Användare med annat modersmål än svenska

En övergripande frågeställning är huruvida LSL används av den åsyftade mål-gruppen, dvs. personer som har ett annat modersmål än svenska och befinner sig på en relativt avancerad nybörjarnivå i sin svenskinlärning (se avsnitt 3.2.1). Jämförelsen mellan uppslagningarna i LSL3 och LSL4 pekade t.ex. på att an-vändarna av LSL4 i större utsträckning utgörs av andraspråksinlärare (se av-snitt 6.1.1).

Frågorna i formulärets tredje avsnitt fokuserar på LSL:s målgrupp. I detta avsnitt sammanfaller tre frågor från Studie11 och Studie07, närmare bestämt de som rör modersmål, kunskaper i svenska språket och utbildning i hemland. Det sistnämnda spörsmålet har redan avhandlats i avsnitt 7.1.3.2.

7.3.1 Ankomst till Sverige

Sammanlagt 632 informanter i Studie11 svarar på frågan om vilket år de lände till Sverige. Det motsvarar 79 % av det totala antalet. De angivna an-komståren åskådliggörs i figur 7:4.

Av figuren kan man utläsa att majoriteten informanter anlände till Sverige under 2000-talet, närmare bestämt 86 %. De allra flesta av dem kom hit mellan 2005 och 2009 och omkring ett hundratal anlände så sent som 2010–2011. Vid tidpunkten för datainsamlingen hade dessa informanter alltså befunnit sig i Sverige i högst sex år. Majoriteten av informanterna har således kommit till Sverige så pass nyligen att de faller inom ramen för den typ av ordboksan-vändare Lexin-ordböckerna vänder sig till.

I det följande redovisas uppgifter om informanternas utbildning i svenska språket, användning av svenska i olika sammanhang samt deras modersmål. Därefter försöker jag göra en uppskattning av hur många av informanterna som tillhör målgruppen för LSL, dvs. behärskar svenska på en relativt avan-cerad nybörjarnivå.

7.3.2 Sfi och/eller annan kurs i svenska språket

Sammanlagt 445 informanter i Studie11 har genomgått sfi-utbildning. De allra flesta av dem har kommit till Sverige under 2000-talet och i synnerhet under perioden 2005–2009. I avsnitt 5.5.1 framkom att för att få läsa sfi krävs att man har uppehållstillstånd i Sverige. Det kan emellertid ta lång tid innan man får reda på huruvida man beviljas uppehållstillstånd eller inte. Det kan således dröja flera år från det att man anlänt till Sverige till dess att man börjar läsa sfi. Enligt statistik från Skolverket har antalet individer som deltar i sfi ökat sedan slutet av 1990-talet (Skolverket 2016). Omkring år 2007 var antalet sfi-studerande ca 70 000 och 2011 hade det ökat till ca 100 000. År 2015 uppgick det till 138 000. Ett hundratal språk finns representerade bland dem som deltar i sfi-utbildning. Arabiska är det vanligaste modersmålet. Vidare är majoriteten av sfi-studenterna 25–39 år.

De 445 informanter som anger att de har genomgått en sfi-utbildning har, får man anta, vissa grundläggande kunskaper i svenska språket. Som redan på-pekats är det dock stor skillnad på att ha uppfyllt kunskapskraven för t.ex. kurs A, C eller D (se avsnitt 5.5.1). Indirekt får vi också veta att de informanterna har uppehållstillstånd i Sverige och att de således är folkbokförda här.28

Frågan om sfi-utbildning följdes upp med en fråga om annan kurs eller ut-bildning i svenska språket. Ett antal av 433 informanter uppger att de har en sådan utbildning och även dessa informanter har till största delen kommit till Sverige under 2000-talet, också här framför allt under perioden 2005–2009. Nästan 400 av dem specificerar också vilken utbildning det rör sig om. Ofta

anges i förkortad form olika typer av grundläggande kurser i svenska språket (i vissa fall verkar det röra sig om ovan nämnda kunskapskrav för sfi, dvs. infor-manterna har angett någon av bokstäverna A, B, C eller D). Kommentarerna kan också innehålla andra typer av svenska utbildningar. Några exempel från materialet återges nedan.

(7:32) styr och regler mekaniker (7:33) lastbil kurs taxi kurs (7:34) Sjukvårdssvenska (7:35) omvårdnad kurs packet (7:36) tolkutbildning

De anförda exemplen är ytterligare belägg för att informanterna tycks ha ett behov av att lyfta fram att de har en gedigen utbildning eller ett kvalificerat yrke (jfr avsnitt 7.1.3.1 om informanternas kommentarer i anslutning till frågan om utbildning i Sverige).

