Den svenska MIFO-databasen (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) och det nationella emissionsregistret (EMIR) har använts för att identifiera antalet förorenade områden och områden med pågå- ende aktiviteter i de områden som av Räddningsverket identifierats som områden med risk för översvämningar. I nuläget har omkring 10 % av vattenvägsområdena inventerats avseende översvämningsrisk (Näslund-Landemark 2007). I Sverige har omkring 83 000 potentiellt förorenade områden identifierats, varav ca 15 000 har klassificerats men av dem har alla resultat ännu inte kommunicerats till markägarna (Färnqvist 2008). MIFO-inventeringen utförs av länsstyrelserna och databasen uppdateras kontinuerligt. Vid tiden för denna undersökning
KLIMATFÖRÄNDRINGAR I SVERIGE…
varierade de relativa andelarna av undersökta, klassificerade och kommunicerade områden mellan länen. Den information som vanligen erhålls från länsstyrelserna är de kommunicerade, men i vissa fall har de klassificerade rapporterats. EMIR-databasen innehåller pågående A-aktiviteter (t.ex. större flygplatser, raffinaderier, medicinsk och ke- misk industri) och B-aktiviteter (t.ex. större oljecisterner, tillverk- ningsindustri, verkstäder). Totalt har 376 pågående A- och B-aktivite- ter och 932 av de kommunicerade förorenade områdena lokaliserats till översvämningsriskområdena (Andersson-Sköld et al. 2008). Varia- tioner och skillnader mellan dem är stora och utgörs av tidigare och/eller pågående aktiviteter samt Sveriges tusentals deponier.
Deponier
Gamla deponier kan innehålla allt från hushållsavfall till gruvavfall (Nilsson et al. 2005). Sedan 1994 har antalet aktiva deponier minskat och kraven har höjts. De deponier som används idag har konstruerats för att uppfylla gällande förordningar om och föreskrifter för depone- ring (SFS 2001:512; NFS 2004:10) baserat på dagens klimat. Beräk- ningar visar att både evapotranspiration och vattenurlakning kommer att öka. Den relativa urlakningen kan öka mer än dubbelt så mycket som den relativa nederbördsökningen för de gamla deponierna. Den ökade urlakningen i deponier som är i bruk idag blir omkring 10 % eller mindre vid samma förutsättningar. I de fall där deponierna är konstruerade för kriteriet 50 mm per år så är ökningen så betydande att föreskrifterna inte kan uppfyllas (Nilsson et al. 2005).
Förorenad mark
För att undersöka nederbördsökningens potentiella effekter på förore- nad mark har några beräkningar gjorts. Beräkningarna baseras på till- gänglig information från undersökningar av förorenad mark vid en kemisk industri – kvicksilverhalter överskred de nationella gränsvär- dena på flera platser i området, träimpregnering - riktvärdena för kreo- sot, koppar och arsenik överskreds på vissa platser i området, och ett område med blandad industrimark - riktvärdena för bly, koppar och zink överskreds på vissa platser i området. Riktvärdena för mark och vatten (Naturvårdsverket, 2002) överskrids inte utanför områdena för någon av aktiviteterna och det är också utgångspunkten för beräkning- arna. Beräkningarna omfattar följande scenarier; i) Nuvarande förhål- landen, ii) Höjd grundvattennivå och ökat vattenflöde – hård yta, ingen kontakt mellan yta och grundvatten, iii) Höjd grundvattennivå och ökat
KLIMATETS KRAV PÅ SAMHÄLLET
vattenflöde – kontakt mellan yta och grundvatten, iv) Skred vid tre olika vatten: en älv med flödet 150 m3/s, ett mindre vattendrag med flödet 37 m3/s och en sjö med volymen 90 000 000 m3 och uppehålls- tid 3,1 år.
Beräkningar som innefattar förändringar i grundvattennivå och vattenflöden gjordes i Bioscreen®. Skredberäkningarna är baserade på ett skred som inträffade i Ballabo, vid Göta älv, i april 1996 (Andersson et al. 1999). Skredmassornas utbredning var 110 meter längs Göta älv och sträckte sig mellan 50 och 70 meter upp från älven. Skredet är inte det största som har inträffat i områden (t.ex. Surte, 24 ha, 1950, och Göta, 32 ha, 1957). Skredet pågick under ca 10 minuter, och det antas också vara fallet i beräkningarna. De förorenade massorna antas följa vattnet i vattendragen. I verkligheten så kommer delar av massorna att sedimentera vid och nedströms skredområdet. I beräkningarna används också den totala mängden föroreningar i den kontaminerade massan och inte mängden lösta kemikalier. Därför visar resultatet den största möjliga föroreningsmängden som kan uppstå t.ex. i dricksvattenreservoaren nedströms.
