Anställdas mående och egna uppfattningar om prestationer

De intervjuade personerna har haft olika upplevelser när det gäller vilket inflytande klädkoder har på deras egna mående och deras prestationer. Nedan presenteras några av de intervjuades tankar och åsikter om ämnet.

Marie, företagsrådgivare Handelsbanken, Blekinge

Marie berättar att hon hade varit oerhört obekväm om hon skulle vara tvungen att gå till jobbet i kostym, kavaj eller kjol, med andra ord en väldigt formell klädsel. Därför tycker hon att det är en stor fördel att klädkoden inte är extremt uppstyrd. Däremot är det viktigt att tänka på att om man ska gå till ett företagsledningsmöte så borde man klä sig mer formellt då det ger en viss indikation på vad man jobbat med. När det kommer till andra kollegor, det vill säga andra företag som jobbar med banken, så anser Marie att det kan vara av nytta att man klär sig lite mer avslappnat då blir bemötandet mycket mer personligt och affärerna går också bättre. På svaren till frågan om klädkoden på något sätt bidrar till ökad självsäkerhet eller annan form av annat mentalt välmående svarar Marie att hon faktiskt upplever att hon känner sig mer självsäker på jobbet till följd av de kläderna hon bär. Detta beror säkert på att banken inte har en konkret uttalad kod och att man därtill kan klä sig lite efter vad man själv gillar,

menar hon. Hade det däremot funnits en formell klädkod och hon hade varit tvungen att bära kostym så hade hon känt sig mer osäker och obekväm. Detta går även lite hand i hand med att hon presterar bättre på jobbet. Kläderna hon bär på arbetet är lite sammanlänkade med den rollen hon har och beror även på vem hon ska träffa under dagen. Väljer hon kläder för ett stort möte med andra högt uppsatta kollegor så ger de kläderna henne en roll att gå in i och detta gör så att hon presterar på ett visst sätt.

Anders, Kontorschef Handelsbanken, Blekinge

När det kommer till hur klädkoder påverkar Anders själv och medarbetarna så tror han att det är betydligt bättre att personalen inte går omkring med de kläder som de gjorde för 20 år sedan. Då var det hel kostym och slips som gällde. Idag är tyglarna betydligt friare och man får ha det som man känner sig bekväm i, så länge det är helt och rent som han uttrycker det. Anders menar på att hela bankbranschens atmosfär har förändrats radikalt och att det idag är mycket mindre strikt och mer avslappnat. Detta tror Anders bidrar till att han själv och hans kollegor trivs mycket bättre på arbetsplatsen. Vi ställer en följdfråga och undrar om detta har någon inverkan på prestation, på denna fråga svara Anders att:

”Ja, så kan de absolut vara! Stigmatiseringen har tunnats ut.”​ ​- Anders

Han menar att dels så ger klädkoden en typ av roll att gå in i, samtidigt så får man klä sig lite som man själv vill. Bekvämligheten genererar bättre prestation än om man hade känt sig obekväm.

Anders sitter i kostym vid detta mötet, vi frågar honom om han alltid bär kostym. Han menar på att hans roll är att representera sitt företag och att det finns en förväntansbild från delvis organisationen, men även de kunder han dagligen möter. Det handlar mest om att kläderna

sänder signaler, han vill att hans kostym ska förmedla att han är duktig på sitt jobb och att de kan känna sig bekväma med att låta honom och banken ha hand om deras pengar.

Vi börjar diskutera välmående och hur detta kan länkas samman med vad man har på sig. Anders förklarar att hans kläder kan ha stor inverkan på hur han mår. Känner han sig bekväm så mår han bättre och då kan han även fokusera på det jobbet han ska göra för dagen. Anders berättar även att han anpassar sina kläder beroende på hur dagen ser ut. Ska han ut på ett viktigt möte är det kostym som gäller, annars har han gärna skjorta och finbyxor.

Anders tycker att det har blivit en sund balans när det kommer till klädkoder. Han menar att för över tjugo år sedan var det onödigt fyrkantigt och att det idag ligger på en jämn nivå.