7.3.3 Modersmål

På frågan om modersmål svarar 690 informanter i Studie11, dvs. 86 %, att de har ett annat modersmål än svenska. Så många som 64 olika språk är represen-terade bland svaren. Ett tjugotal av informanterna anger fler än ett modersmål. I Studie07 uppges 50 olika språk (inklusive svenska och teckenspråk) fördelat på 322 informanter (jfr tabell 5:5 i avsnitt 5.5.2). Här uppger ett tiotal in-formanter två eller tre språk. Det som inin-formanterna uppfattar som sitt mo-dersmål räknar jag som ett momo-dersmål (jfr termen förstaspråk, se avsnitt 3.1.1). I tabell 7:9 redovisas i fallande ordning hur många informanter i Studie11

som har något av Lexin-språken som modersmål. Motsvarande uppgifter ges också för Studie07. Nordkurdiska och sydkurdiska redovisas gemensamt ef-tersom majoriteten av informanterna inte anger vilket av språken de talar. Icke-Lexinspråk redovisas tillsammans under rubriken ”Övriga språk”.

Av tabell 7:9 framgår att samtliga språk som företräds av ett lexikon på Lexins webbsida återfinns bland de angivna modersmålen i såväl Studie11 som Studie07. Totalt sett har 63 % av informanterna i Studie11 något av Lexin-språken som modersmål, medan motsvarande andel i Studie07 endast är 29 %. Arabiska, persiska, spanska och kurdiska är de språk som har störst antal infor-manter i båda studierna. Ryska och somaliska har också många inforinfor-manter i Studie11 men få i Studie07.

Tabell 7:9. Antal informanter per Lexin-språk och övriga språk i Studie11 respektive

Studie07.

Studie11 Studie07

Språk i Lexin Informanter/

modersmål ^{Språk i Lexin Informanter/} modersmål

Arabiska 105 Arabiska 23

Persiska 89 Persiska 18

Spanska 79 Kurdiska 15

Kurdiska (nord+syd) 49 Spanska 10

Somaliska 46 Engelska 5

Ryska 42 Finska 4

Finska 21 Bosniska 4

Serbiska (latinskt) 16 Turkiska 3

Grekiska 15 Albanska 3 Bosniska 14 Serbiska 2 Turkiska 13 Kroatiska 2 Kroatiska 6 Grekiska 2 Albanska 4 Ryska 1 Amhariska 4 Somaliska 1 Azerbajdzjanska 3 Pashto 3 Övriga 47 språk 181 Övriga 35 språk 47 Ej svar 103 Ej svar 34 Nonsens, ej uttolkbart 8 Svenska 1 Svenska 182 Totalt 802 Totalt 356

Av tabellen framgår vidare att 181 informanter i Studie11 anger ett annat mo-dersmål än de som finns representerade i Lexin. Sammanlagt är det fråga om 47 icke-Lexinspråk. De icke-Lexinspråk som har flest representanter är, i fal-lande ordning (med antal informanter inom parentes): kinesiska (24), tyska (19), thailändska (16), polska (13) och assyriska/syrianska (10). Den reste-rande gruppen språk har mellan två och nio representanter, t.ex. engelska (9), bulgariska (5), danska (3), japanska (3), urdu (2). De resterande 25 angivna språken har endast en representant, t.ex. armeniska, isländska, kachin (talas i norra Burma), mongoliska, romani, slovenska, tagalog och uzbekiska.

Enligt Lexins webbsida pågår för närvarande (oktober 2016) arbete med lexikon på romska (arli, kelderash och lovari), thailändska och tigrinska. På andra ställen i Lexin-portalen framgår dock att ett svensk-tigrinskt lexikon

finns i både tryckt format och på internet. Dessutom är det möjligt att beställa svenskt-romskt lexikon (arli). Uppgifterna på webbsidan verkar helt enkelt vara i behov av en uppdatering.

I Studie07 återfinns 47 informanter fördelade på 35 icke-Lexinspråk som mo-dersmål. De språk som har flest representanter är, i fallande ordning (med antal informanter inom parentes): engelska (5), polska (5), thailändska (4), franska (3), dari (2), syrianska (2), ungerska (2). De resterande 25 angivna språken har endast en representant, t.ex. armeniska, estniska, filippinska, hebreiska, isländska, kinesiska, nederländska, norska, rumänska, pashto, somaliska och vietnamesiska. Somaliska fanns faktiskt redan tillgängligt vid tidpunkten för undersökningen men hade troligen lagts upp ganska nyligen. Detsamma gäller en tryckt svensk-vietnamesisk ordbok som gavs ut 2007. Däremot har pashto tillkommit i internetversionen (se vidare avsnitt 3.3.1 om Lexin-projektets kri-terier för urval av språk).