Höjda grundvattennivåer
En höjd grundvattennivå kan öka transport av grundvattnet avsevärt på grund av förändrade kemiska förutsättningar. För kvicksilver och för föroreningarna vid impregneringsanläggningen så är den initiala ök- ningen mer än tio gånger respektive 40 %. Den ökade mobiliteten be- ror främst på högre föroreningskoncentrationer och lägre Kd (fördel- ningskoefficient mellan adsorberade och lösta föreningar) värde i den (idag) omättade zonen. Effekten förväntas minska om grundvattenni- vån fortsätter vara hög, eftersom värdet på Kd då förväntas bli likt Kd i dagens mättade zon. Ökat vattenflöde ökar urlakningen ytterligare, men riktvärdena överskrids inte utanför de förorenade områdena trots den ökade urlakningen. Översvämning med höjd grundvattennivå och ökat vattenflöde med kontakt mellan yta och grundvatten under tre dagars tid resulterar dock i mer betydande transport till närliggande områden. Vattenhastigheten i ytvattnet har satts till 1 m/s och över- svämningen har antagits vara i tre dagar. Effekten på de närliggande områdena beror på mängden tillgängliga föroreningar i ytan i området. När den totala mängden föroreningar vid ytan är begränsad så kommer översvämningen att orsaka en föroreningsplym. Den högsta koncent- rationen är begränsad till plymens framkant och följer vattenflödet. Om den tillgängliga mängden sätts till samma värde som den totala
KLIMATFÖRÄNDRINGAR I SVERIGE…
mängden i området så blir effekten större. Den maximala koncentra- tionen är högre och koncentrationerna är jämnare i vattnet som har passerat området. Koncentrationerna i ytvattnet kan vara betydligt högre än riktvärdena för dricksvatten. I båda fallen beror koncentratio- nen på vilka Kd-värden som antas, tillgängligheten av en ej hårdgjord yta som tillåter ytvattnet att komma i kontakt med de förorenade mas- sorna, samt koncentrationerna i mark och den tillgängliga mängden vid ytan. Beräkningarna tar inte hänsyn till spridning via sprickor eller partikelbunden transport i jord, inte heller till förändringar av dessa processer som orsakas av översvämningar. I beräkningarna bortses också från förändrade markförhållanden på grund av förändringar i vegetation och biologisk aktivitet.
Något som inte beräknas men som kan vara väl så viktigt är effekterna i ett långtidsperspektiv. Upprepade översvämningar kan sprida föroreningar till omkringliggande områden där de ackumuleras på ytan mellan varje översvämningstillfälle. Med tiden kan höga yt- koncentrationer byggas upp och orsaka risker för betesdjur och för barn (oralt intag).
Beräkningar av den årliga vattenföringen i Göta älv visar att utsläppen av föroreningar, såväl näringsämnen som kemiska, kommer att öka i samma storleksordning som nederbördsökningen i området. En nederbördsökning på 25 % resulterar i en utsläppsökning på 23 %. Föroreningsbelastningen på älv, sediment och estuarium kommer att öka i samma utsträckning. Hela studien innehåller fler fallstudier, scenarier och översikter. För mer information se (Andersson-Sköld et al. 2008).
Skredhändelser
Allvarligare effekter även i ett kort tidsperspektiv är skredhändelser i förorenade massor. De beräknade kvicksilverkoncentrationerna i ett vattendrag såsom Göta älv till följd av ett skred från den studerade kemiska industrin uppgår tillfälligt till 6 mg/l vilket är 600 gånger högre än riktvärdet för dricksvatten (Naturvårdsverket, 2002), och riktvärdet kommer att överskridas under mer än 50 minuter efter skre- det. De nämnda koncentrationerna kommer att uppträda längs i princip hela älven, men vid olika tidpunkter. Samma händelse i det mindre vattendraget leder till högre maximal koncentration men tiden som riktvärdet för dricksvatten överskrids kommer att vara densamma. Liknande resultat erhölls för de andra förorenade områdena och för- oreningarna. Ett skred av samma typ och storlek, innehållande kvick-
KLIMATETS KRAV PÅ SAMHÄLLET
silverförorenade massor, resulterar vid den studerade sjön i en total kvicksilverkoncentration på 0,009 mg/l i sjön, en koncentration som kommer att vara i över hundra år. Det måste noteras att beräkningarna baseras på ett skredscenario. Om vattenflödet är högre än i de stude- rade vattendragen så minskar både koncentrationen och tiden som riktvärdet överskrids. Å andra sidan så är storleken på skredet relativt liten i jämförelse med de värsta skredhändelserna i Sverige. Ju större skred och mer förorenade massor desto högre maximal koncentration i vattnet och längre tid som riktvärdet överskrids. I verkligheten trans- porteras inte alla massor med vattnet när skredet inträffar. En del av massorna kommer att sedimentera vid, och nedströms, skredområdet. Med tiden så kommer massorna att erodera från botten och transporte- ras nedströms. Ytterligare detaljer och information om den fullständiga studien finns presenterade i Flooding and potential risks for pollutants
spreading – emissions related to climate (Andersson-Sköld et al.
2008).