Kluster utifrån den psykologiska och sociala arbetsmiljön

Den psykologiska och sociala arbetsmiljön grupperades utifrån frågor om hur arbetet var organiserat samt psykologiska och sociala faktorer. Den modell som Karasek m fl presenterat (Karasek, 1979) och som anger arbetskrav och brist på kontroll som förhållanden som

påverkar hälsan negativt och socialt stöd som hälsobefrämjande utgjorde grunden för kluster-bildningarna.

Tabell 6.7. Variablerna i de medelvärdesindex som utgjorde grunden för kluster utifrån den psykologiska och sociala arbetsmiljön.

Index Variabler Svarsalternativ

Tidspress Hur ofta förekommer det att

Du i Ditt arbete:

- arbetar utanför ordinarie arbetstid (övertidsarbete)?

- arbetar under tidspress (avbrottsarbete, störningar)

Upplever Du i allmänhet Ditt arbete som jäktigt, stressigt? Brist på kontroll Kan Du i Ditt arbete

- välja arbetstakt?

- påverka mängden av arbete?

- kontrollera kvaliteten av

Kan Du i Ditt arbete - använda de kunskaper Du redan har?

- utveckla nya kunskaper och färdigheter?

Inte alls/

Mycket lite/

I någon mån/

I hög grad

Brist på socialt stöd Kan Du i Ditt arbete - få hjälp och stöd av Din närmaste chef/överordnade när det kör ihop sig i arbetet?

- få hjälp och stöd av Dina arbetskamrater när det kör ihop sig i arbetet?

- få bekräftelse på att Din arbetsinsats är bra?

- få tillfälle till kontakt och samarbete under arbetets gång?

Klusteranalyser utfördes först av data från de enskilda undersökningstillfällena. Analyserna resulterade i fyra kluster med differentierad medelvärdesprofil vid varje tillfälle. Dessa kluster hade dock inte medelvärdesprofiler som återkom vid de olika tillfällena. Inget kluster kunde återfinnas vid alla fyra tillfällen. Detta gjorde det svårt att använda klustren från enskilda tillfällen i en sammanfattande analys. Därför gjordes även analyser av individernas medel-värden i indexen över alla fyra mättillfällen. Dessa medelmedel-värden kan betraktas som ett mått på vilken ”dos” man utsattes för vad gällde de olika arbetsförhållandena. De kan beskrivas som

ett tidsvägt medelvärde där alla perioder var lika långa. En annan fördel med att använda medelvärdet över alla tillfällena var att reliabiliteten därmed förstärktes. Slumpvariansen kan nämligen ha varit en orsak till att det var svårt att finna stabila kluster.

Av medelvärdesindexen över alla fyra tillfällen prövades först en treklusterlösning. Ett kluster med 134 personer hade ofta tidspress i sitt arbete men de hade också god kontroll över arbetet, bra utvecklingsmöjligheter och ett gott socialt stöd (i slutlösningen kallas det Kluster 4, Tidspress). Ett kluster med 162 personer var relativt medelbelastade i alla faktorerna (Kluster 5, Medelbelastning i slutlösningen). Det tredje klustret med 144 personer var utsatta för mycket tidspress och hade inte så stora möjligheter till kontroll över arbetet. De hade dessutom det sämsta sociala stödet av de tre klustren. Variansen i gruppen var dock relativt stor varför det inte kunde uteslutas att flera kluster med skilda medelvärdesprofiler doldes där.

Fyra- och 5-klusterlösningar prövades. Det tredje klustret delade upp sig och lösningen med 5 kluster var mest tilltalande. Den skiljde ut tydliga medelvärdesprofiler som dessutom var tolkbara (se Figur 6.9). Utöver de två först beskrivna klustren bildades också de följande.

