Resultatet belyser problematiken att SSK använder läkemedel i hög utsträck-ning för att inta en snabb lösutsträck-ning av patienters sömnsvårigheter. En proble-matik vilket grundar sig i ett bristfälligt teamarbete, bortprioritering, tidsbrist samt en begränsad kännedom av omvårdnadsåtgärder för sömn. I resultatet beskrivs behovet av att utveckla teamarbetet som en främjande åtgärd för sömn inom verksamheten. Mer kunskap om teamarbetes betydelse kan i framtiden utforma gemensamma riktlinjer på arbetsplatsen i utvecklandet av sömnfrämjande arbete. Riktlinjerna bör utvärderas kontinuerligt för att kunna korrigera och anpassa åtgärdernas tillämpning ute i den kliniska verksam-heten. Det framkom att SSK utförde en behovsanpassning vilket medförde att specifika önskemål formade omvårdnadsåtgärderna, vilket inte alltid överensstämde med litteraturen. Mot denna bakgrund krävs ytterligare forsk-ning för att kartlägga hur den individanpassade omvårdnaden kan tillämpas utifrån evidensbaserade metoder och dess betydelse relaterat till patienters sömn. Forskningen kan därmed bidra till att SSK får stöd i utförandet av om-vårdnadsåtgärder för patienters individuella behov, vilket kan resultera i att vårdkvaliteten ökar. Ytterligare benämns kliniska åtgärder som kommunikat-ion, professionellt förhållningssätt, personcentrerad omvårdnad och närvaro som en del i arbetet för att främja sömn. Åtgärderna kan förslagsvis vidareut-vecklas och tillämpas i sjuksköterskeutbildningen. En sådan tillämpning kan möjliggöra att SSK utför omvårdnadsåtgärder i större utsträckning ute i den kliniska verksamheten. Kunskapsutvecklingen kan resultera i att SSK får en grundläggande kunskap om omvårdnadsåtgärder för sömn vilket kan vara en lösning på problematiken att SSK använder läkemedel på rutin.
Referenser
Asp, M., & Ekstedt, M. (2019). Trötthet, vila och sömn. I A.K. Edberg & H.
Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (3 uppl. s. 400–416).
Studentlitteratur.
*Aitken, L.M., Elliott, R., Mitchell, M., Davis, C., Macfarlane, B., Ullman A, Wetzig, K., Datt, A., & McKinley, S. (2017). Sleep assessment by patients and nurses in the intensive care: An exploratory descriptive study.
Australian Critical Care, 30(2), 59–66. 10.1016/j.aucc.2016.04.001
Benedict, C., Blennow, K., Zetterberg, H., & Cedernaes, J. Effects of acute sleep loss on diurnal plasma dynamics of CNS health biomarkers in young men. Neurology. (2020). Neurology. 95(11), 1181–1189.
10.1212/WNL.0000000000008866
Björvell, C., & Thorell-Ekstrand, I. (2014). Omvårdnadsåtgärder. I A.
Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (2 uppl. s. 114–115). Studentlitteratur.
Blomqvist, K., & Petersson, P. (2014). Vårdkedjans aktörer och organisering.
I A. Ehrenberg, A., & Wallin, L. (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (2 uppl., s. 177–174). Studentlitteratur.
Carlsson, S. & Eiman, M. (april 2003). Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola (2).
Malmö Högskola.
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf;jsessionid
=C274FD9438A7D4F9E4D2F6A7278B162E?sequence=1
Carskadon, M., & Dement, C.W. (2016). Normal human sleep: An overview.
I M.H Kryger, T. Roth & W.C. Dement (Red.), Principles and Practice of Sleep Medicine (6 uppl., s. 15 - 22). Elsevier.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis.
Natur och Kultur.
Delaney, L.J., Currie, M.J., Huang, H.C., Lopez, V., & Van Haren, F. (2018)
"They can rest at home": an observational study of patients' quality of sleep in an Australian hospital. BMC Health Services Research, 18(1), 524.
10.1186/s12913-018-3201-z.
