De variabler som beskrev den fysiska arbetsmiljön delades in i tre grupper: mekanisk belast-ning, kemisk exponering och fysikaliska arbetsmiljöfaktorer. För var och en av variabel-grupperna gjordes klusteranalyser. Analyserna av den mekaniska och den fysikaliska belast-ningen resulterade i tre kluster vardera och den kemiska exponeringen resulterade i två kluster. Klustren inom de två förstnämnda områdena redovisas nedan. De kemiska klustren har redovisats i en tidigare rapport (Högström et al., 1995). Den kemiska klustertillhörigheten bidrog inte till att förklara någon varians i de besvär som här studerats varför de inte redovisas närmare.
Mekanisk belastning
Förekomsten av mekanisk belastning klusteranalyserades. Resultatet blev en treklusterlösning med ett högbelastat kluster, ett lågbelastat och ett med mera varierad belastningsprofil.
Klustrens variabelsammansättning och belastningsprofiler framgår av Tabell 6.1 och figur 6.1 – 6.4.
Tabell 6.1. Klusterkonstruktion utifrån individuella data om förekomst av mekanisk belastning vid fyra undersökningstillfällen.
Variabelområde Variabler som ingick Klusterlösning i klusterkonstruktionen:
Mekanisk belastning Stolpgång Kluster 1: Högexponerade
Gång i svår terräng
Arbete på hög höjd (över 4 m)
Högexponerade i samtliga variabler
Tunga lyft,
Svåra arbetsställningar Kluster 2, Förekom ofta:
Tunga lyft (mer än 20 kg) Svåra arbetsställningar
Förekom sällan:
Stolpgång,
Gång i svår terräng
Kluster 3: Lågexponerade Lågexponerade i samtliga variabler
Stolpgång Hög höjd Svår terräng Tunga lyft Sv arbställn 1
2 3 4 5
Kl 1, tf1 Kl 1, tf2 Kl 1, tf3 Kl1, tf4
Figur 6.1. Förekomst av mekanisk belastning. Medelvärdesprofil för Kluster 1 vid 4 mättillfällen efter imputering.
Stolpgång Hög höjd Svår terräng Tunga lyft Sv arbställn 1
2 3 4 5
Kl 2, tf1 Kl2, tf2 Kl 2, tf3 Kl2, tf4
Figur 6.2. Förekomst av mekanisk belastning. Medelvärdesprofil för Kluster 2 vid 4 mättillfällen efter imputering.
Stolpgång Hög höjd Svår terräng Tunga lyft Sv arbställn 1
2 3 4 5
Kl 3, tf1 Kl 3, tf2 Kl3, tf 3 Kl3, tf4
Figur 6.3. Förekomst av mekanisk belastning. Medelvärdesprofil för Kluster 3 vid 4 mättillfällen efter imputering.
Stolpgång Hög höjd Svår terräng Tunga lyft Sv arbställn 1
2 3 4 5
Kl 1, tf3 Kl 2, tf3 Kl3, tf 3
Figur 6.4. Förekomst av mekanisk belastning. De tre klustrens medelvärdesprofiler vid t3 efter imputering.
Tabell 6.2 visar antalet elarbetare i vart och ett av klustren vid varje tillfälle. För några av dem förelåg bortfall i någon fråga om mekanisk belastning. Värden imputerades i dessa fall (se metodavsnittet). Trenden över tid var att elarbetarna flyttade från Kluster ett, de högbelastade till Kluster tre, de lågbelastade.
