Vidare forskning kring ämnet

Under uppsatsens gång har vi fått ta del av nya perspektiv på fenomenet klädkod. Dessa passade inte in på just denna uppsatsens syfte, däremot öppnade det dörrar för vidare

forskning kring ämnet. Idag har stil och kläder utvecklats oerhört på många arbetsplatser. Stil

och image hör ihop, och tatueringar och färgglada hår exempelvis är populärt. Frågan är

huruvida detta är acceptabelt i branscher som kräver en mer formell klädkod och där

representation ligger i högsta fokus. Ett intressant ämne att forska kring kan vara om

klädkoder kan ha negativa effekter i bemärkelsen att de skrämmer bort kompetens bland

unga, till följd av att de följer en särskild klädkod. En annan intressant ingång på ämnen för

vidare forskning är hur klädkoder präglar kvinnor och hur de upplever dessa i särskilda

representativa branscher. Skribenterna upptäckte ett upprepande mönster i intervjusvaren.

Detta handlade om att klädkod betydde olika saker för män och kvinnor. Männen som intervjuades menade i de flesta fall att de var säkra på sin kompetens och att kläderna inte

hade någonting med frågan att göra. Kvinnorna svarade däremot att de kände högre press och

att de var tvungna att tänka strategiskt vid val av kläder. Anledningen var för att kunna bli

tagna på allvar i olika formella situationer. En person stack ut lite extra i intervjuerna, Stina,

som hade erfarenhet av arbete inom banker utomlands, och delade med sig om sina erfarenheter om att vara kvinna i strikta institutioner. Hon menade att klädkoderna där skiljde

sig gentemot det svenska bankväsendet, där klädkoderna hade blivit betydligt mer avslappnade. På världsbanken där hon numera arbetar är klädkoden oerhört strikt och hon

betonade ofta att man som kvinna är tvungen att bära kostym och klackar för att bli tagen på

allvar. En forskning kring hur det kan skilja sig mellan länder, och varför det i sådana fall är så, hade varit intressant inom detta område.

7. Referenser

Adomaitis, A. and Johnson, K., 2005. Casual Versus Formal Uniforms: Flight Attendants'

Self-perceptions and Perceived Appraisals by Others. ​Clothing and Textiles Research

Journal​, 23(2), pp. 88-101.

Alvesson, M., 2015. ​Organisationskultur Och Ledning​. 3 uppl. Malmö: Liber, pp. 52-55.

Alvesson, M. and Berg, P., 1992. ​Corporate Culture And Organizational Symbolism​. pp.

85-86.

Bang, H., 1999. Organisationskultur. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, pp. 24, 30-31, 49- 50, 54, 56, 64-65, 71-72

Bazin, Y. and Aubert-Tarby, C., 2013. Dressing professional, an aesthetic experience of professions. ​Society and Business Review​, 8(3), pp. 251-268.

Bellezza, S., Gino, F. and Keinan, A., 2014. The Red Sneakers Effect: Inferring Status and Competence from Signals of Nonconformity. ​Journal of Consumer Research​, 41(1), pp.

35-54.

Bryman, A. & Bell, E. (2017). ​Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3 uppl. Stockholm: Liber AB. pp. 42-43, 46, 141, 378, 380-383, 405-406, 451-454

Bryman, A.., 2018. ​Samhällsvetenskapliga Metoder​. 3 uppl. Liber AB, pp. 41 ,47-51, 52, 57-60, 62, 64, 67,75, 189, 190 260,358, 405-406, 451-454, 462, 470, 478, 587-588,, 641, 686-687, 761.

Cardon, P. and Okoro, E., 2009. Professional Characteristics Communicated By Formal Versus Casual Workplace Attire. ​Business Communication ​Quarterly​, 72(3), pp. 355-360.

Carlsson, H., Jansson, T. and Sjöling, O., 2002. ​Profilkläder Som Konkurrensmedel​. Borås: New Wave Group, pp. 32-41.

