• No results found

De psykiska besvären som efterfrågades var av karaktären vaga besvär som var och en kan känna av då och då. Intresset var därför inte direkt inriktat på besvären var för sig utan på en sammanfattande bild av dem. Därigenom formades en så verklighetsförankrad beskrivning som möjligt av den subjektiva psykiska hälsan som helhet. Figur 7.1a och b visar andel elarbetare som rapporterade de olika besvären "ibland" eller oftare under det senaste året vid de fyra undersökningstillfällena.

0 10 20 30 40 50

Vaknar för tidigt Orolig sömn Svårt att somna Sömnig på dagen Allmän trötthet Psyktrött på

kvällen Psyktrött på

morgonen

t1 t2 t3 t4

Figur 7.1a. Procentandel elarbetare som rapporterade trötthet eller sömnsvårigheter i

0 10 20 30 40 50 Minsk sexuellt intr

Minskad aptit Initiativlöshet Koncentr svårigh Ängslig, orolig Glömsk Nedstämd Lättretlig

t1 t2 t3 t4

Figur 7.1b. Procentandel elarbetare som rapporterade psykologiska besvär i "Person-formuläret" vid fyra tillfällen under nio år. N = 440.

En ökande andel av arbetarna angav psykisk morgon- och kvällströtthet liksom att sömnen blev oroligare. Några ytterligare besvär ökade signifikant över perioden men de tycktes öka mest mellan de båda första mättillfällena (minskat sexuellt intresse, initiativlöshet, glömska).

Medelvärdet av besvärens förekomst skilde sig mellan tillfällena för besvären psykiskt trött på kvällen (p < .001), psykiskt trött på morgonen, glömsk, initiativlös, minskat sexuellt intresse (p < .01), och orolig sömn (p < .05).

De psykiska besvärens faktorstruktur

Explorativ faktoranalys. Analyserna av de psykiska besvärens faktorstruktur inleddes med explorativa faktoranalyser (principalkomponentanalys med oblik rotation).

En sammanställning av resultaten från alla tillfällen framgår av Tabell 7.2. Tre faktorer bildades vid det första tillfället. De kunde benämnas Allmänna psykiska besvär, Trötthet och Sömnsvårigheter. Variablerna hade med ett undantag en faktorladdning som var minst 0.1 enheter högre i den faktor de tillhörde än i de övriga faktorerna. Undantaget var ängslig, orolig, rastlös som vid det tredje tillfället endast skilde .06 enheter till faktorn Sömnsvårig-heter. Detta tolkades som ett uttryck för att oro är ett av många förhållanden som kan ge sömnsvårigheter. Korrelationen mellan dessa två variabler skulle då snarare uttrycka en orsaksrelation än att de mäter samma latenta variabel.

Faktorn "Sömnsvårigheter" var beständig över tid. Den bildades av samma variabler vid alla mättillfällena. Variablerna från faktorn Trötthet gick ihop med den allmänpsykiska faktorn från och med det andra tillfället.

Variabeln "dålig aptit" laddade lågt och i flera faktorer samt bytte huvudfaktor mellan tillfällena varför den inte tilldelades någon faktortillhörighet. Också variabeln ”fysiskt trött på morgonen” uteslöts då den laddade i flera faktorer.

De psykiska besvären kunde sammanfattningsvis delas in i de två faktorerna "Allmänna psykiska besvär" och "Sömnsvårigheter" efter explorativ faktoranalys, från alla fyra under-sökningstillfällen.

Konfirmativ faktoranalys: en mätmodell. De psykiska besvärens faktorstruktur prövades genom konstruktion av en mätmodell med hjälp av strukturekvationsmodellering (SEM). Den teoretiska utgångspunkten för de psykiska besvärens struktur var att det fanns en generell latent faktor med varians som var gemensam för alla besvär och eventuellt en eller flera specifika faktorer. Ett slumpmässigt urval, Urval 1, användes från det första undersöknings-tillfället (N = 338). Figur 7.2 visar den mätmodell som prövades inledningsvis och som alltså hade grundantagandet att alla variabler laddade i en faktor. Resultatet presenteras i Tabell 7.3a och visar att modellen överensstämde dåligt med datas struktur. Antagandet om att det fanns en gemensam dimension i de psykiska besvären behölls i den andra modellen. Modi-fikationsindex visade att modellen skulle förbättras om man lät den unika variansen hos variabler som låg nära varandra begreppsligt korrelera. Detta föranledde antagandet om att tre specifika faktorer var knutna till den generella faktorn.

