilket är en styrka i analysprocessen.

7.1.6 Överförbarhet / Generaliserbarhet

Resultatet visade att SSK utförde omvårdnadsåtgärder för sömn på 13 olika avdelningar, bland annat ortopedi, kirurgi, medicin, onkologi och

-intensivvårdsavdelning. Enligt Kristensson (2014) beskrivs överförbarhet i samband med hur resultatet kan vara giltig i andra sammanhang. Resultatet visade att oavsett vart SSK arbetade var exempelvis minskandet av störande

ljud en viktig omvårdnadsåtgärd för patientens sömn inom somatisk slutenvård. Detta kan innebära att resultatet kan överföras till andra

vårdavdelningar trots faktumet att SSK utför omvårdnadsåtgärder från olika avdelningar med olika rutiner och patientgrupper. Ytterligare en aspekt är att litteraturstudien omfattar sju olika länder, Norge, Sverige, Finland, USA, Nederländerna, Jordanien och Australien. Att inkludera olika länder kan vara en styrka eftersom det skapar en helhetsbild som kan besvara vilka

omvårdnadsåtgärder det finns att tillgå för sömn och därmed bredda

kunskapen hos SSK. Det kan också innebära en svaghet att inkludera olika länder eftersom det kan möjliggöra att resultatet inte kan generaliseras till svenska vårdkontexter på grund av exempelvis kulturella och

socioekonomiska faktorer. Däremot enligt Henderson (1982)

omvårdnadsteori är sömn ett grundläggande behov hos alla människor.

Faktumet att sömn är ett grundläggande behov stärker resultatet i avseende att oberoende vilka olika förutsättningar som förekommer inom landet är det grundläggande behovet alltid detsamma. Författarna vill belysa dessa styrkor och svagheter för att skapa en medvetenhet hos läsaren samt betona utifrån Kristensson (2014) att beslutet om resultatets relevans är upp till läsaren.

7.1.7 Forskningsetiska aspekter

Samtliga artiklar valda i litteraturstudiens resultat har blivit etiskt godkända av en etisk forskningskommitté eller innehåller ett samtycke från deltagarna vilket styrker författarnas tillvägagångssätt. En annan styrka är författarna har beskrivit och förklarat tillvägagångssättet genomgående i litteraturstudien vilket kan möjliggöra att studien går att upprepa. Möjligheten till

upprepningen minskar risken för missledande och förvrängt innehåll vilket stärker tillförlitligheten av resultatet. En svaghet gällande litteraturstudien är förförståelsen hos författarna och dess betydelse för resultatet. Författarna har egna erfarenheter att arbeta med sömn inom somatisk slutenvård. De egna erfarenheterna kan innebära att resultatet färgats av författarnas

förförståelse och inte presenteras objektivt i dess kontext vilket minskar resultatets tillförlitlighet. Däremot var syftet att beskriva SSK erfarenheter varav författarna själva inte arbetat som SSK och besitter därför ingen erfarenhet av detta. Enligt Kristensson (2014) är förförståelse och tolkningar ofrånkomliga vilket är något författarna medvetengör. Detta medvetengörs genom att författarna intagit ett systematiskt och objektivt förhållningsätt i uttagandet av material med en eftersträvan att inte förvränga innehållet. I likhet med Kristensson (2014) behöver förförståelsen belysas vilket anses vara en styrka eftersom det låter läsaren skapa en egen uppfattning om resultatets tillförlitlighet.