Anställdas förhållande till kollegor

De intervjuade personerna har haft olika upplevelser gällande klädkoder i förhållande till beteende och relationer med kollegor. Nedan presenteras några av de intervjuades tankar och åsikter om ämnet.

Imogen, Kundservice, Handelsbanken Uppsala

Imogen, som jobbar på Handelsbanken i Uppsala menar att hon skulle bryta mot normen om hon exempelvis skulle klä sig provokativt. Hon har en gång i början på sin arbetstid på banken varit med om att chefen gett henne en tillsägelse att inte bära jeans på arbetsplatsen. Hon känner sig mer självsäker när hon följer klädkoden och menar att det som ung kvinna kan hjälpa henne på traven på jobbet då hon känner sig mer auktoritär och formell. Däremot tycker hon inte att hon arbetar mer effektivt med den sortens kläder, speciellt inte när hon bär klackskor. Imogen anser att klädkoden kan leda till en slags gemenskap genom en känsla av grupptillhörighet. Dock säger hon att det kan vara svårt att uttrycka sin personlighet vilket kan vara viktigt när människor knyter kontakter.

Bengt, Riskspecialist och Coach, Nordea Stockholm

Bengt som jobbar som riskspecialist på Nordea i Stockholm och dessutom tränar olika anställda för sina roller, berättar att han fått säga till anställda om deras klädsel flera gånger. Det handlar ofta om att de kommit klädda i smutsiga skjortor och skrynkliga byxor, han betonar att det inte är okej. Han säger även att han tror att klädseln har ett inflytande på hur arbetskamrater betraktar honom, ett omedvetet inflytande. Bengt påpekar däremot att han inte anser att klädsel har något med kompetens eller själva arbetet att göra, utan att snarare att det fungerar som ett sätt att kommunicera. Det skiljer sig på olika nivåer i hierarkin, säger han och menar att det beror på representation, men fungerar även som en hierarkisk markör.

Ivana, försäkringsrådgivare, Länsförsäkringar Kronoberg

Ivana som har jobbat på Länsförsäkringar i Kronoberg brukade tycka om att komma till sin arbetsplats med kläder som följer klädkoden. Hon menar att det fick henne att känna att hon passade in i sin arbetsroll och bland sina medarbetare. Det bidrog i sin tur till att hon inte kände sig distraherad när hon skulle utföra sina arbetsuppgifter. Ivana nämner en berättelse som hennes chef berättade för henne och hennes kollegor angående en gammal anställd; han hade kommit till kontoret med “mjukiskläder”, chefen menade att han då hade tagit undan den anställde och påpekat att det är en olämplig klädsel att bära på arbetsplatsen. Ivana nämner att alla som fick höra berättelsen skrattade och reagerade på situationen, de ansåg att det var konstigt gjort av den “olämpligt” klädda före detta anställde.

Abel, bolånerådgivare, SEB Göteborg

Abel, som har jobbat på SEB i Göteborg menar att de klädde sig enligt dresscoden på hans arbetsplats för medarbetarnas skull, då de endast arbetade med kunder över telefon. Han kände sig inte mer kompetent med specifika kläder utan menar att det kunde komma medarbetare i t-shirt som hade mer kompetens än många andra. Dessutom berättar han å andra sidan att en del nya som kom klädda i kostym inte klarade sig längre än till

introduktionsveckan, klädsel behöver alltså inte ha med kompetens att göra ur hans erfarenhet. Han nämner Steve Jobs som ett exempel på en person som klär sig ‘casual’ men ändå är väldigt framgångsrik och kompetent. Det spelar alltså ingen roll om någon kommer till sin arbetsplats med mindre formella kläder kompetensmässigt, däremot kan det se bättre ut ifrån ett medarbetarperspektiv, förklarar han.

Abel berättar även om sin kusin som jobbar som kapitalrådgivare på nordea i Stockholm och menar att han däremot behöver vara uppklädd för att få förtroende och verka kunnig. Kusinen behöver mer exakt ha på sig kostym och finskor, detta kan handla om situationer där han exempelvis ska träffa medarbetare i andra städer för att se professionell ut. Abel menar att han också hade velat klä sig på det viset om han hade arbetat i den positionen.

