Kommunerna kommer fortsättningsvis att ha en viktig roll i klimatarbetet. Som politisk organisation tar kommunen egna initiativ, den implementerar den nationella klimatpolitiken och utgör en arena där aktörer från olika samhällssektorer möts och samverkar. Det kommer också fortsättningsvis att vara skillnad i engagemang, ambi- tionsnivå och tillgång till resurser mellan landets kommuner.
Flera skäl talar för ett engagemang från kommunerna i klimatar- betet. I min studie av det lokala klimatarbetet (Gustavsson 2008) har jag identifierat tre huvudsakliga drivkrafter för ett lokalt klimatarbete. För det första finns ett engagemang i miljö- och klimatfrågor där en- skilda personer, vi kallar dem ofta eldsjälar, ofta har stor betydelse för att dessa frågor lyfts på den politiska agendan. För det andra är det ekonomiska intresset en viktig drivkraft. Det inkluderar både de bespa- ringar som en minskad energianvändning leder till och de positiva ef- fekterna av nya arbetstillfällen som utvecklingen av grön teknik för- väntas leda till. För det tredje finns ett starkt symbolvärde i att skapa en bild av kommunen som framkantskommun baserat på ett fram- gångsrikt miljö- och klimatarbete.
I vilken grad kommunerna kan utnyttja dessa drivkrafter beror i sin tur på en rad olika omständigheter som geografisk kontext, ekono- misk struktur, politiska styrkeförhållanden och tidigare miljöhistoria. Den nationella politiken, liksom EUs klimatpolitik har förväntningar på städer och kommuner att ta sin del av det globala klimatansvaret, förväntningar som många kommuner försöker leva upp till, men som också konkurrerar med andra ansvarsområden som är viktiga och nöd- vändiga för kommunerna att uppfylla. Den svåraste uppgiften är kanske att prioritera rätt och finna lösningar som är såväl ekologiskt som ekonomiskt och socialt hållbara både på kort och lång sikt.
KLIMATARBETE I KOMMUNER…
Referenser
Aall, Carlo, Groven, Kyrre & Lindseth, Gard (2007) The Scope of Action for Local Climate Policy: The Case of Norway. I Global
Environmental Politics, vol 7(2), s. 83–101.
Actionaid (2009) SEKAB – Etanol till varje pris? Hur SEKABs bio- bränsleprojekt i Tanzania drabbar lokalbefolkningen.
http://www.actionaid.se/files/SEKAB_Etanol_till_varje-pris.pdf
Agyeman, Julian & Evans, Bob (2002) Local Action Moves the World? I Local Environment, vol 7(2), s. 117–118.
BFR (2009a)Vad är BioFuel Region? webbsida hämtad 2009-04-15 från www.biofuelregion.se/vadar/index.cfm?open=vadar.
BFR (2009b) Kärva tider även för BioFuel Region. Pressmeddelande från BioFuel Region 2009-04-01. Hämtat från BFRs webplats2009- 04-15.
Bohm, Peter (2004) Den svenska klimatpolitikens kostnader och bety-
delse. Report No. A2004:003. Östersund: Institutet för tillväxtpoli-
tiska studer (ITPS).
Bulkeley, Harriet & Betsill, Michele (2005) Cities and Climate Change. Urban Sustainability and Global Environmental Gover- nance. London & New York: Routledge.
Bulkeley, Harriet & Kern, Kristine (2004) Local Climate Change
Policy in the United Kingdom and Germany. Discussion Paper SP
IV 2004-103 Report No. Berlin: Social Science Research Center Berlin WZB.
Bäcklund, Dan (1997) Hur staden fick sina muskler. Näringslivet efter 1945. I Tedebrand, Lars-Göran (red), Sundsvalls historia del II. Sundsvall: Stadshistoriska Kommittén Sundsvalls kommun.
Carlén, Björn (2004) BNP-effekter av svensk klimatpolitik - en jämfö-
relse. Rapport nr A2004:008. Östersund: Institutet för tillväxtpoli-
tiska studier (ITPS).
Christoff, Peter (1996) Ecological Modernisation, Ecological Moder- nities. I Environmental Politics, vol 5(3), s. 476–500.
Coenen, Frans & Menkveldt, Marijke (2002) The role of local authori- ties in a transition towards a climate-neutral society. I Marcel T.J. Kok, W.J.V. Vermeulen, A.P.C. Faaij & D. de Jager (Eds.), Global
Warming and Social Innovation: the Challenge of a Climate Neu- tral Society. London: Earthscan.