Kluster 1, Högbelastning (42 personer) som ofta hade tidspress samtidigt som de upplevde bristande kontroll, dåliga utvecklingsmöjligheter och brister i det sociala stödet. Kluster 2, Tids- och kontrollbrist (65 personer) hade tidspress och brist på kontroll men samtidigt goda utvecklingsmöjligheter och ett relativt gott socialt stöd. Kluster 3, Tids- och stödbrist slut-ligen (37 personer) hade ofta tidspress och ett otillfredsställande socialt stöd. Möjslut-ligen skulle det delvis kunna kompenseras av att de hade god kontroll och goda utvecklingsmöjligheter.

0 0.5 1 1.5 2

TidspresskontrollbristBr utvecklmBr soc stöd

Kluster 1 Kluster 2 Kluster 3 Kluster 4 Kluster 5

Figur 6.9. Klusterlösning med fem kluster baserade på medelvärden av psykologiska och

Klusteranalyserna visade att det fanns grupper med olika profiler av den psykiska och sociala belastningen. Variationen mellan klustrens medelvärden var dock relativt liten och majori-teten av medelvärdena låg mellan 0.5 och 1.5. De psykiska och sociala faktorerna förmodades dock interagera sinsemellan och därigenom tillsammans utgöra en större eller mindre risk för utveckling av besvär. Ett exempel på detta var Kluster 2, Tids- och kontrollbrist. Detta kluster visade en tendens till det som beskrivits som möjligheter att kompensera höga krav med gott stöd för att motverka negativa följder för hälsoutvecklingen. Det var alltså kombinationen av faktorer som var av intresse vid analyserna, dvs helhetsintrycket av varje klusters

medelvärdesprofil och inte värdet på de enskilda faktorerna.

Klusteranalyser med K-meansmetoden

Klusteranalyser utfördes igen av medelvärdesindexen per tillfälle men denna gång med en annan metod. I Wards metod byggs klustren upp hierarkiskt. Det kan innebära att kluster-centrum flyttar sig under analysens gång. Därför är det inte säkert att de personer som tillhört klustret i början av analysen fortfarande borde höra dit efter dess avslutning. För att förebygga detta användes K-means klustermetoden. I denna metod görs vid varje steg i analysen en ny prövning om personen fortfarande platsar i det kluster som tilldelats. De profiler som skapats av medelvärdesindexen över tid med Wards metod bedömdes vara acceptabla. Därför

användes centroiderna från dessa Wardsanalyser som startvärden vid de nya analyserna (se Figur 6.9).

Med denna metod kunde likartade kluster som i Figur 6.9 återfinnas vid vart och ett av tillfällena. Av de totalt 440 personerna grundades profilerna på 432 personer som hade kompletta data vid alla tillfällen.

Avvikande individer

Klustrens medelvärdesprofiler var nu differentierade och tydliga. Det fanns dock risk för att personer med avvikande medelvärdesprofil fanns placerade i klustren. Deras värden i index-variablerna kunde skilja sig radikalt från klustrets medelvärden. De avvikande individerna skulle därför kunna påverka slutresultatet av analysen. För att studera om så var fallet avlägsnades de personer som betraktades som avvikande.

För att avgöra vilka personer som var avvikande beräknades en avståndsmatris med avseende på de variabler som ingick i analysen. Som avståndsmått användes kvadrerad euklidisk distans. Ur avståndsmatrisen beräknades avståndet till de individer som låg närmast den aktuella genom att beräkna percentiler. De som hade >.5 skalenheter till sin närmaste granne, >.75 till granne 2, >.90 till granne 3 och/eller >1.0 till sin granne 4 uteslöts tillsvidare.

Vid det första tillfället uteslöts därigenom 15 personer och vid de följande tillfällena uteslöts 10, 10 respektive 9 personer. Då återstod 388 personer som fortfarande platsade i något kluster vid alla tillfällen.

Klustrens medelvärdesprofiler ändrades inte nämnvärt från Figur 6.9. Profilerna för varje kluster framgår av Figur 6.10 – 6.14.

0 0.5 1 1.5 2

Tidspress