Loggfiler av typ b: Navigeringsval

Som tidigare konstaterats fanns det vid insamlingsförfarandet inte möjlighet att skilja ut klickningar som görs från LSL från de klickningar som görs från något av de tvåspråkiga lexikonen. Det är därför näst intill omöjligt att exakt få reda på i hur stor utsträckning länkarna till uppläst uttal, bilder och filmer ut-nyttjas av användare som söker i just LSL. Totalt har de tre länkarna klickats på vid 1 710 028 tillfällen under den vecka 2011-materialet samlades in. I avsnitt 3.2.4 framkom att antalet lexikonuppslagningar i LSL uppgår till omkring 4 % av det totala antalet uppslagningar i Lexin. Det är rimligt att anta att an-delen klickningar på länkarna ligger på samma, eller möjligtvis lägre, nivå. Vi ska nämligen senare se att det är vanligare att länkarna klickas på från de två-språkiga lexikonen än från LSL (se vidare kapitel 8). Antalet klickningar per dag uppvisar samma mönster som uppslagningarna, dvs. att länkarna utnyttjas mest under veckans inledande fyra dagar. Därefter går användningen markant ned under fredag och lördag för att åter öka under söndagen (jfr avsnitt 6.1).

När det gäller klickningar på knappen med ett frågetecken och ändringar i inställningarna kan vi alltså inte heller veta från vilket lexikon aktiviteterna utförs. Antalet klickningar på frågeteckenknappen uppgår som tidigare kon-staterats till 7 599. I vilken utsträckning knappen genomsnittligen aktiveras finns det dock inga tillgängliga uppgifter om. Man kan däremot tänka sig att användarna klickar på knappen i större utsträckning under datainsamlings-veckan, eftersom många av dem har reagerat på ordboksartiklarnas avvikande utseende.

Av tabell 6:12 på nästa sida framgår hur många klickningar som görs i in-ställningarna för de möjliga informationskategorier en ordboksartikel i LSL kan innehålla. Av tabellen framgår att de urkryssade kategorierna åter har kryssats för mellan 8 117 (Uttryck) och 9784 (Böjning) gånger. De övriga ka-tegorierna har endast kryssats för ca 50–200 tillfällen. Det skulle emellertid behövas bidragande upplysningar om hur ofta användarna ändrar i inställ-ningarna i vanliga fall för att kunna uttala sig om mer om uppgifterna i ta-bellen. Av loggfilerna kan man dock utläsa att vanligen kryssas samtliga fem in-formationskategorier för, och att det dessutom oftast sker inom loppet av några sekunder (se tabell 8:3, rad 3–7 för ett exempel). Användarna ger på så sätt sken av att genomföra denna aktivitet utan någon större reflektion.

Antalet förkryssningar kan tillsammans med uppgift om det totala an-talet ip-adresser (dvs. 25 974) som registrerades under insamlingsveckan ge en grov uppskattning av hur stor andel av informanterna som återställde in-ställningarna, och därmed ordboksartiklarnas utseende, till standardläget (se avsnitt 5.1.1). Det skulle i så fall betyda att åtminstone omkring en tredjedel av användarna uppmärksammat den tillfälliga förändringen och gått till

in-ställningarna och kryssat för de urkryssade rutorna. Kanske har de också upp-märksammat den instruktion som fanns på webbsidan som informerade om den pågående användarundersökningen av LSL, att inställningarna för tillfället hade ändrats och hur man ändrade tillbaka till det ursprungliga utseendet på ordboksartiklarna.

Tabell 6:12. Antal klickningar som görs i rutan framför respektive informationskategori.

Informationskategori Antal klick

Avledningar 82 Bilder 152 Böjning 9784 Definition 144 Exempel 9269 Förkortningar 121 Konstruktioner 8434 Motsatser 120 Ordklass 113 Sammansättningar 8972 Uppslagsord 60 Uttal 70 Uttryck 8117

Syftet med att manipulera inställningarna var att få mer detaljerad kunskap om dels användarnas sökbeteende, dels vilka specifika informationskategorier an-vändarna är intresserade av. Av resultatet att döma kan man dra vissa slutsatser om användarnas sökbeteende, t.ex. att de som aktivt ändrar i inställningarna väljer att kryssa för samtliga fem avaktiverade informationskategorier, kanske en naturlig önskan att få så mycket information som möjligt. Några intres-santa slutledningar om användarnas eventuella specifika behov av enskilda ka-tegorier kan emellertid inte göras. Böjning, Exempel och Sammansättningar har visserligen kryssats för i större utsträckning än Konstruktioner och Uttryck, men det är vanskligt att göra några tolkningar av det (jfr avsnitt 7.2.3 om in-formanters förmodade svårighet att skilja på t.ex. Konstruktion och Exempel). Som tidigare konstaterats spelar navigeringsvalen en mer betydelsefull roll i delstudie 3 som redovisas i kapitel 8.

