Aktiv
Figur 9.1. Krav-kontrollmodellen (Hämtad från (Karasek, 1979)). Rutorna antyder aktivitets- respektive anspänningsgrad hos individen beroende på graden av psykologiska krav och kontrollmöjligheter som föreligger i arbetet. Anspännings- respektive aktivitets-diagonalerna är markerade i figuren (uppåtgående pil är ”aktivitetsdiagonalen”,
nedåtgående pil är ”anspänningsdiagonalen”).
Ytterligare en hypotes kring krav-kontrollmodellen säger att kontroll kan utgöra en buffert mot de potentiellt negativa effekterna som höga krav ger på välbefinnande (Ganster, 1989;
Karasek, 1979). Enligt denna hypotes, bufferthypotesen, kan god kontroll i arbetet fungera som en buffert mot de potentiellt negativa effekter som höga krav kan ha på hälsa och väl-befinnande. Det innebär att det föreligger en interaktion mellan krav och kontroll, d v s att kontrollens effekt beror på kravnivån. God kontroll minskar negativa effekter av höga krav på välbefinnandet, men kontrollen är av liten betydelse då kraven inte är höga.
Krav-kontrollmodellen har också utökats med dimensionen socialt stöd. Brist på socialt stöd kan tillsammans med höga krav och låg kontroll leda till hälsoproblem. Socialt stöd, speciellt emotionellt stöd förmodas ha en bufferteffekt som reducerar effekten av ogynn-samma psykologiska och sociala arbetsförhållanden (Doef & Maes, 1999). Socialt stöd kan också tänkas direkt förbättra hälsa och välbefinnande genom att tillgodose mänskliga behov av trygghet, social kontakt, gillande och tillhörighet.
I en översikt av artiklar från 1979 – 97 som refererar till krav-kontrollmodellen och
Krav- kontrollmodellen och välbefinnande. Den forskning som hittills gjorts av krav-kontroll-(socialt stöd)-modellen med välbefinnande som utfall har gett ett starkare stöd till strain-hypotesen än till buffertstrain-hypotesen och detta oavsett om socialt stöd varit med i den prövade modellen.
Vid tvärsnittsstudier har ofta signifikanta samband erhållits mellan psykiska besvär och situationer med höga krav och låg kontroll i enlighet med strainhypotesen (Doef & Maes, 1999). Det var dock endast i tre av de tio studierna med en longitudinell uppläggning som denna hypotes fick stöd. En undersökning av heltidsanställda kvinnor och män med hög anspänning visade på förändring i psykologiska besvär under en tvåårig uppföljning (Barnett et al., 1995). En annan studie med ett års uppföljning som gjordes på läkare visade på en ökning av psykiatriska besvär (Johnson et al., 1995). Både utmattning och depression har också visat sig vara mer uttalade vid hög anspänning hos svenska män i kartläggningar med sex års intervall (Karasek, 1979). Denna studie stödde även bufferthypotesen men endast för depression. Ytterligare två longitudinella studier har stött bufferthypotesen för psykiskt välbefinnande respektive ängslan (Daniels & Guppy, 1994; Parkes, 1991). De övriga longitudinella studierna gav inte stöd till vare sig strain- eller bufferthypotesen.
Arbeten med höga krav och låg kontroll har även visat samband med lägre arbetsrelaterat välbefinnande såsom arbetstillfredsställelse och arbetsrelaterade psykiska besvär (Doef &
Maes, 1999). Arbetsrelaterat psykiskt välbefinnande har undersökts i 9 studier, alla av tvärsnittskaraktär (Carrère et al., 1991; Houben et al., 1990; Karasek, 1979; Karasek et al., 1982; Kauppinen-Toropainen et al., 1983; Mullarkey et al., 1997; Schechter et al., 1997;
Schmidt et al., 1993; Warr, 1990b). De var för få för att van der Doef & Maes (1999)
bedömde det vara möjligt att dra några långtgående slutsatser, men stödet för strainhypotesen utgjorde en röd tråd i resultaten. Det lägsta arbetsrelaterade välbefinnandet fanns i ett par studier hos dem som förutom höga krav och låg kontroll även hade lågt socialt stöd i sitt arbete (Karasek, 1979; Karasek et al., 1982). I den enda studie som analyserade effekten av socialt stöd i relation till strainhypotesen kunde ingen effekt påvisas (Houben et al., 1990).