Ekebergh, M. (2016). Hälsa – ett livsvärldsperspektiv. I M. Arman, K.
Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s.67–69).
Liber.
*Eliassen, K.K, & Hopstock, L. (2012). Sleep promotion in the intensive care unit—A survey of nurses’ interventions. Intensive and Critical Care Nursing, 27 (3), 138 - 142. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2011.03.001
Etikprövnings Myndigheten (u.å). Om vår och etikprövningens historia.
https://etikprovningsmyndigheten.se/etikprovningens-historia/
Florin, J. (2014). Omvårdnadsprocessen. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling (2 uppl., s. 61–63).
Studentlitteratur.
Gellerstedt, L., Medin, J., Kumlin, M., & Rydell-Karlsson, M. (2019). Sleep as a topic in nursing education programs? A mixed method study of
syllabuses and nursing students' perceptions. Nurse Education Today, 79, 168–174. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2019.05.030
Gellerstedt, L., Medin, J., & Rydell Karlsson, M. (2013). Patients’
experiences of sleep in hospital: a qualitative interview study. Journal of Research in Nursing, 19(3), 176–188. 10.1177%2F1744987113490415
*Gellerstedt, L., Medin, J., & Rydell-Karlsson, M. (2015). Nurses' experiences of hospitalized patients' sleep in Sweden: a qualitative study.
Journal of Clinical Nursing, 24 (23–24), 3664–3673. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/jocn.12985
Giusti, G.D., Tuteri, D., & Giontella, M. (2016). Nursing Interactions With Intensive Care Unit Patients Affected by Sleep Deprivation. Dimensions of Critical Care Nursing, 35 (3), 154–159. 10.1097/DCC.0000000000000177
Goldstein, M.R., & Benca, R.M. (2013). Psychiatric Associations of Sleep Loss/Deprivation. I C. A. Kushida (Red.), The Encyclopedia of Sleep, (4 uppl., s 257–261). Elsevier.
*Grossman, M.L., Anderson, S.L., Worku, A., Marsack, W., Desai, N., Tuvilleja, A., Ramos, J., Francisco, M.A., Lafond, C., Balachandran, Jay.S., Mokhlesi, B., Farnan, J.M., Meltzer, D.O., & Arora, V.M. (2017).
Awakenings? Patient and Hospital Staff Perceptions of Nighttime Disruptions and Their Effect on Patient Sleep. Journal of Clinical Sleep Medicine, 13(2), 301–306. 10.5664/jcsm.6468
Henderson, V. (1982). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet (3 uppl.). Liberyrkesutbildning.
Henricsson, O., & Rasmusson, M. (2018). Fysiologi med relevant anatomi.
Studentlitteratur.
*Hofhuis, J.G., Langevoort, G., Rommes, J.H., & Spronk, P.E. (2012). Sleep disturbances and sedation practices in the intensive care unit—A postal survey in the Netherlands. Intensive and Critical Care Nursing, 28 (3), 141–
149. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2011.10.006
*Honkavuo, L. (2018). Nurses' Experiences of Supporting Sleep in Hospitals - A Hermeneutical Study. International Journal of Caring Sciences, 11 (1), 4–11.
Högskoleförordningen (SFS 1993:10). Sveriges riksdag
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
Johansson-Pajala, R.M., Jorsäter-Blomgren, K., Bastholm-Rahmner, P., Fastbom, J., & Martin, L. (2016). Nurses in municipal care of the elderly act as pharmacovigilant intermediaries: a qualitative study of medication
management. Scand J Prim Health Care, 34(1), 37–45.
10.3109/02813432.2015.1132891.
*Khater, W., Masha'al, D., & Al-Sayaheen, A. (2019). Sleep assessment and interventions for patients living with cancer from the patients' and nurses' perspective. International Journal of Palliative Nursing, 25(7), 316–324.
10.12968/ijpn.2019.25.7.316.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik:
för studenter inom hälso-och vårdvetenskap. Natur & Kultur.
Malek-Mousavi, N., Zakerimoghadam, M., Esmaeili, M., & Kazemnejad, A.