De som tillhörde det högbelastade Kluster 1 gick i stolpar, arbetade på hög höjd, gick i svår terräng, lyfte tungt och hade svåra arbetsställningar flera gånger i veckan. Deras medelvärden var genomgående signifikant högre än de två andra klustrens. Belastningen blev inte mindre över tid utan låg kvar på en hög nivå även efter 9 år. Antalet personer som tillhörde klustret minskade dock, vilket framgår av Tabell 6.2. Elarbetarna i Kluster 2 avvek genom att lyfta tungt och ha svåra arbetsställningar ofta, att arbeta på hög höjd relativt ofta men varken gå i stolpar eller i svår terräng. Även detta klusters profil var konstant över tid. Kluster 2 var det största av klustren i antal personer räknat efter det första tillfället. För Kluster 3 var all mekanisk belastning sällsynt. Det bestod av 117 personer vid det första undersöknings-tillfället (Tabell 6.2). Efter det andra undersöknings-tillfället ökade antalet undan för undan och vid det fjärde tillfället hörde 154 elarbetare till detta kluster. Klustrets belastningsprofil var emellertid konstant över tid med undantag för det första tillfället då det var vanligare att arbeta på hög höjd, lyfta tungt och ha svåra arbetsställningar än senare.
Tabell 6.2. Antal elarbetare i varje kluster bildade utifrån förekomst av mekanisk belastning vid fyra undersökningstillfällen samt antal som tillhörde samma kluster vid alla fyra tillfällen. Värden har imputerats vid bortfall i enskild variabel. Inom parentes anges antal personer som lades till vid imputering.
Kluster t1 t2 t3 t4 Alla tillfällen
1. 161 (1) 163 (10) 111 (4) 102 (1) 82
2. 160 (20) 190 (11) 183 (16) 180 (13) 71
3. 117 (7) 81 (6) 131 (8) 154 (7) 37
N 438 (28) 434 (27) 425 (28) 436 (21) 190
Tabell 6.3. Yrkeskategorierna fördelade på kluster utifrån förekomst av mekanisk belastning vid fyra undersökningstillfällen. Vilka yrken som ingår i yrkeskategorierna framgår av Tabell 1.1. N = 438, 434, 398 resp 394 för t1 - 4.
Yrkes-kategori
Tillfälle Procentandel elarbetare i Kluster: Antal elarbetare
1 2 3
Linjearbete 1 82 15 3 185
2 82 12 6 174
3 77 20 3 131
4 69 22 9 130
Stations 1 6 63 31 132
arbete 2 11 74 15 140
3 5 74 21 110
4 4 78 18 101
Värme 1 0 47 53 76
kraftverk 2 0 75 25 61
3 0 67 33 45
4 0 92 8 25
Övriga 1 4 29 67 45
2 9 32 59 59
3 1 30 69 112
4 1 24 75 138
I Tabell 6.3. kan vi se att Linjepersonalen till största delen hamnade i Kluster 1 medan stationspersonalen och personal på värmekraftverk vanligen tillhörde Kluster 2. Majoriteten av personalen med övriga arbeten befann sig i Kluster 3.
Sammanfattningsvis skapades tre kluster. Ett bestod huvudsakligen av linjearbetare, vilka utsattes ofta för mekanisk belastning. Det andra hade en mer varierad belastningsprofil. För det tredje klustret var fysisk belastning sällsynt.
Fysikaliska arbetsmiljöfaktorer
En treklusterlösning blev även den som bäst skilde ut profiler av de fysikaliska arbets-miljöfaktorerna (se Tabell 6.4 och 6.5 samt Figur 6.5 - 6.8). Variablerna buller, lokala vibrationer och helkroppsvibrationer samt svårt klimat som ingick i denna klusteranalys.
Tabell 6.4. Sammanställning av variabler och klusterbildning utifrån individuella data om fysikaliska arbetsmiljöfaktorers förekomst vid tre undersökningstillfällen.
Variabelområde Variabler som ingick Klusterlösning i klusterkonstruktionen:
Buller Kluster 1: Högexponerade
Lokala vibrationer Högexponerade i samtliga Helkroppsvibrationer variabler
Fysikaliska arbetsmiljöfaktorer
Svårt klimat
Kluster 2, Förekom ofta:
Buller
Förekom sällan:
Vibrationer, särskilt
helkropps-Kluster 3: Lågexponerade Lågexponerade i samtliga variabler
Arbete invid spänning Eget index: Elektromagnetiska fält
Stötar eller urladdningar Specialstuderas i annan rapport
Buller Lokala vib Helkroppsvib Klimat
1 2 3 4 5
Kl 1, tf1 Kl 1, tf2 Kl 1, tf3 Kl1, tf4
Figur 6.5. Förekomst av fysikalisk belastning i arbetet. Medelvärdesprofil för Kluster 1 vid fyra mättillfällen efter imputering.