Davis, L., 1984. Clothing and Human Behavior: A Review. ​Home Economics Research

Journal​, 12(3), pp. 325-339.

Dowling, J., & Pfeffer, J. (1975). Organizational legitimacy: Social values and organizational behavior. ​Pacific sociological review​, ​18​(1), 122-136.

Ericsson, D., 2019. ​Myter om metod​. [S.l.]: Studentlitteratur AB, pp. 22-23, 41-45, 47, 50, 69-71,.

Hedvall, Barbro. 2012. ​Maktens signaler: från plym till naket huvud. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag pp. 10, 23, 24.

Heroux, E., Foucault, M., Faubion, J. and Hurley, R., 2002. Power. Volume 3 of Essential Works of Foucault: 1954 - 1984. ​SubStance​, 30(3), pp.143.

Holmberg, L. 2008. ​Teorier om mode: stil som historiskt och teoretiskt objekt​. Stockholm: Carlsson

Jackson, N. and Carter, P., 2007. ​Rethinking Organisational Behaviour​. 2nd ed. Harlow: Financial Times Prentice Hall, pp. 20-27, 32, 34-35, 90-100.

Jacobsen, D., 2017. ​Hur Genomför Man Undersökningar?​. 2 uppl. Studentlitteratur AB, pp. 26, 47-48, 189, 253.

Jacobson, M. (1994). Kläder som språk och handling: om unga kvinnors användning av klädseln som kommunikations- och identitetsskapande medel. Diss. Umeå Univ..Stockholm. pp. 26

Kaiser, S. and Kaiser, S., 1998. The Social Psychology Of Clothing. 2nd ed. New York: Fairchild Publications, pp. 31,48,67.

Kotler, P, Armstrong, G & Parment, A. 2011. ​Principles of marketing: Swedish edition.

Harlow: Pearson Education

Kvale, S. and Brinkmann, S., 2014. ​Den Kvalitativa Forskningsintervjun​. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, pp. 41, 119, 122-128, 252, 292-293, 361-365.

Lee, H. and Choo, H., 2015. Daily outfit satisfaction: the effects of self and others' evaluation on satisfaction with what I wear today. ​International Journal of Consumer Studies​, 39(3), pp.

261-268.

Lewenhaupt, T. (2005). Kläders tysta språk. Stockholm: Atlantis AB.

Long, B. and Driscoll, C., 2007. Codes of Ethics and the Pursuit of Organizational Legitimacy: Theoretical and Empirical Contributions. ​Journal of Business Ethics​, 77(2),

pp.173-189.

McCracken, G. and Roth, V., 1989. Does clothing have a code? Empirical findings and theoretical implications in the study of clothing as a means of communication. ​International

Journal of Research in Marketing​, 6(1), pp. 13-33.

Molloy, J. and Kellerman, H., 1988. ​Nya Dress For Success​. Göteborg: ISL, pp. 27-33, 208-212, 301-316.

Månson, P. and Carle, J., 2010. ​Moderna Samhällsteorier . 8 uppl. Stockholm: Norstedt, pp. 43,82, 387-390.

Pratt, M. and Rafaeli, A., 1997. Organizational Dress as a Symbol of Multilayered Social Identities. ​Academy of Management Journal​, 40(4), pp. 33-34, 862-898.

Rafaeli, A., & Pratt, M. G. (1993). Tailored meanings: On the meaning and impact of organizational dress. ​Academy of Management Review​, ​18​(1), 32-55.

Sampson, E., 1990. Dressing For Success. ​Women in Management Review​, 5(4), pp. 20-43. Scaraboto, D. and Fischer, E., 2013. Frustrated Fatshionistas: An Institutional Theory Perspective on Consumer Quests for Greater Choice in Mainstream Markets. ​Journal of Consumer Research​, 39(6), pp.1234-1257.