Metoden för datainsamling hade betydelse för om stöd för hypotesen erhölls eller inte. Själv-rapportering av arbetsförhållandena var relaterade till besvär medan andra former av data-insamling inte visade några samband.
De studier som stödde strainhypotesen vad gäller försämring av det arbetsrelaterade välbe-finnandet har oftast utförts på större urval från sjukvårdspersonal, kroppsarbetare eller på hela rikspopulationer. De studier som inte stödde hypotesen har i allmänhet omfattat mindre urval, kvinnor och tjänstemän. Det förelåg könsskillnader även beträffande strainhypotesen och välbefinnande generellt. Det fanns ett större stöd för negativ inverkan av höga krav och låg kontroll hos manliga än hos kvinnliga arbetstagare. I de studier som undersökte den
dämpande effekten socialt stöd hade på höga krav och låg kontroll så erhölls stöd för strain-hypotesen endast i manliga undersökningsgrupper.
Bufferteffekt-hypotesen av kontroll på höga krav stöds enligt Doef m fl (1999) huvudsakligen av tvärsnittsstudier. Bufferthypotesen prövades i alla longitudinella studier som översikts-artikeln omfattade (Doef & Maes, 1999). Karasek (1979) fann stöd för bufferthypotesen för utveckling av depression över sex år. I två andra studier (Daniels & Guppy, 1994; Parkes, 1991) med uppföljningstider på 6 respektive en månad gällde bufferthypotesen för utveckling
av ängslan respektive psykiskt välbefinnande. Bufferthypotesen inklusive socialt stöd prövades inte i någon av de longitudinella studierna.
Olikheter i stöd för hypotesen sammanhängde med hur begreppen kontroll och krav definierades. I de studier som stödde hypotesen var krav och kontroll definierade på en jämförbar nivå av specificitet, de specifika aspekterna av kontroll matchade de specifika kraven. Studier som inte stödde hypotesen hade ofta bredare definitioner. Kraven och möjlig-heterna till kontroll var inte kopplade till varandra, dvs individen skulle inte kunna använda den kontroll som efterfrågades i studien till att kontrollera de krav som efterfrågades (Doef &
Maes, 1999).
I fallet socialt stöd var behovet av en motsvarande koppling mellan stressor och typ av stöd väl dokumenterad. Det var bara när en sådan koppling förelåg som socialt stöd kunde utgöra en buffert för negativa effekter av stressorn (Terry et al., 1993).
Av resultaten framgick också att särskilda subpopulationer fick mer än andra av den mildrande effekt som hög kontroll hade. Personlighetskarakteristika, typ av organisation eller hierarkisk position i organisationen hade betydelse för hur goda effekter kontroll hade.
Personlighetsegenskaper kan göra att vissa är beroende av högre kontroll medan andra inte behöver det för sitt välbefinnande. Ett exempel på detta var att för anställda med högt själv-förtroende och för personer med avsaknad av typ A-beteende så dämpade kontroll pressen från höga krav (Kivimäki et al., 1995; Kushnir et al., 1991). Kontroll som dämpande funktion erhölls endast för anställda långt nere i hierarkin (Westman, 1992). Vid jämförelse mellan företag i tillverkningsindustrin och serviceföretag så gällde den dämpande funktionen av kontroll endast för de förstnämnda (Barnett & Brennan, 1995; Barnett & Brennan, 1997).
Sammanfattningsvis har två hypoteser om arbetskrav och kontroll testats, med respektive utan socialt stöd i arbetet. En distinktion har gjorts mellan strainhypotesen och bufferthypotesen.
Det mest negativa psykiska välbefinnandet förväntas utifrån båda hypoteserna hos arbets-tagare med höga krav och låg kontroll i arbetet. Detta stöddes av många studier. Arbete i höga krav – låg kontroll visade samband med lägre generellt psykiskt välbefinnande, lägre arbets-tillfredsställelse och mer arbetsrelaterade psykiska besvär. Strainhypotesen fann det starkaste stödet både hos tvärsnitts- och longitudinella data. Bufferthypotesen fick med få undantag stöd endast i tvärsnittsstudier. Personlighetskarakteristika, typ av organisation och den
enskildes plats i organisationen hade betydelse för vilken roll kontroll hade för välbefinnande.
De flesta studier som rapporterats var tvärsnittsstudier. Därigenom erhölls ingen information om tidsföljden vilket försvårar möjligheterna att dra slutsatser av resultaten.
Selektion till yrken med olika krav-kontroll-karakteristika skulle vid longitudinella studier