(2018). Effects of Nurse-Led Intervention on Patients' Anxiety and Sleep Before Coronary Artery Bypass Grafting. National Library of Medicine, 41
(2), 161–169. doi.org/10.1097/cnq.0000000000000195
McCance, T., & McCormack, B. (2015) Personcentrerad omvårdnad. I J.
Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s.81–110).
Liber.
Pagnucci, N., Tolotti, A., Cadorin, L., Valcarenghi, D., & Forfori, F.
(2018). Promoting nighttime sleep in the intensive care unit: Alternative strategies in nursing. Intensive Critical Care Nursing, 51, 73–81.
10.1016/j.iccn.2018.11.010.
Radtke, K., Obermann, K., & Teymer L. (2014). Nursing knowledge of physiological and psychological outcomes related to patient sleep deprivation in the acute care setting. Medsurg Nurs, 23(3), 178–84.
Reeves, S., Lewin, S., Espin, S. & Zwarenstein, M. (2010). Interprofessional teamwork for health and social care. Blackwell Publishing Ltd.
10.1002/9781444325027
Ritmala-Castren, M., Virtanen, I., Leivo, S., Kaukonen, K.-M., & Leino-Kilpi, H. (2015). ICU patients' sleep and nursing care. Nursing & Health Science, 17(3), 354–361. doi.org/10.1111/nhs.12195
Roehrs, T., Carskadon, M.A., Dement, W.C., & Roth, T. (2016). Daytime Sleepiness and Alertness. I M.H. Kryger, T. Roth & W.C. Dement (Red.), Principles and Practice of Sleep Medicine (6 uppl., s. 39–48). Elsevier.
Rosén, M. (2015). Evidens och evidensbaserad vård. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s.201–217). Liber.
*Salzmann-Erikson, M., Lagerqvist, L., & Pousette, S. (2015). Keep calm and have a good night: nurses' strategies to promote inpatients' sleep in the
hospital environment. Scandinavian Journal of Caring Science, 30 (2), 356–
364. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/scs.12255
Shaphiro, C.M, & Wilkinson, K. (2013). Nonrestorative sleep. I C. A.
Kushida (Red.), The Encyclopedia of Sleep. (4 uppl., s 173–176). Elsevier.
Sharp, S., McAllister, M., & Broadbent, M. (2015). The vital blend of clinical competence and compassion: How patients experience person-centred care. Contemporary Nurse 52(2-3), 300-312. Doi:
ttps://doi.org/10.1080/10376178.2015.1020981
Simonsen, T., & Hasselström, J. (2016). Illustrerad farmakologi - sjukdomar och behandling (4 uppl.). Natur & Kultur.
Sindi, S., Pérez, L.M., Vetrano, D.L., Triolo, F., Kåreholt, I., Sjöberg, L., Darin-Mattsson, A., Kivipelto, M., Inzitari, M., & Calderón-Larrañaga, A.
(2020). Sleep disturbances and the speed of multimorbidity development in old age: results from a longitudinal population-based study. BMC Med, 18(382), 382. 10.1186/s12916-020-01846-w
Sorscher, A.J., & Sateia, M.J. (2013). Behaviorally Induced Insiffocoent Sleep Syndrom. I C. A. Kushida (Red.), The Encyclopedia of Sleep. (4 uppl., s 449–453). Elsevier.
Statens beredskap för medicinsk och social utvärdering. (2010). Behandling av sömnbesvär hos vuxna - En systematisk litteraturöversikt.
https://www.sbu.se/contentassets/ffa024035dbd440ea1c9c71fff1748ec/behan dling_somnbesvar_vuxna_fulltext.pdf
*Steaphen, A., Olson, D.M., & Stutzman, S.E. (2017). Nurses Perceptions of a Novel Protocol Addressing Uniform Periods of Minimum Assessment Times. Journal of Neuroscience Nursing, 49(5), 302–306.
10.1097/JNN.0000000000000311.
