Högsta avslutade utbildning

7.1.3.1 Utbildning i Sverige

I figur 7:1 presenteras informanternas svar på frågan om högsta avslutade ut-bildning i Sverige i Studie11.

I figur 7:1 kan man för det första notera att 15 %, ca 110-tal informanter, inte har någon avslutad utbildning alls. Man kan tänka sig att många av dessa in-formanter är relativt nyanlända i Sverige och att de därför inte har haft möj-lighet att skaffa sig en svensk utbildning än. Vidare uppger 13 %, drygt 100 informanter, att de har grundskoleutbildning och ca 15 %, uppemot 125 manter, att de har uppnått gymnasiekompetens. Vidare har närmare 150 infor-manter, 18 %, en Komvux-utbildning (eller motsvarande). Komvux erbjuder framförallt möjlighet att slutföra grundskole- och gymnasiestudier samt sfi-utbildning. En del av dessa informanter skulle sannolikt ha återfunnits bland dem som anger grundskole- eller gymnasienivå om inte Komvux-alternativet funnits.

Det största antalet informanter finner vi i stapeln för universitetsutbildning. Där återfinns 200 informanter vilket motsvarar 24 %. Den minsta andelen in-formanter, 1 %, har kryssat för att de har en folkhögskoleexamen. Slutligen har 9 %, drygt 70 informanter, angett att de har en annan utbildning. Ett trettiotal informanter, 3 %, har lämnat frågan obesvarad.

Sammanfattningsvis kan konstateras att informanterna i Studie11 har en täm-ligen hög utbildningsnivå. Vilka typer av utbildningar det rör sig om framgår däremot inte. Det kan man dock i vissa fall få uppgifter om i informanternas eventuella kommentar till frågan om utbildning. De informanter som kryssat för ”Annan utbildning” ombads nämligen att precisera sitt svar. Det har 66 informanter gjort. Det är emellertid inte bara de informanter som kryssar för ”Annan utbildning” som väljer att kommentera sitt svar. Det gör även 88 in-formanter som valt något av de andra svarsalternativen, eller inget alls. Behovet av att kommentera sitt svar tycks alltså vara oberoende av vilket svarsalternativ som kryssas för. Av de totalt 154 kommentarerna till utbildning i Sverige är det vanligast att informanterna antingen preciserar sin utbildning eller utbild-ningsnivå eller att de uppger att de har en utbildning på gymnasie- eller hög-skolenivå, fast utomlands. Uppemot 100 kommentarer innehåller, i ungefär lika delar, något av dessa svar. I det följande ges några exempel på dessa.25

(7:1) Statsvetenskap (7:2) Master

(7:3) Har börjat sjuan. (7:4) Går på gymnasiet nu (7:5) Bussutbildning (7:6) Tandtekniker (7:7) Jag är läkare

(7:8) Svenska som andraspråk SAS B

(7:9) Jag är utbildad jurist i Tyskland (7:10) Universitet i Ukraina

(7:11) Jag studerade musik i iran (7:12) Universitet i andra land

Behovet av att kommentera svaren kan bero på att informanterna vill lyfta fram ett de faktiskt har en gedigen utbildning eller ett kvalificerat yrke. Det är först och främst i rollen som svenskinlärare de är noviser.

Vidare har ett trettiotal informanter uppgett utbildningen ”sfi” vilket förstås också är en typ av precisering. Som tidigare antytts återfinns flera av dessa in-formanter bland dem som kryssat för att de inte har någon avslutad utbildning. Ett dussin informanter anger just annan typ av utbildning, exempelvis folk-universitet, kvalificerad yrkesutbildning (KY) eller yrkeshögskola (YH) samt internutbildning. De resterande kommentarerna innehåller t.ex. information om att man inte bor i Sverige. Flera av de här informanterna studerar sannolikt svenska som främmandespråk.