Som framgår av tabell 7:9 är antalet informanter som har angivit att de har svenska som modersmål litet i Studie11 men stort i Studie07. En av anled-ningarna till att detta är att i studien från 2011 skulle endast de med annat modersmål än svenska besvara frågan. I Studie07 ombads däremot alla infor-manter att ange sitt modersmål. En stor andel av de 103 inforinfor-manter som inte har besvarat frågan i Studie11 har sannolikt svenska som sitt förstaspråk. Denna slutsats bekräftas inte minst av att antalet uteblivna svar på de flesta av frå-gorna som riktar sig till just andraspråkstalare är omkring 100 (se tabell 5:4 i avsnitt 5.5.2).

Genom att jämföra informanternas modersmål med hur många uppslag-ningar som görs i de tvåspråkiga Lexin-lexikonen kan man få en uppfattning om hur representativt urvalet av informanterna är. Tabell 7:10 innehåller upp-gifter om det totala antalet uppslagningar i respektive lexikon under oktober 2011 och september 2007, dvs. samma månader som datainsamlingen gjordes.

Av tabell 7:10 framgår att de språk som har många representanter i Studie11

och Studie07 också har höga antal uppslagningar i motsvarande lexikon i Lexin. Om man bortser från det svensk-engelska lexikonet i Studie07 är det lexi-konen från svenska till arabiska, spanska och ryska som används mest de un-dersökta månaderna både år 2011 och 2007. Användningen av det svensk-finska och även det svensk-spanska har kraftigt minskat mellan 2007 och 2011 medan bruket av det svensk-persiska och svensk-somaliska står för en dra-matisk ökning. Det svensk-somaliska lexikonet hade nyligen publicerats vid tidpunkten för Studie07 och detsamma gäller veterligen för den svensk-persiska ordboken. En tänkbar förklaring till den kraftigt ökade användningen är att brukarna ännu inte noterat tillkomsten av de nya lexikonen. I mars 2008, dvs. ett halvår senare, görs t.ex. drygt 14 000 uppslagningar i det svensk-persiska lexikonet och i september samma år är antalet uppe i över en miljon.

Tabell 7:10. Antal uppslagningar i de tvåspråkiga Lexin-lexikonen september 2011

och oktober 2007, efter frekvens.

Lexikon Oktober 2011, antal uppslagningar per ordbok Lexikon September 2007, antal uppslagningar per ordbok Svenskt-Arabiskt 4 383 317 Svenskt-Engelskt 20 936 370 Svenskt-Persiskt 3 368 131 Svenskt-Arabiskt 2 282 278 Svenskt-Somaliskt 2 694 017 Svenskt-Spanskt 2 081 881 Svenskt-Ryskt 1 164 713 Svenskt-Finskt 1 050 319 Svenskt-Spanskt 961 800 Svenskt-Ryskt 792 837 Svenskt-Kurdiskt (nord+syd) ^{580 447 Svenskt-Turkiskt 440 478} Svenskt-Turkiskt 470 981 Svenskt-Somaliskt 326 838 Svenskt-Grekiskt 255 633 Svenskt-Serbiskt 292 147 Svenskt-Serbiskt 253 620 Svenskt-Grekiskt 214 374 Svenskt-Finskt 230 700 Svenskt-Bosniskt 200 842 Svenskt-Albanskt 175 714 Svenskt-Albanskt 197 687 Svenskt-Bosniskt 139 087 Svenskt-Kurdiskt (nord+syd) ^{131 601} Svenskt-Amhariskt 89 565 Svenskt-Kroatiskt 105 008 Svenskt-Kroatiskt 75 290 Svenskt-Persiskt 87 Svenskt-Pashto 19 754 Svenskt-Azerbajdzjanskt 12 753 Totalt 14 875 522 Totalt 29 054 747 Exkl. svenskt-engelskt _{8 118 377}

Vidare finns det ett starkt samband mellan rangordningen av språk efter antal uppslagningar på nätet (enligt tabell 7:10) och rangordningen av informan-ternas språk i mitt material (enligt tabell 7:9) (jfr de Schryver et al 2006). För Studie11 ger Spearmans rangkorrelationstest det höga värdet 0,91.29 Det innebär att mitt urval av informanter åtminstone är representativt vad gäller fördelningen på informanternas modersmål med tanke på hur den verkliga an-vändningen ser ut.

29 Spearmans rangkorrelation beräknas enligt: p = 1 – 6∑d_i2/n(n2–1), där d_i = x_i – y_i är skill-naden i rang och n är antalet observationer. Värdet 1 motsvarar högsta korrelation och värde 0 minsta korrelation (Wikipedia, Spearmans rangkorrelation).