Lexins svenska lexikon 3, LSL3

Den första upplagan av den svenska lexikondelen, Svenska ord – med uttal

och förklaringar (1984), utarbetades som sagt vid Institutionen för

språkve-tenskaplig databehandling vid Göteborgs universitet under ledning av Martin Gellerstam. Ordboken har sedan dess utkommit i ytterligare tre upplagor (1992, 1995, 2011). Den senaste uppdateringen genomfördes endast för in-ternetversionen och i samband med detta arbete döptes lexikonet också om från Svenska ord till Lexins svenska lexikon, LSL (se avsnitt 3.2.3). Som redan framgått används här benämningarna LSL3 och LSL4 för att skilja de två se-naste versionerna åt.

LSL är varken ensidigt inriktad på produktion eller reception utan inne-håller komponenter som ska stödja båda funktionerna. Behoven av produktion tillfredsställs t.ex. genom språkexempel och syntaxinformation och behoven av reception framför allt genom definitionerna. (De tvåspråkiga ordböckerna är mer utpräglade receptionsordböcker.) Målgruppen för ordboken är som redan påpekats ovana lexikonanvändare och därför är ordboksartikeln ”spatiös, böj-ningsangivelserna utskrivna, exempelmeningar tydligt markerade och uttal an-givet på varje ord” (Gellerstam 1999:5). Det finns också en föreställning om att målgruppsanvändaren inte har någon erfarenhet av studier i främmande språk och ofta också begränsad läsfärdighet även på modersmålet. Men medan de tvåspråkiga Lexin-ordböckerna är riktade till absoluta nybörjare i svenska är målgruppen för den enspråkiga svenska ordboken som sagt personer som har ett annat modersmål än svenska och som är relativt avancerade nybörjare.

Uppslagsorden i LSL utgörs av följande ordtyper (efter Gellerstam 1999:6): a) ett frekvensbaserat skriftspråkligt basordförråd (huvudkälla Allén

1977);

b) ett ”praktiskt” ordförråd hämtat ur ordindex till ett antal läromedel för invandrarundervisning;

c) samhällsord, dvs. ord som behövs för att man som medborgare skall kunna orientera sig i det svenska samhället (moms, daghem,

kommu-nalval etc.);

d) diverse vardagliga och talspråkliga ord, ”svåra” ord enligt ordförstå- elseundersökningar (enligt Frick & Malmström 1983).

Listan täcker in de tre huvudsakliga källor för lemmaurval som tas upp i avsnitt 3.1.2.1. Det första lemmaurvalet bestod av ca 17 000 ord, varav ca 1 000 var samhällsord, och antalet ord har sedan utökats för varje upplaga. Tredje upp-lagan uppges ha ca 28 500 uppslagsord.11 Cirka 1 800 ord illustreras och ingår som en bildbilaga i ordboken.

I tabell 3:3 beskrivs de informationskategorier som ingår i LSL.

Tabell 3:3. Informationskategorier i LSL (efter Gellerstam 1999:7).

Formkategorier Stavning Ordböjning Uttal Grammatisk kommentar Innehållskategorier Ordförklaring Sakupplysning Synonymi/Antonymi Bilder Kontextbeskrivning Stil Användningsområde Syntaktisk beskrivning Språkexempel Meningar och

meningsfragment Idiom

Sammansättningar

Enligt Malmgren (1999:81) är det inte mycket som skiljer LSL från en kon-ventionell svensk definitionsordbok: ”De inslag som ger ordboken karaktär av ’invandrarordbok’ är, bortsett från förekomsten av ett litet antal speciella sam-hällsord, främst två: bildtemana och principen att ge presensformen av verben som uppslagsform istället för infinitiven”. Vissa informationskategorier i LSL har emellertid drag som skiljer den från andra (inlärnings)ordböcker. En kom-primerad form av artikeln för verbet vänta i LSL3 (1995) respektive Natur och

Kulturs Svenska Ordbok (2001), NoKSO, återges på nästa sida. NoKSO får här

representera en traditionell inlärningsordbok (jfr NoKSO 2001:IX–X).