Det finns förstås en risk att man kryssar för en utbildningsnivå som fak-tiskt inte har avslutats, vilket bevisligen är fallet för åtminstone en informant. Informanten bakom kommentaren ”Har börjat sjuan” har kryssat för svarsal-ternativet ”Grundskola”. Såsom frågan formulerades skulle hen egentligen ha kryssat för ”Ingen avslutad utbildning”. Informanten bakom kommentaren ”Går på gymnasiet just nu” kryssade också för alternativet ”Grundskola” men har till skillnad från den förre informanten svarat på det som faktiskt efterfrågas.

Informanterna i Studie11 har vidare högre utbildning än informanterna i Studie07. Det stämmer väl överens med vad vi vet om informanternas ålder i de två studierna (se tabell 7:1), nämligen att Studie11 utgörs av en äldre skara infor-manter. I Studie11 är 24 % universitetsutbildade jämfört med 18 % i Studie07. I Studie07 uppger dessutom nästan 80 % att de antingen har en grundskole- eller en gymnasieutbildning. Motsvarande andel i Studie11 är avsevärt lägre, 28 %.

Tre svarsalternativ, ”Ingen avslutad utbildning”, ”Komvux” och ”Annan” ingick endast i frågeformuläret för Studie11. Det är förstås omöjligt att veta hur många av informanterna i Studie07 som skulle ha kryssat för något av dessa al-ternativ, om det hade varit möjligt. I och med att så många som 42 % av in-formanterna i Studie11 väljer något av dem skulle troligen också ett antal av deltagarna i Studie07 ha gjort det. Å andra sidan kan man tänka sig att de in-formanter som uppnått grundskoleexamen på Komvux har kryssat för svarsal-ternativet ”Grundskola”.

När det gäller utbildning i Sverige visar det sig alltså att informanterna i Studie11 har högre utbildning än de i Studie07. I följande avsnitt redogörs för informanternas utbildning i hemlandet, om annat än Sverige.

7.1.3.2 Utbildning i hemlandet

Totalt 697 informanter i Studie11 har besvarat frågan om utbildning i hem-landet, vilket motsvarar 87 %. Detta talar starkt för att en stor majoritet av in-formanterna tillhör LSL:s målgrupp. Av figur 7:2 framgår hur svaren fördelar sig på de olika alternativen.

Figur 7:2. Studie11: Högsta avslutade utbildning i hemlandet.

Av figur 7:2 kan man utläsa att 7 %, omkring 60 informanter, inte har någon avslutad utbildning alls utomlands. Vidare har 13 %, drygt 100 informanter, en grundskoleutbildning från sitt hemland och 21 %, över 170 informanter, har en utländsk gymnasieutbildning. Ett tjugotal informanter, 2 %, anger att de utbildat sig på folkhögskolenivå (eller motsvarande). Även här finner vi att den vanligaste utbildningsnivån bland informanterna är universitet. Över 300 informanter, 41 %, har kryssat för detta alternativ. Endast ett tiotal in-formanter har kryssat för ”Annan utbildning”. Det dryga hundratalet infor-manter som avstår från att svara på frågan om utbildning utomlands utgörs rimligtvis till stor del av informanter med svenska som modersmål (se avsnitt 7.3.3 som redovisar informanternas svar på frågan om modersmål).

I Studie07 svarade 130 informanter på frågan om utbildning i hemlandet vilket motsvarar 37 % av det totala antalet informanter, att jämföra med 87 % i Studie11. Antalet uteblivna svar ger som sagt en indikation på hur många av

in-formanterna som är presumtiva svenska modersmålstalare. I Studie07 är de här informanterna alltså många fler, drygt 60 %, än i Studie11 där de endast uppgår till 13 % av informanterna.

Den största andelen informanter i Studie07, 42 %, har en grundskoleut-bildning från sitt hemland. Motsvarande andel i Studie11 var 13 %. Ungefär lika stora andelar av informanterna i de två materialen har angett att de har gymnasiekompetens. Däremot är skillnaden stor när de gäller universitetsut-bildning, 25 % i Studie07 jämfört med 41 % i Studie11.

Svaren på frågorna om utbildning i Sverige och hemland visar alltså att in-formanterna i Studie11 har hunnit längre i sin utbildning i hemlandet innan de kommit till Sverige än informanterna i Studie07.