Trots att klimatförändringarna kan innebära stora påfrestningar för vissa delar av samhället är det i praktiken förmodligen få åtgärder som kommer att motiveras uteslutande av behovet av att anpassa sig till ett förändrat framtida klimat. Troligare är att antaganden om ett förändrat framtida klimat kommer att utgöra en del av det beslutsunderlag som används i redan existerande processer. Att i svepande ordalag prata om ”anpassningsarbete” som något som enkelt kan avgränsas och beskri- vas kan alltså vara missledande. Om en fastighetsägare i samband med en uppgradering av byggnadens värmesystem i sitt beslut om teknik och dimensionering väger in sannolikheten att framtidens vintrar i ge- nomsnitt kommer att vara varmare än dagens så har hon eller han i någon mening ”anpassat sig” till ett framtida klimat. Detsamma gäller husägare med en lågt belägen källare som väljer att flytta bort vatten- känsliga ägodelar från källarplanet för att minska effekterna av en eventuell översvämning.
Som argumenterats ovan gäller det alltså att bredda synen på kli- matets påverkan på samhället från att uteslutande prata om temperatu- rer, nederbörd och vindar till att i högre grad inkludera effekterna och
aktörerna. Det är väl känt från litteraturen att samma yttre påverkan
kan få mycket skilda effekter på liknande samhällen, eftersom sam- hällenas sårbarhet av olika skäl skiljer sig åt. Detsamma gäller förstås enskilda hushåll, företag eller geografiska områden.
Utmaningen ligger alltså i att se till att processer (som den fysiska planeringen) och enskilda aktörer (som fastighetsägarna) är försedda med rätt underlag och i övrigt har den kapacitet som krävs för att fatta beslut som i efterhand uppfattas som ”rätt”. Den naturvetenskapliga forskningen har förstås en viktig roll att spela när underlag för beslut ska tas fram, men det finns goda skäl att anta att bra underlag i sig självt bara i undantagsfall är tillräckligt för att ett frågor rörande an- passningen till ett förändrat klimat ska få adekvat behandling.3
KLIMATETS KRAV PÅ SAMHÄLLET
Fråga: Hur väl samverkar den fysiska planeringen med den övriga långsiktiga planeringen i samhället och är utbytet tillräckligt för att klimatförändringarnas möjligheter ska utnyttjas och dess risker hante- ras?
Slutord
Klimatförändringarna innebär en mängd utmaningar för den fysiska planeringen. Det finns exempelvis ett fortsatt och troligen växande intresse för att bygga och bo vattennära, vilket innebär att storleken på de värden som är på spel (samt mängden människor som berörs) kommer att öka framöver. För många kommuner utgör avsaknaden av mellankommunal samverkan och regional planering ett problem. Många kommuner efterfrågar också mer stöd och vägledning från re- gional och nationell nivå.
Även om den fysiska planeringen har en viktig roll att spela i ar- betet med att kontinuerligt anpassa samhället till det nya klimatet bör det dock påpekas att många risker inte kan byggas eller planeras bort. Många byggnader ligger redan idag på platser där de är utsatta för ex- empelvis översvämningsrisker. För dessa krävs både anpassning av både teknisk och mental karaktär, samt olika försäkringslösningar. Dessutom finns det en stor mängd risker som inte bör byggas bort. Jämförelsen med trafiksektorn låter sig möjligen göras. Där låter vi fordon röra sig i hastigheter som vi vet på samhällsskala kommer att orsaka ett stort antal döda per år. Vi gör detta eftersom vi samtidigt är av uppfattningen att låga transportkostnader (dvs. snabba resor) är en förutsättning för den moderna ekonomin. Även om insatserna i termer av människoliv lyckligtvis är mindre i den fysiska planeringen än i trafiksektorn är grundfrågeställningen den samma – hur väger vi på ett systematiskt, transparent och förutsägbart sätt kostnader och nyttor på kort och lång sikt? Med de långa tidsperspektiv och inbyggda osäker- heter som klimatförändringarna karaktäriseras av har denna redan svåra uppgift i planeringen gjorts mer komplicerad, men förhopp- ningsvis också mer stimulerande.
De långsiktiga möjligheterna att genom översikts- och detaljplane- ring framgångsrikt hantera klimatförändringar återstår att bedöma. Ett antal extrema väderrelaterade händelser de senaste åren har tillsam- mans med klimat- och såbarhetsutredningens arbete resulterat i en höjd medvetenhet bland landets regionala och lokala aktörer och fäst upp- märksamheten på de risker som vi redan idag lever med och på många platser bedrivs ett aktivt arbete.
FYSISK PLANERING, SÅRBARHET OCH KLIMATANPASSNING
Även inom forskningen läggs nu resurser på att beskriva och förstå förutsättningarna för anpassningsarbete på lokal nivå. Inom ramen för forskningsprogrammet Mistra-Swecia kommer vi under 2009 att spe- ciellt studera den kommunala översiktsplaneringen bland några ut- valda kommuner i Stockholmsregionen, med speciellt fokus på just frågorna rörande mellankommunalt samarbete och regional samver- kan. Arbetet utförs med utgångspunkt i pågående studier av riskupp- fattning och lärandeprocesser bland aktörerna i regionen. Vi räknar med att ha resultat klara under 2010 som förhoppningsvis ska kunna bidra till att stärka det lokala arbetet samtidigt som det utgör ett inspel till utvecklingsarbetet på nationell nivå. Även en mängd andra forskar- grupper intresserar sig för liknande frågeställningar. Förutsättningarna för att i andra fora fortsätta den diskussion som inleds under 2009 års Vadstena Forum på detta tema är därför goda.
KLIMATETS KRAV PÅ SAMHÄLLET
Referenser
Carlsen, H. och O. Parmhed. 2008. Sveriges framtida klimat på kort
och medellång sikt – underlag för utveckling av verktyg för klimat- anpassning. Climatools. FOI rapport FOI-R--2700--SE. Stockholm:
FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.
Dovers, S. 2009. Normalizing adaptation. Global Environmental
Change 19(1), sid. 4–6.
Hallegatte, S. 2009. Strategies to adapt to an uncertain climate change.
Global Environmental Change (in press).
Hallin, P-O., J. Nilsson och N. Olofsson. 2004. Kommunal sårbarhets-
analys. Krisberedskapsmyndighetens forskningsserie nr. 3.
O’Brien K, S. Eriksen, L. Sygna, L. O. Naess. 2006. Questioning Complacency: Climate Change Impacts,Vulnerability, and Adapta- tion in Norway. Ambio 35(2): 50–56.
Regeringens prop. 2008/9:162 En sammanhållen klimat- och energi-