”Anständighet är bra, det skulle bara kännas konstigt om vi satt i shorts och linne under sommartid”. - Anders

Varför det skulle vara konstigt vet inte Anders, men det matchar bara inte de förväntningar som människor har på bank. Kunden har en förväntansbild och de har även kollegorna. Kläderna förmedlar en form av trygghet och stabilitet och det är oerhört viktigt när man har hand om människors ekonomi.

Niklas, Placeringsrådgivare, Handelsbanken Blekinge

Niklas tror på att klädkod kan ha många fördelar. Dels så sätter det en prägel på kulturen på banken, men det ger även en indikator på hur man beter sig sinsemellan kollegor. Det vilar lite på traditionen, på bank klär man sig på ett visst sätt och detta påverkar givetvis hur man beter sig kring sina kollegor. Niklas tror mycket på att man väljer att följa en viss klädkod för att känna att man är en del i gänget, och man vill inte sticka ut. Det är mycket grupptryck fast

i positiv bemärkelse. Sedan bidrar även kläder till att man känner sig mer självsäker och det leder i sin tur till att man mår bättre. Klädkoden är mer flexibel och genom att man indirekt följer en viss klädkod så får man ändå välja de kläder som man vill. Niklas menar att man inte ska underskatta det och att det hänger ihop med hur man beter sig på jobbet. Genom att gå in i en roll och samtidigt få chansen att ha kläder som man känner sig bekväm i presterar man bättre, säger Niklas.

På frågan om klädseln påverkar sättet man blir behandlad på svarar Niklas att han är osäker. Det är nog mer en egen uppfattning eller bild som han tror alla har. Att man känner att man är klädd för jobbet. Vilka kunder ska jag träffa idag? Ska jag stå framme i fronten? Han tror inte så mycket på att hans kollegor går och funderar på hur Niklas är klädd eller ser ut just den dagen. Samtidigt så tror han på att kläderna signalerar något och att det i sin tur måste ha en inverkan på relationen mellan medarbetare och deras egna prestationer.

Karin, Privatrådgivare med både placeringar och finansieringar, Handelsbanken Blekinge Karin tycker om att de är mer fritt med klädkoden, samtidigt som det faktiskt finns en väl etablerad klädkod så får man samtidigt lite frihet. Att inte behöva vara särskilt begränsad och tvungen att ha pennkjol och kavaj, utan man får fortfarande ha en personlig stil. Det gör att man får ett bättre självförtroende och jobbar bättre. Skulle hon däremot bli tvungen att följa en viss klädkod hade hon inte känt sig bekväm och detta hade påverkat hennes prestationer.

”Tänk dig att du ska hålla tal och står där i något du inte alls känner dig bekväm i” - Karin

Att klädkoderna har en inverkan på mående och prestationer tror Karin starkt på. Det är nog inte något som hon menar man tänker på medvetet, men de ligger nog indirekt i tankarna.

Teodora, redovisningsekonom, Sparbanken Skåne

De har en väldigt ledig klädkod, i alla fall ingen formell, däremot dyker man inte upp i mjukiskläder som Teodora uttrycker det.Deras klädkod är sammanlänkad med deras kultur. De anpassar sig efter varandra, men det är viktigt att de är hela och rena. När Teodora började arbeta på banken klädde hon sig oerhört formellt. Hon kände att hon gick in i en viss typ av roll, och hon tror att hon behövde göra det. Teodora var nyutexaminerad och relativt osäker på sin egna kompetens, den formella klädseln gjorde att hon omedvetet kände att hon hörde hemma där och vägde upp till vad som förväntades. Teodora har ett väldigt stillasittande jobb och det är skönt för henne om hon kan ha bekväma kläder. Därför är hon tacksam över att banken inte har en mycket strikt klädkod. Om Teodora känner sig bekväm jobbar hon även bättre, hon tyckte att det var jobbigt när hon klädde sig formellt och kunde inte fokusera helhjärtat på sitt arbete.