Schein, Edgar H, 2004. ​Organizational culture and leadership​. 3rd ed, Jossey- Bass: San Francisco. pp. 24-25, 242

Stuart, E. and Fuller, B., 1991. Clothing as communication in two business-to-business sales settings. ​Journal of Business Research​, 23(3), pp. 269-290.

Suchman, M. C. (1995). Managing legitimacy: Strategic and institutional approaches. Academy of management review​, ​20​(3), 571-610.

Sundaram, D. and Webster, C., 2000. The role of nonverbal communication in service encounters. ​Journal of Services Marketing​, 14(5), pp. 378-391.

Trice, H. and Beyer, J., 1984. Studying Organizational Cultures Through Rites and Ceremonials. Academy of Management Review, 9(4), pp. 653-669.

Ulla, E. Z. (2009). Institutionell teori–idéer, moden, förändring.

White, G.(Producer), & Zimbardo, P. G.(Producer). 1971. The Stanford prison experience [Film]. Palo Alto, CA: Stanford University.

Zetterquist, U. E., Kalling, T., & Styhre, A. (2006). Organisation och organisering. Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad​.

​

Bilaga 1 Intervjuguide

Vi berättar om vår uppsats och ämnet vi skriver om samt vilket syfte det fyller. Hädanefter förklarar vi för intervjupersonerna att de kommer att vara helt anonyma men att vi ger dem fiktiva namn. Vi informerar även om att intervjun spelas in, detta för att vi lättare ska kunna fokusera på intervjun och ställa följdfrågor under intervjuns gång. Vi ber dem titta igenom våra frågor för att se om de är bekväma med de frågor som kommer att ställas. Vi informerar även dem att de kan avbryta när som helst om de vill och att de inte behöver svara om de inte känner för det.

Introducerande frågor

- Vilken av följande banker jobbar/har du jobbat på under de senaste tre åren?

➔ Nordea

➔ Handelsbanken

➔ Danskebank

➔ Länsförsäkringar

➔ Annan, i sådana fall vilket? - Vilken är/var din position på banken?

- Hur skulle du beskriva klädkoden på banken du jobbar/har jobbat på? - Upplever du att det finns några för-eller nackdelar med klädkoden?

- Vilken eller vilka är skälen till att du bär/inte bär klädkod på banken du arbetar/arbetat på?

Där intervjusvaren skapar möjlighet för nya frågor , ställer vi dessa direkt på plats för att få så öppna och breda svar som möjligt.

Följande frågor ställs under intervjuns gång.

- Känner du dig mer kompetent/självsäker när du klär dig enligt klädkoden? Varför/ på vilket sätt?

- Känner du att du arbetar mer effektivt när du bär kläder som följer klädkoden? Varför?

- Tycker du att det på något sätt skiljer sig markant på olika nivåer i hierarkin?

- Anser du att din klädsel kan vara relaterat till hur dina arbetskamrater betraktar dig/ behandlar dig på arbetsplatsen? Förklara!

- Upplever du att klädkoden bidrar till gemenskap bland anställda på arbetsplatsen? Utveckla!

- Hur skulle du döma dina medarbetare utifrån deras klädsel?

- Har du förväntningar på dina medarbetares klädsel? Alltså förväntar du dig att de ska klä sig på ett särskilt sätt?

- Om de jobbat inom bank länge frågar vi: Har ni märkt någon trend över tid. Har det blivit mindre strikt över tid? Vad tror du i sådana fall att det beror på?

- Tycker du att det är bra med särskilda klädkoder eller hade du föredragit något annat? Striktare eller mer frihet?

- Hur är det vid kundmöten? Tänker du på något särskilt då? - Har ni casual friday och vad tycker du om det konceptet?

- Har du varit med om att du själv avvikit radikalt från koden eller varit med om att någon annan gjorde det? Vad hände?

- Är du medveten om vad det finns för typ av normer på arbetsplatsen? i sådana fall vilka?

- Har du något du vill tillägga som kan vara intressant för oss att veta?