11 Antalet lemman är enligt omslagstexten till andra och tredje upplagan 25 000. Siffran 28 500 är resultat av en generös tolkning av vad som räknas som lemma, men är den siffra som brukar anges i Lexin-sammanhang.

LSL3 (1995) NoKSO (2001)

väntar [²ven:tar] väntade, väntat,

vänta(!) verb

1 låta tiden gå tills något inträffar:

<A väntar (på) B/x> - vänta på bussen - vänta på besked

- vänta barn (=vara gravid) - väntan

2 tro att något ska hända:

<A väntar x/att+S>

- jag väntade mig inte att du skulle vara intresserad

- kostnaderna väntas öka

väntav verb <väntar, väntade, har väntat;

vara väntad, vänta!>

1 inte göra något förrän något händer eller någon kommer

• stå i kö och vänta • vänta tills huvud-värken går över

2 tro eller vara säker på att något ska hända

• Vädret väntas bli bättre imorgon. • De kom tidigare än väntat. • Det var väntat att de skulle vinna.

vänta sig något hoppas på något • Vi

väntar oss en trevlig kväll.

vänta barn vara gravid • Hon väntar

barn och ska föda i mars.

vänta med att göra något inte göra något nu utan senare • Jag väntar med

att ringa till imorgon.

vänta på någon/något inte göra något förrän något/någon kommer • vänta på

bussen

vänta ′in någon/något vänta tills

någon/något kommer • Bussen väntade

′in tåget.

vänta ′ut någon/något vänta ända tills

någon kommer eller något tar slut •

vänta ′ut regnet

Figur 3:3. Artikeln väntar i LSL3 och vänta i NoKSO, i komprimerad form.

Det kanske mest iögonfallande draget är, vid sidan av artiklarnas olika längd, att i LSL3 står verbens uppslagsord som sagt i presensform. Det viktigaste skälet till valet av presensformen som uppslagsform är enligt Gellerstam ”ut-tryckliga önskemål från invandrarlärare som länge använt presens som ’kom-ihåg-form’” (Gellerstam 1999:8, se även Gull & Klintenberg 2004). Ett viktigt argument som lyfts fram är att det utifrån presensformen, en finit verbform, är lättare att producera övriga former av verbet, än om man utgår från verbets grundform.12

Argumentet får stöd av Zgusta (1971):

The guiding principle for the choice of the canonical form is that it should be as good a starting point for the construction of the other forms of the par-adigm as possible. In the majority of languages, the canonical forms are by now fixed by tradition and the lexicographer will do well not to abandon the tradition unless the reasons for a change are really imperative and the lexicog-rapher is preparing a dictionary which will really command an authoritative in-fluence. (Zgusta 1971:120.)

Det bör dock tilläggas att argumentet att ha presensformen som uppslagsform snarare är produktionsmotiverat än receptionsmotiverat (Malmgren 1999:82, se även Garlén 1985). Eftersom åtminstone de tvåspråkiga Lexin-ordböckerna i första hand är receptionsordböcker är beslutet att välja en från traditionen av-vikande uppslagsform i viss mån anmärkningsvärt.

Ordböckerna har vidare valt olika sätt att beskriva uttalsuppgifter. I LSL anges uttal medelst ortografinära transkription. I NoKSO markeras uttalet (sparsamt) i lemmat. Grav accent anges i LSL med siffran två före transkrip-tionen och i NoKSO med ett upphöjt litet v i slutet av lemmat. Därtill mar-keras i NoKSO betoning i sublemman som utgörs av partikelverb. Betoningen markeras dessutom i de efterföljande språkexemplen (se t.ex. partikelverbet

vänta in i NoKSO-artikeln).

Ordklassen skrivs som synes ut i båda ordböckerna men har olika placering – i LSL före böjningsformerna och i NoKSO efter.