Bengt, riskspecialist och coach, Nordea, Stockholm

När Bengt är ute på uppdrag handlar det om representation, han måste upprätthålla en stringens gentemot sin uppdragsgivare. Klädkoden har blivit mycket mindre strikt på de senaste tio åren. Förr hade man alltid skjorta och kostym, idag har det blivit lite för fritt. Personalen ska representera bankens värderingar och det handlar även oerhört mycket om respekt, både mot kunder och medarbetare, menar Bengt. Därför kan det även skapa en slags förvirrande dynamik på banken. Klädkoden skiljer sig mellan unga och äldre.

“Vi äldre klär oss betydligt mer strikt, de unga klär sig mer avslappnat.” - Bengt

Legitimitet kan starkt kopplas till bankväsendet och klädkoder. Bankerna ska förmedla att de är legitima och kläderna kan vara ett av dessa sätt att förmedla det. Bengt säger också att han resonerar kring kläderna som en officiell representation. Banken ska stå för något och han är

en av de verktygen man använder för att kommunicera fram det. På frågan om Bengt tycker att kläderna har en roll i hur han presterar svarar han

“Nej, inte på något sätt och vis. Jag hade kunnat vara naken, jag litar på min egen förmåga och kompetens. Det handlar snarare om en representationsfråga” - Bengt

Stina, seniorkonsult, Swedbank Stockholm

Som ung kvinna, får man tänka extra mycket, det är inte lätt att vara kvinna i denna typen av organisationer, man blir inte tagen på allvar, säger Stina. Det är viktigt att man väger in detta i sin klädsel, det är ett sätt att använda kläder som ett verktyg för att få någon form av respekt. Detta är konstant ett problem och har varit det under hela hennes karriär.

”Det är lätt att bli knuffad åt sidan och bli ombedd att servera kaffe” - Stina

Vidare har Stina gjort en mycket annorlunda resa och har därför mycket input när det kommer till faktorer som makt, legitimitet, symbolism och organisationskultur. Stina säger att hon tidigt i afrikanska utvecklingsbanken insåg att om hon inte “dressed for the occasion” så fick hon ingen respekt. Hon ville hellre bli betraktad som Margaret Thatcher än Angelina Jolie.

“Det är bättre att vara uppknäppt, mer formell och mer klädd åt power dressing hållet” - Stina

Stina säger att det är oerhört viktigt att man använder sina kläder för att sända signaler och förmedla legitimitet. Det är ett kraftfullt verktyg om man vill sända särskilda signaler.

“Jag behövde få respekt i min professionalitet och då var det viktigt att tänka på faktorer såsom att inte ha kjolar under knäna, inte för urringat. Hellre avvägt stil, höga klackar och formella kläder. Det gör att man får legitimitet, och jag har känt att jag behöver det.” - Stina

När Stina klär sig i sin kostym, så känner hon automatiskt att hon går in i en roll. Det är viktigt att ha noggrannhet i beaktande, hon vill förmedla att hon har en yrkesroll och att hennes klädsel förmedlar professionalitet.

​”Det är farligt att se flickig ut, då får man ta anteckningar.” - Stina

Vi frågar om hennes klädsel bidrar till att hon känner sig självsäker och ifall det har en inverkan på hennes arbete.

“Jag hade vid ett tillfälle en intervju där jag hade lågklackat på mig, jag kände nog någonstans omedvetet att jag inte riktigt intagit min yrkesroll. Jag kände mig obekväm och inte representabel, även fast det var något jag inte tänkte på där och då så låg de nog latent i mitt huvud eftersom jag kände mig obekväm. Detta ledde till att jag inte kunde fokusera på mötet jag hade med mina kollegor. Jag fick läsa igenom sekreterarens anteckningar efteråt. Sedan mår man ju allmänt bättre när man känner sig snygg och då arbetar man även bättre, så är det.”​ - Stina

Stina upplevde att hon inte presterade eftersom hon inte kände sig bekväm och hon betonade att det är svårt att vara kvinna i den branschen hon befunnit sig i. Trots att man är välutbildad och kompetent så försvinner det under kvinnans skal. Därför är det oerhört viktigt att man intar en formell och professionell klädsel. Stina menar även att det är ett form av försvar att klä sig enligt en viss klädkod. Hon tänker ofta strategiskt när hon väljer sin klädsel och menar på att det är ett sätt att få respekt.

“Jag vill bli sedd som en hjärna och inte en dekoration.” - Stina