Tabell 7.2. Sammanställning, resultat av explorativa faktoranalyser (Principalkomponentanalyser med oblik rotation) där frågor om psykiska besvär från fyra undersökningstillfällen ingick. Inom parentes visas variablernas laddning i den faktor de laddade högst i. Alla faktorer som hade minst 1 i egenvärde beskrivs*. N = 440. Besvär som ingick i faktorn vid Tillfälle: 1234 Faktor 1:Irriterad, lättretlig Ängslig, orolig, Nedstämd Koncentr. svårigh. Initiativshet Glömsk Minskat sexuellt intresse

(.71) (.60) (.66) (.52) (.50) (.52) (.70)

Irriterad, lättretlig Ängslig, orolig Nedstämd Koncentr. svårigh. Initiativshet Glömsk Minsk sex intr Allmäntrött mnig dag Psyktrött kväll

(.59) (.67) (.68) (.78) (.71) (.69) (.60) (.73) (.53) (.57)

Irriterad, lättretlig Ängslig, orolig Nedstämd Koncentr. svårigh. Initiativshet Glömsk Minsk sexintr Allmäntrött mnig dag Psyktrött kväll

(.47) (.42) (.62) (.79) (.69) (.74) (.33) (.68) (.65) (.56)

Irriterad, lättretlig Ängslig, orolig Nedstämd Koncentr. svårigh. Initiativshet Glömsk Minsk sexintr Allmäntrött mnig dag Psyktrött kväll

(.64) (.78) (.78) (.72) (.79) (.59) (.35) (.76) (.46) (.57) Faktor 2:Allmän trötthkänsla mnig under dagen Psykiskt trött kväll

(-.83) (-.78) (-.66) Faktor 3:Oroligmn Svårt att somna Vaknar för tidigt

(.88) (.70) (.65)

Oroligmn Svårt att somna Vaknar tidigt

(.82) (.79) (.72)

Oroligmn Svårt att somna Vaknar tidigt

(.78) (.67) (.71)

Oroligmn Svårt att somna Vaknar tidigt

(.83) (.80) (.76) Enskild variabelDålig aptit Psykiskt trött på morgonen * Vid Tillfälle 3 bildade ”minskat sexuellt intresse” en egen faktor med egenvärdet 1.005. Då en faktor bör bygga på minst tre variabler bedömdes den som för svag, varför faktoranalysen gjordes om med endast två faktorer.

Psyktrött kväll (18d)

Allmäntrött (19)

Svårt att somna (24a)

Orolig sömn (24b)

Allmpsyk

Vaknar för tidigt (24c) Sömnig på dagen (25)

Ängslig, orolig, rastlös (27)

Nedstämd (29)

Lättretlig (30)

Minskat sexintresse (21)

Initiativlöshet (23)

Koncentrationssvårigh (26)

Glömsk (28)

Figur 7.2. Mätmodell med en generell allmänpsykisk faktor. Inom parentes återfinns frågans nummer i Personformuläret.

Besvären prövades därför i en ”nestad” mätmodell som bestod av en generell och tre specifika faktorer. Till den generella faktorn, som bestod av alla de psykiska besvären, kunde också mindre grupper av besvär brytas ut, var och en med för gruppen specifik varians. Den generella faktorn var en allmän psykisk faktor (Allmpsyk) och de specifika kunde benämnas trötthet (Trött), sömnsvårigheter (Sömn) och en specifik psykisk faktor med oro, nedstämdhet och lättretlighet (Psyk). Den nestade modellen är uppritad i Figur 7.3.

Trött

Sömn

Psyktrött kväll (18d)

Allmäntrött (19)

Svårt att somna (24a)

Orolig sömn (24b)

Allmpsyk

Vaknar för tidigt (24c) Sömnig på dagen (25)

Ängslig, orolig, rastlös (27)

Nedstämd (29)

Lättretlig (30)

Minskat sexintresse (21)

Initiativlöshet (23)

Koncentrationssvårigh (26)

Glömsk (28)

Psyk

Figur 7.3. Mätmodell med en generell allmänpsykisk faktor (Allmpsyk)och de tre specifika faktorerna trötthet (Trött), sömnsvårigheter (Sömn) och specifika psykiska besvär (Psyk). Inom parentes återfinns frågans nummer i Personformuläret.

Av figuren framgår vilka manifesta variabler som ingick i respektive latenta faktorer. I Tabell 7.3a presenteras resultatet av modellprövningen på Urval 1. Mätmodellen hade en acceptabel anpassning. Chi2/df var under 2.5, RMSEA var nästan nere på .05 och AGFI var nära .92.

Data stödde alltså hypotesen att de psykologiska besvären hade en stor andel gemensam varians men dessutom fanns det grupper av variabler som hade något gemensamt utöver det generella. De specifika faktorerna förklarade en mycket liten del av variansen och endast sömnfaktorn var signifikant (Tabell 7.3c). Trots detta behölls modellen då den i sin helhet var acceptabel och data i stora drag svarade upp mot de teoretiska antagandena. Möjligheten fanns också att de specifika faktorerna påverkades på olika sätt vilket gick att studera endast om de behölls.

Validering av modellerna. Samma modeller prövades även på Urval 2 från det första under-sökningstillfället (se Tabell 7.4 a-c). Anpassningen för den nestade modellen med tre speci-fika faktorer enligt Figur 7.3 var god. Modellen kunde betraktas som överensstämmande även med data från Urval 2. De specifika faktorerna visade sig dock vara ännu svagare i denna grupp. Ingen av dem var signifikant.

Tabell 7.3a. Resultat av konfirmativ faktoranalys utifrån de psykiska besvären. Urval 1 vid det första mättillfället. 1. Enfaktormodell (enligt Figur 7.2), 2. nestad modell (enligt Figur 7.3). Den modell som valdes är markerad med fetstil. N: 338.