6.3 Sammanfattning

Uppslagningarna i LSL3 och LSL4 skiljer sig åt i olika avseenden men upp-visar också likheter. I båda versionerna av LSL är t.ex. söktrycket högst måndag till torsdag. Under fredag och lördag är uppslagningarna markant färre för att sedan åter öka under söndagen. Man kan tänka sig att detta användnings-mönster speglar en genomsnittlig arbets- eller studievecka. Den absolut vanli-gaste träffen i båda materialen är substantiv i obestämd form singular. Därefter kommer verb i infinitivform och adjektiv i grundform. Flerordssökningar är procentuellt sett få i båda materialen.

Skillnaderna mellan de två materialen är dock fler än likheterna. LSL4 upp-visar för det första en bättre träffstatistik än LSL3. Det beror framför allt på att fler böjningsformer har blivit sökbara i den uppdaterade versionen av LSL. Sett till de mest frekventa söksträngarna är de två materialen påfallande olika. För det första verkar verben spela en viktigare roll för användarna 2011 än 2008. I 2011-materialet är verben nämligen fler till antalet och de har dessutom högre frekvenser än i 2008-materialet. I 2011-materialet utgörs söksträngarna dessutom oftare av böjda verbformer, i synnerhet presens.

De uppslagningar som genererar en träff i LSL uppvisar betydelsemässigt uppenbara skillnader. För det första utgörs många av 2008-orden av abstrakta substantiv, t.ex. etik, och av mindre centrala verb och adjektiv såsom och

inte-grera respektive relevant. Bland 2011-orden finner vi däremot oftare konkreta

och mycket centrala substantiv som exempelvis bil, och mer centrala verb och adjektiv som t.ex. går respektive stor. En jämförelse mellan de mest frekventa söksträngarna i de båda materialen med deras förekomst i dagspress styrker slutsatsen att uppslagningarna i 2011-materialet i högre utsträckning består av vanligare och mer centrala svenska ord än uppslagningarna i 2008-materialet. LSL har en rättstavningsfunktion som är baserad på editeringsavstånd och inte på uttalsmässig stavning. En uppslagning som inte ger träff kan leda till en automatkorrigering eller en korrigering med förslag. Automatkorrigeringen tycks fungera optimalt när det handlar om smärre felstavningar, dock inte ini-tialt i söksträngen, förutsatt att motsvarande rättstavade ord finns i ordboken. För de mest frekventa uppslagningarna som leder till korrigering med ord-förslag varierar antalet ord-förslag mellan 2 och 72. Vid en närmare granskning av vilka konkreta förslag som presenteras, och framför allt i vilken ordning de kommer, visar det sig att editeringsavstånd inte är en tillräckligt vass urvals-metod att basera ordförslagen på. De föreslagna lemmana är t.ex. många gånger utifrån ett semantiskt perspektiv väsensskilda från sökordets betydelse.

Rättstavningshjälpens funktionalitet kan således diskuteras. Fler sökbara böjningsformer har trots allt lett till en förbättrad träffstatistik i LSL4. Färre söksträngar genererar rena icke-träffar och fler uppslagningar resulterar istället i

någon typ av korrigering, oftast korrigering med förslag. Förslagen verkar dock alltför ofta vara till mer skada än nytta. Från ett användarperspektiv skulle det förmodligen vara mycket värdefullt att få reda på att dessa ord utgör fullgoda svenska lexikala enheter, även om de inte återfinns i LSL.

Sammanfattningsvis kan sägas att söksträngarna i 2011-materialet i större utsträckning består av centrala svenska ord. Där finner vi mer basala och vanliga ord i betydelsen ord som man lär sig tidigt i sin svenskinlärning och som är mycket frekventa i svenskan. Det rör sig om mycket vanliga verb med flera grundbetydelser och vanligen många överförda användningar, inte sällan före-kommande i olika typer av fasta fraser. Skillnaderna mellan de två materialen kan förmodligen kopplas till avlägsnandet av det svensk-engelska lexikonet.