Svensk Sjuksköterskeförening. (30 mars 2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/15840254 04390/kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%20 2017.pdf
Weller, J.M., Barrow, M., & Gasquoine, S. (2011) Interprofessional collaboration among junior doctors and nurses in the hospital setting.
Medical Education 45(5), 478–87. 10.1111/j.1365-2923.2010.03919.x
Willman, A. (2015). Kärnkompetensen evidensbaserad omvårdnad. I J.
Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s.193–200).
Liber.
WMA. (9 juli 2018). WMA Declaration of Helsinki-Ethical principles for medical research involving human subjects. https://www.wma.net/policies- post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subject
*Ye, L., Keane, K., Hutton-Johansson, S., & Dykes, P. (2013). How do clinicians assess, communicate about, and manage patient sleep in the hospital? The Journal of Nursing Administration, 43 (6), 342–347.
10.1097/NNA.0b013e3182942c8a
*Artiklar inkluderade i resultatet.
Bilaga 1. Artikelmatris enligt Kristensson (2014).
Författare Land/År Design Population
Inklusions/Exklusionskriterier
Urval/Bortfall Metod Resultat Gradering
Aitken, L.
Populationen var patienter och sjuksköterskor. Inklusionskriterie r var patienter ≥18 år, behandlad på intensivvårdsavdelning mer än 24 timmar och kan prata och kommunicera på
engelska. Exklusionskriterier var tidigare sömnproblem, misstänk eller med demensdiagnos.
Deltagarna ska inte vara misstänkt för alkohol, drogmissbruk eller begått ett brott.
Det var 174
deltagare föll bort vilket gav 13%
Resultatet belyste hur sjuksköterskan
öronproppar, lugn och trygg miljö, minskade tillsyner och psykiska interventioner samt farmakologiska aspekter genom att ge smärtstillande, lugnande medel vilket gav ökad sömnkvalitet.
Hög.
(89%).
Eliassen,
Populationen var 49
sjuksköterskor som jobbar på intensivvårdsavdelningen.
Inklusionskriterier var sjuksköterskor som arbetar på intensivvårdsavdelning samt fast anställning på vuxen IVA.
Resultatet visade att sjuksköterskorna hade ett intresse för att främja sömnkvaliteten hos patienterna inneliggande på IVA. I resultatet framkom det aspekter gällande, ljud, ljus, patientkomfort och patient aktiviteter där sjuksköterskorna gjorde olika åtgärder samt olika mycket eller lite för sömnen.
Populationen var 22 sjuksköterskor från olika avdelningar. Avdelningarna var operation, medicin, neurologi, kardiologi, gastrologi, ortopedi, kirurgi, lungmedicin, infektion och urologi.Inklusionskriterier var minst ett år som sjuksköterska inom akutverksamhet och att kunna tala svenska språket.
22 sjuksköterskor inkluderades i studien varav 15 i både grupp och individuella intervjuer och 7 stycken endast i individuella
Resultatet visade att sjuksköterskorna uppger en vilja att främja patientens sömn samt en frustration att möjligheterna inte är optimala för att uppnå detta. Det framkommer även att flera
sjuksköterskor saknar en utbildning kring sömn och åtgärder
Hög (91%)
relaterat till att stärka
Populationen var Patienter, sjuksköterskor, läkare.
Studien förekom inom
onkologi/hematologi och allmän medicin. Inklusionskriterier var inneliggande på sjukhus på en allmän medicinavdelning samt hematologi/onkologi behandling.
Exklusionskriterier var patienter som flyttats från
intensivvårdsavdelningen, hade en kognitiv nedsättning Hade en sömnstörning. Behov av sängstöd, återkom till slutenvården inom 2 veckor eller varit på sjukhus i 72 timmar innan screening.
.
Resultatet påvisade en överensstämmelse mellan alla parter att smärta, utförandet av vitala parametrar och vitala tecken var de tre största störande momenten för sömnen.
Däremot förekom signifikanta skillnaden hänseende om hur larm, temperatur, ångest
Populationen var sjuksköterskor som jobbar på
Det var totalt 114 sjuksköterskor
Multicenter deskriptivt
Resultatet visade att det omvårdnadsåtgärder
Hög.