Chi2, p <.001

Chi2/df RMSEA AGFI Andel

förklarad varians

Totalt

1. (df 65):

310.23

4.77 .106 .82 .86

2. (df 56):

110.86

1.98 .054 .93 .89

Tabell 7.3b. Andel av den förklarade variansen totalt (%) som förklarades av faktorerna i modellen samt felvariansen för Urval 1. 1. Enfaktormodell (enligt Figur 7.2), 2. nestad modell (enligt Figur 7.3). Den modell som valdes är markerad med fetstil. N: 338.

Allmänpsyk Trött Sömn Psyk felvarians

1. 86 14

2. 79 4 4 2 11

Tabell 7.3c. t - värden för faktorerna i modellen. Urval 1. 1. Enfaktormodell (enligt Figur 7.2), 2.

nestad modell (enligt Figur 7.3). Den modell som valdes är markerad med fetstil. N: 338.

Allmänpsyk Trött Sömn Psyk

1. 6.53

2. 6.68 1.81 3.72 1.81

Tabell 7.4a. Validering av mätmodell utifrån de psykiska besvären. Urval 2 vid det första

mättillfället. 1. Enfaktormodell (enligt Figur 7.2), 2. nestad modell (enligt Figur 7.3). Den modell som valdes är markerad med fetstil. N: 337.

Chi2, p <.001

Chi2/df RMSEA AGFI Andel

förklarad varians

totalt

1. Chi2(df 65):

278.48

4.28 .099 .84 .86

2. Chi2(df 56):

125.27

2.24 .061 .91 .91

Tabell 7.4b. Andel av den totala variansen (%) som förklaras av faktorerna i modellen samt

Tabell 7.4c. t - värden för faktorerna i modellen. Urvalsgrupp 2. 1. Enfaktormodell (enligt Figur 7.2), 2. nestad modell (enligt Figur 7.3). Den modell som valdes är markerad med fetstil. N: 337.

Allmänpsyk Trött Sömn Psyk

1. 6.65

2 6.76 1.08 1.51 0.30

Prövning av modellens stabilitet över tid.

Mätmodellen från Figur 7.3 prövades på hela undersökningsgruppens data från alla mättill-fällena och resultatet presenteras i Tabell 7.5a-c.

Modellen överensstämde väl med data vid alla tillfällena. De specifika faktorerna var dock mycket svaga vid vissa tillfällen. Den generella allmänpsykiska faktorn hade genomgående ett t-värde som klart översteg 2. Det hade också den specifika faktorn Sömn. De båda

faktorerna Trötthet och specifika Psyk hade acceptabla t-värden vid det första tillfället. Redan vid det andra var dock värdena för låga för att kunna benämnas faktorer med stöd i data.

Modellen bibehölls trots detta eftersom den som helhet visade god anpassning till data och eftersom differentieringen i de specifika faktorerna var nödvändig vid det första mättillfället för att få god anpassning. Det innebär dock att analyserna av trötthetsfaktorn efter Tillfälle 1 och specifika psykfaktorn vid Tillfälle 4 var av mindre intresse. Den totala andelen varians som förklarades av den generella faktorn ökade mellan tillfällena. Variansen i Trötthets- och specifika Psykfaktorn föreföll därför gå upp alltmer i den generella allmänpsykiska faktorn.

Tabell 7.5a. Anpassning av modellen från Figur 7.3 på data från hela undersökningsgruppen vid Tillfälle 1-4. N = 440.

Tillfälle

Chi2(df 56),

p <.001 Chi2/df RMSEA AGFI

Andel förklarad

varians Totalt

1 146.57 2.62 .061 .93 .89

2 114.40 2.04 .049 .94 .89

3 128.60 2.30 .054 .93 .85

4 145.68 2.60 .060 .92 .89

Tabell 7.5b. Andel av den totala variansen (%) som förklarades av faktorerna i modellen (se Figur 7.3) samt felvariansen vid de fyra undersökningstillfällena. N: 440.

Tillfälle Allmänpsyk Trött Sömn Psyk Felvarians

1 79 4 5 1 11

2 81 2 5 1 11

3 79 1 4 1 15

4 83 1 4 1 11

Tabell 7.5c. t-värdena för faktorerna (modell enligt Figur 7.3) vid de fyra undersökningstillfällena.

N: 440.

Tillfälle Allmänpsyk Trött Sömn Psyk

1 8.25 2.64 2.68 2.03

2 7.90 1.46 5.09 1.98

3 6.74 0.31 2.82 1.83

4 8.30 0.85 5.77 1.01

En alternativ mätmodell som prövades var att behålla en generell psykisk faktor men att tillåta endast de två specifika faktorerna Sömn och specifika Psyk. Anpassningen blev god för denna modell vid det andra, tredje och fjärde undersökningstillfället. Vid det första var den dock så dålig att det inte fanns något fog för antagandet att modellen skulle ge en acceptabel samman-fattning av data. Modellen förkastades eftersom den inte var homogen över alla

under-sökningstillfällen.