Buller Lokala vib Helkroppsvib Klimat 1
2 3 4 5
Kl 2, tf1 Kl2, tf2 Kl 2, tf3 Kl2, tf4
Figur 6.6. Förekomst av fysikalisk belastning i arbetet. Medelvärdesprofil för Kluster 2 vid fyra mättillfällen efter imputering.
Buller Lokala vib Helkroppsvib Klimat
1 2 3 4 5
Kl 3, tf2 Kl3, tf 3 Kl3, tf4
Figur 6.7. Förekomst av fysikalisk belastning i arbetet. Medelvärdesprofil för Kluster 3 vid fyra mättillfällen efter imputering.
Buller Lokala vib Helkroppsvib Klimat 1
2 3 4 5
Kl 1, tf3 Kl 2, tf3 Kl3, tf 3
Figur 6.8. Förekomst av fysikalisk belastning i arbetet. De tre klustrens medelvärdes-profiler vid t3 efter imputering.
Kluster 1 utsattes ofta för alla de fysikaliska arbetsmiljöfaktorerna. De utsattes för buller och helkroppsvibrationer varje dag. Lokala vibrationer och svårt klimat förekom nästan lika ofta.
Belastningsprofilen var konstant men antalet elarbetare som tillhörde klustret minskade över tid. Kluster 2 utsattes lika ofta för buller, relativt sällan för lokala vibrationer och svårt klimat och knappast alls för helkroppsvibrationer. Det tredje klustret var lågexponerat överlag.
Tabell 6.5 visar antalet elarbetare i varje kluster. Det tredje, lågexponerade klustret visade sig först vid det andra tillfället men ökade sedan i storlek över tid.
Tabell 6.5. Antal elarbetare i varje kluster bildade utifrån förekomst av fysikaliska
arbetsmiljöfaktorer vid tre undersökningstillfällen samt antal som tillhörde samma kluster vid alla fyra tillfällen, efter imputering. Inom parentes anges antal personer som lades till vid imputering.
Kluster t1 t2 t3 t4 Alla tillfällen
1. 181 (15) 209 (20) 155 (14) 140 (10) 69
2. 259 (46) 171 (23) 215 (21) 167 (10) 62
3. 58 (3) 58 (1) 128 (9) 26*
N 440 (61) 438 (46) 428 (36) 435 (29) 157
* Klustret fanns endast vid t2 - 4 varför dessa utgör "alla tillfällen" här.
Tabell 6.6. Yrkeskategorierna fördelade på kluster utifrån förekomst av fysikaliska arbetsmiljö-faktorer vid fyra undersökningstillfällen. Vilka yrken som ingår i yrkeskategorierna framgår av Tabell 1.1. N = 440, 438, 401 resp 393 för t1 - 4.
Yrkeskategori Tillfälle Procentandel elarbetare i Kluster: Antal elarbetare
1 2 3
Linjearbete 1 61 39 185
2 72 20 8 174
3 63 36 1 133
4 60 32 8 129
Stationsarbete 1 29 71 133
2 39 51 10 143
3 36 57 7 111
4 31 54 15 101
Värmekraftverk 1 22 78 77
2 29 66 5 62
3 16 82 2 45
4 12 76 12 25
Övriga arbeten 1 29 71 45
2 17 37 46 59
3 14 49 37 112
4 14 25 61 138
I Tabell 6.6 ser vi att elarbetarnas fördelning i kluster här inte hade lika mycket att göra med yrkeskategori som klustren utifrån mekanisk belastning hade. Även om majoriteten av linje-personalen tillhörde Kluster 1 och de flesta av linje-personalen på stationsarbete och värmekraft-verk tillhörde Kluster 2, så var detta inte regel.
De tre kluster som bildades av de fysikaliska arbetsmiljöfaktorerna kunde samman-fattningsvis beskrivas som ett högbelastat, ett lågbelastat och ett mer varierat kluster, högbelastat i buller och medelbelastat i övriga avseenden.