(95%)
G., Rommes, J.H.,&
Spronk, P.E.
onskriterierna var att
sjuksköterskorna skulle jobba på IVA. Exklusionskriterier var sjuksköterskor som jobbar på IVA för barn.
inklusions- och exklusionskriteri er varav endast 68 svarade på
var att försöka hålla patienterna vakna under dagen, minska ljudet från personalen under natten och minska patientkontakt under
Populationen bestod av 14 sjuksköterskor. Studiens inklusionskriterier var att sjuksköterskorna skulle arbetat minst tre år inom sjukhusvården, samt ha ett treskiftschema och finna ett intresse att medverka i studien. Studiens
exklusionskriterier var sjuksköterskor som inte hade treskifts schema och inte arbetade i en ledande situation.
20 sjuksköterskor rekryterades varav 14 valde att medverka.
Resultatet påvisade en variation bland sjuksköterskors förståelse av sömnens innebörd inom slutenvården. Studien påvisar att främja sömnen minskar lidandet för patienten.
Däremot förekommer en utmaning i att anpassa en hälsosam miljö i relation att främja sömnen.
Hög (83%)
Khater,W.,
Populationen var 129 patienter med cancer och 113
sjuksköterskor som jobbar med cancersjuka
patienter. Inklusionskriterier för sjuksköterskorna var att de hade en kandidatexamen eller högre utbildning, minst två år erfarenhet och förmåga att skriva ett
samtyckesformulär.
Exklusionskriterier för studien var psykisk ohälsa sedan tidigare exempelvis ångest,
depression vilket kan påverka sömnkvaliteten sedan innan.
Ett icke erfara att dem inte frågade patienter om deras sömn eller utförde åtgärder mot det.
Populationen bestod av 8 sjuksköterskor. Studiens inklusionskriterier var att sjuksköterskorna skulle arbeta mestadels nattetid, patientnära och arbetat på antingen en intensiv, ortopedi, kirurgi eller
Totalt omfattade
Resultatet påvisade fyra huvudfynd vilket
medicinavdelning. Samt arbetat i minst två år som sjuksköterska.
Exklusionskriterier var icke utbildade sjuksköterskor, sjuksköterskor som inte arbetade natt eller har en arbetserfarenhet i mer än 2 år.
Populationen var 16
sjuksköterskor på en medicinsk avdelning på ett
universitetssjukhus. Inklusionskrit erier var fastanställda, jobbar natt och var vana vid arbetet.
Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde en förbättrad sömnkvalitet hos patienterna samt att omvårdnadsåtgärder
Populationen var sjuksköterskor, läkare, farmaceut och
andingsterapeut.
62
Resultatet visade en avsaknad att tillgodose sömnbehovet hos
rerade intervjuer.
begränsning av kunskap, ett
standardiserat verktyg för mätning av sömn och en bristande kommunikation mellan både olika professioner och patienten.