KLIMATETS KRAV PÅ SAMHÄLLET
Eckerberg, Katarina & Forsberg, Björn (1998) Implementing Agenda 21 in Local Government: the Swedish experience. I Local Environ-
ment, vol 3(2), s. 333–348.
Elander, Ingemar, Gustavsson, Eva, Granberg, Mikael & Montin, Stig (2003) Climate Change, Mitigation and Adaptaion. The local
arena. Report Number 56: Örebro Universitet.
Gibbs, David (2000) Ecological modernisation, regional economic development and regional development agencies. I Geoforum, vol 31(1), s. 9–19.
Gustavsson (2008) Mellan det lokala och det globala – klimat, kom- muner, nätverk. Örebro Studies in Human Geography 2. Örebro universitet.
Hajer, Maarten A. (1995) The Politics of Environmental Discourse. Ecological modernization and the Policy Process. Oxford: Claren- don Press.
Jänicke, Martin (2008) Ecological modernisation: new perspectives. I
Journal of Cleaner Production, vol 16, s. 557–565.
Langhelle, Oluf (2000) Why Ecological Modernization and Sustaina- ble Development Should Not Be Conflated. I Journal of Environ-
mental Policy & Planning, vol 2, pp. 303–322.
Lindseth, Gard (2004) The Cities for Climate Protection Campaign (CCPC) and the Framing of Local Climate Policy. I Local Envi-
ronment, vol 9(4), s. 325–336.
Lindén, Anna-Lisa (2001) Allmänhetens miljöpåverkan: energi, mat, resor och socialt liv. Stockholm: Carlsson.
Lundqvist, Lennart J. & Biel, Anders (2007) Coping with Climate Change: Sweden's Climate Strategy as a Case in Point. I Lundqvist, Lennart J. & Anders Biel (Eds.) From Kyoto to the town hall:
making international and national climate policy work at the local level . London: Earthscan.
Miljömålsrådet (2008). Kommunerna och miljömålsarbetet webbsida hämtad 2008-06-28, från
www.miljomal.nu/vem_gor_vad/kommunerna.php.
Mittnytt (2009) Övik ger nya miljoner till Sekab. Inslag i SVT Mittnytt den23 februari 2009.
Montin, Stig (2007) Kommunerna och klimatpolitiken - ett exempel på tredje generationens politikområden. I Statsvetenskaplig tidskrift, vol 109(1), s. 37–57.
Naturvårdsverket (2008) Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp. Regeringsuppdrag juni 2008. Rapport 5861.
KLIMATARBETE I KOMMUNER…
Prop. 2000/01:130 Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier. Prop. 2004/05:150 Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag. Prop. 2007/08:1 Budgetpropositionen för 2008.
Prop. 2008/09: 162 En sammanhållet klimat- och energipolitik – Kli- mat.
SIKA (2007) RES 2004-2006 Den Nationella resvaneundersökningen. SIKA Statistik. Kommunikationsmönster. 2007:19.
SKL (2007) Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner. Stock- holm: Sveriges Kommuner och Landsting.
SKL (2004) Kommungruppsindelning fr.o.m. 1 januari 2005. Sveriges Kommuner och Landsting. webbsida hämtad 2009-04-15 från
http://www.skl.se/artikel.asp?C=3305&A=1124.
SNF (2008) Klimatindex för kommuner 2007: Svenska Naturskydds- föreningen.
SOU 1990:102. Rent till 2000: slutbetänkande.
SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjlighe- ter. Miljödepartementet.
SPI (2009a) Lågkonjunkturen slår nu igenom på transporterna. Press- meddelande från Svenska Petroleuminstitutet den 18 mars 2009. SPI (2009b) Försäljningen av E85 och bensin fortsätter att sjunka.
Pressmeddelande från Svenska Petroleuminstitutet den 23 februari 2009.
Storbjörk, Sofie, 2006, Klimatanpassning i Sverige – Drivkrafter och utmaningar för riskhantering och fysisk planering. CSPR Report 06:02. Centrum för klimatpolitisk forskning, Norrköping.’
Sundsvalls kommun (1997) Energiplan för Sundsvall.
Sundsvalls kommun (2004) Energi- och klimatstrategi för Sundsvalls kommun.
Uggla, Ylva & Lidskog, Rolf (2006) Att planera för en osäker framtid.
Kommuners arbete inför hotet om ett förändrat klimat. Örebro:
Centre for Urban and Regional Studies, Örebro University. Report No. 60.
Västernorrlands län (2005) Vision Västernorrland 2010. Strategi för en hållbar regional utveckling.