När det gäller ordens böjning har LSL3 utöver presensformen, dvs. lemmats form, även preteritum, supinum och därefter infinitiv och imperativ. De två sista formerna upprepas inte utan imperativformen indikeras av ett utrops-tecken inom parentes såsom i exempelartikeln. Om imperativformen avviker från infinitiven skrivs båda formerna ut. För verbet söker anges t.ex. formerna som följer: sökte, sökt, sök!, söka. I NoKSO skrivs böjningsformerna också ut ex-plicit och är därtill fler. Här anges även perfekt participformen, i det här fallet

väntad. Framför infinitiv-, supinum- och participformen står därtill småorden har och är som indikerar vilken böjningsform det är fråga om.

Båda ordböckerna har höga ambitioner att formulera ordförklaringar på en lättillgänglig svenska vilket t.ex. innebär att man försöker undvika långa sammansättningar eller tunga substantivfraser (NoKSO 2001:XIII, se vidare Loenheim 2012). Av artiklarna i figur 3:3 framgår att definitionen i NoKSO är något mångordigare än LSL3. Vidare presenteras och beskrivs lemmats två be-tydelsemoment på liknande sätt i de två ordböckerna. Utöver ordförklaringar

ges i LSL i vissa fall även sakupplysningar, dvs. encyklopediska uppgifter (jfr diskussionen om språk och sak i kapitel 2). Under lemmat läkarintyg finner vi t.ex. efter definitionen en upplysning om att Försäkringskassan kräver intyg om man är sjuk längre än ett visst antal dagar för att man ska få fortsatt sjuk-penning.13 I NoKSO:s artiklar kan den här typen av samhällsinformation också framgå men den markeras inte explicit som i LSL.

Efter definitionerna följer konstruktionsuppgifter i LSL3. De beskrivs med hjälp av döda språkprov (se avsnitt 3.1.2.6). För verben ges uppgifter om så kallade medspelare i satsen (t.ex. objekt, se artikeln väntar ovan). För verbet

väntar i betydelsemoment 1 står det ’A väntar (på) B/x’, där A och B står för

mänskliga referenter och x och y för ting och abstrakta referenter. För en ut-förligare beskrivning av ordboksstrukturen i stort, se Gellerstam (1999) och specifikt syntaxmarkeringen, se Gellerstam (1988). Några sådana explicita va-lensuppgifter återfinns inte i NoKSO.

Därefter kommer språkexemplen. I LSL kan de bestå av satser, satsfragment, idiom, sammansättningar och avledningar (se tabell 3:3). För idiom ges en för-klaring inom parentes (se vänta barn). Sammansättningar – där uppslagsordet utgör förled eller efterled – nyttjas till att exemplifiera uppslagsordets olika huvudbetydelser. I artikeln för lemmat affär ingår t.ex. efterledssammansätt-ningarna miljonaffär, tobaksaffär och kärleksaffär (Gellerstam 1999:8). Artikeln

väntar/vänta har inga sammansättningar. Däremot innehåller artikeln i LSL3

en avledning i form av ett verbalsubstantiv, väntan. I NoKSO skiljs språkex-empel i form av satser eller satsfragment och idiomliknande uttryck åt. De senare utgör sublemman vilka markeras med fetstil. De följs av både en för-klaring och ett exempel. En stor del av sublemmana är partikelverb och som vi vet framgår i dessa fall också frasens betoning i sublemmat och det efterföljande språkexemplet (jfr avsnitt 3.1.1 om inlärares svårigheter att identifiera flerords-kombinationer, i synnerhet partikelverb).

Båda ordböckerna innehåller illustrationer. I LSL återfinns illustrationerna i en bildbilaga med 1 800 bilder ordnade efter teman, t.ex. kroppsdelar, djur och växter, verktyg. I internetversionen finns länkar från artiklarna till bildbi-lagan. I NoKSO finns 550 teckningar utspridda i hela ordboken (se figur 3:2). Som vi ska se är LSL4 på många sätt mer lik NoKSO än sin föregångare LSL3.

13 I en statisk ordbok som LSL kan det emellertid vara vanskligt att vara alltför precis när det gäller den här typen av sakinformation eftersom den snabbt kan bli inaktuell.