Bilaga 2. Sökmatris CINAHL Datum för sökningen: 2021-03-11
Sökning Sökord &
kombinationer
Begränsningar (limits)
Antal träffar
Läst abstrakt
Lästa i fulltext
Granskade artiklar
Utvalda artiklar Sjuksköterskors erfarenheter
Indexord
S1 (MH "Work Experiences") OR (MH
"Practical Nurses") OR (MH "Nurses+") OR (MH “Manegement”) OR (MH "Nursing Interventions")
245,096
Slutenvård
Indexord S2
(MH "Patients+") OR (MH "Hospitals, Public+") OR (MH "Medical Staff, Hospital+")
291,531 Sömn
Indexord
S3 (MH "Sleep Disorder, Circadian Rhythm+") OR (MH "Health Facility Environment") OR (MH "Sleep+")
34,443
Kombination av Indexord
S4 S1 AND S2 AND S3 Publikationsår
2011–2021 åldersgräns 19+ years,
“Peer-reviewd”
138 18 10 7 3
Bilaga 3. Sökmatris Pubmed Datum för sökningen 2021-03-30
Sökning Sökord &
"Life Change Events"[MeSH Terms] OR
"Nursing Care"[MeSH Terms] OR "Patient Care Planning"[MeSH Terms] OR "Disease
Management"[MeSH Terms] OR
"Attitude"[MeSH Terms]
848. 469
Slutenvård
Indexord S2
"Patients"[MeSH Terms] OR
"Hospitalization"[MeSH Terms] OR
"Hospitals"[MeSH Terms] OR "Health Facilities"[MeSH Terms] OR
"Inpatients"[MeSH Terms]
1,028,515
Sömn
Indexord S3
"Sleep"[MeSH Terms] OR "Sleep
Deprivation"[MeSH Terms] OR "Sleep Wake Disorders"[MeSH Terms]
147,308
Kombination av Indexord
S4 S1 AND S2 AND S3 Publikationsår 2011–2021 åldersgräns 19+
år
170 16 7 4 3
Bilaga 4. Sökmatris Scopus Datum för sökning 2021-03-31
Sökning Sökord &
kombinationer
Begränsningar (limits)
Antal träffar
Läst abstrakt
Lästa i fulltext
Granskade artiklar
Utvalda artiklar Sjuksköterskors erfarenheter
Fritextord S1 "nurses experience" 16,343
Fritextord S2 “Nursing intervention*” 8,555
Fritextord S3 “Strategies*” 8,525,710
Fritextord S4 “Intervention*” 3,357,664
Fritextord S5 “Assessment*” 10,547,397
Fritextord S6 “Disease Management*” 139,021
Kombination S7 S1 OR S2 OR S3 OR S4 OR S5 OR S6
3,144,804
Slutenvård
Fritextord S8 “Hospital*” 10,035, 592
Fritextord S9 “Hospital environment*” 19,697
Kombination S10 S4 OR S8 10,035, 592
Sömn
Fritextord S11 “Sleep deprivation*” 61,469
Åldersavgränsning
Fritextord S12 “Adult*” 11,901,636 Kombination
Kombination S11 S1 OR S2 AND S3 OR S4 OR S5 OR S6 AND S10 AND S11 AND S12
Publikations år 2011–2021
150 25 13 5 4
Bilaga 5. Kvalitetsgranskningsmall kvalitativ metod (Carlsson & Eiman, 2003).
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (syfte, metod, resultat=3p)
Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig)
Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Triangulering Saknas Finns
Urval (antal, beskrivning, representativitet)
Ej acceptabel
Låg Medel God
Sjuksköterskor inom slutenvården för vuxna
Ej undersökt
Liten andel Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet >20% 5–20% <5%
Bortfall med betydelse för resultatet
Analys saknas/Ja
Nej
Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning, kodning, etc)
Saknas Otydlig Medel Tydlig
Tolkning av resultatet (citat, kod, teori, etc)
Ej acceptabel
Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor
Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överenstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belyses)
Slutsats saknas
Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Total poäng (max 48 p) p p p p
p
Grad I: 80% %
Grad II: 70% Grad
Grad III: 60%
Titel
Författare
Bilaga 6. Kvalitetsgranskningsmall kvantitativ metod (Carlsson & Eiman, 2003).
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (syfte, metod, resultat=3p)
Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan
Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig)
Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Urval (antal, beskrivning, representativitet)
Ej acceptabel Låg Medel God
Sjuksköterskor inom slutenvården för vuxna.
Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet >20% 5–20% <5%
Bortfall med betydelse för resultatet
Analys saknas/Ja
Nej
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning, kodning, etc)
Saknas Otydlig Medel Tydlig
Statistisk analys (beräkningar, metoder, signifikans)
Saknas Mindre bra Bra
Confounders Ej kontrollerat Kontrollerat
Tolkning av resultatet (citat, kod, teori, etc)
Ej acceptabel Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor
Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning
Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överenstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belyses)
Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Total poäng (max 47 p) p p p p
Grad I: 80% %
Grad II: 70%
Grad III: 60%
Grad
Titel
Författare