Stina, seniorkonsult, Swedbank Stockholm

Stina berättar i sin intervju om ett tillfälle då hon bar lågklackat på en intervju och inte kände att hon hade intagit sin yrkesroll. Hon menar att hon kände sig obekväm och att det i sin tur ledde till att hon inte kunde fokusera på mötet med sina kollegor, därav fick hon senare gå tillbaka och läsa sekreterarens anteckningar. Därmed anser hon att det kan påverka en persons effektivitet på jobbet om denne inte känner sig bekväm i sin klädsel, såsom i hennes exempel, trots att hon nämner att det nog inte har någon avgörande roll. När det gäller hur hon ser på sina medarbetares klädsel berättar hon att hon inte resonerar över sådana saker men att det förmodligen ligger latent i tankarna. Stina berättar om en kollega som cyklar till jobbet och alltid kommer dit med rufsigt hår och hemmakläder. Hon nämner att hon hade fördomar om henne till en början, men att hon i efterhand har insett hur kompetent kollegan är trots hennes val av kläder.

Ju högre upp man kommer i hierarkin, desto mer representation, säger Stina. Då måste man vara extra varsam, samtidigt som den formella utstyrseln förmedlar legitimitet, så förmedlar

det även makt och det kan ibland uppfattas lite hotfullt. Då är det viktigt att man tonar ner signalerna i kläderna lite, det gör att man verkar mer inom räckvidd för andra medarbetare.

Anders, kontorschef, Handelsbanken Blekinge

Anders som arbetar som kontorschef på Handelsbanken i Blekinge menar att orsaken till att bära klädkod på arbetsplatsen är för att representera sitt företag. Han säger att det är är en förväntansbild från både bolaget som representeras och kunderna som de ska möta. Dessutom är det viktigt att matcha den man möter säger Anders, han anser att det är en förväntansbild och relationsfråga som styr hur man bör vara klädd numera. Anders individuella arbete påverkas inte alls av vad han har på sig, däremot nämner han ännu en gång förväntningar från andra omkring. Dessutom menar han att kläder kan spela roll som första intryck och analys av vem någon är, exempelvis om någon kommer in som ny chef i en grupp.

Teodora, redovisningsekonom, Sparbanken Skåne

När Teodora precis hade börjat på sitt jobb på banken klädde hon sig väldigt formellt, hon menar att det kan ha berott på hennes osäkerhet och för att det fick henne att känna att hon gick in i en speciell roll. Nu vet hon om sin egen kompetens och kan ha på sig vad hon vill, säger hon. Dessutom berättar Teodora om hur nya arbetare på växeln bär kostym och menar att hon tycker det är lite löjligt eftersom ingen ser dem där. Därmed har hon lagt märke till att nyare medarbetare ofta följer en striktare klädkod till en början, men lättar på den senare, precis som hon själv gjorde.

Elise, Rådgivare mot privat och framförallt skogskunder, Handelsbanken Blekinge

Elise berättar att hon ibland tar ut svängarna gällande vad hon tar på sig på arbetsplatsen och detta menar hon kanske inte är förtroendeingivande vid första intrycket. Hon menar även att man bör anpassa sin klädsel efter vem man ska möta. Klädseln påverkar inte Elises prestation på jobbet, men hon tror att det kan innebära att få jobba hårdare om man bär kläder

som andra inte förväntar sig att man ska ha. Då får man en trigger att bevisa att man vet vad man pratar om, säger hon. Elise tror att hennes klädsel har haft en effekt på hur hennes medarbetare betraktat henne, den speglar vem hon är, hon är inte den som är tyst och tråkig, säger hon. När det gäller att döma sina medarbetare utifrån klädsel berättar intervjupersonen att hon lärt sig att man ska ha ett öppet sinne, samt att sånt inte spelar någon roll. Den som är mest kompetent behöver inte vara välklädd eller ha kostym, trots att det gärna kan upplevas så, säger hon.

Niklas, placeringsrådgivare, Handelsbanken Blekinge

På frågan om klädseln påverkar sättet man blir behandlad på svarar Niklas att han är osäker. Det är nog mer en egen uppfattning eller bild som han tror alla har, att man känner att man är klädd för jobbet. Han tror inte så mycket på att hans kollegor går och funderar på hur Niklas är klädd eller ser ut just den dagen. Samtidigt så tror han på att kläderna signalerar något och att det i sin tur måste ha en inverkan på relationen mellan medarbetare och deras egna prestationer.