Mest eftersökta informationskategorier

Syftet med föregående fråga var att få veta i vilken eller vilka övergripande situation(er) LSL används. Det aktuella spörsmålet rör vilka konkreta infor-mationskategorier som användarna säger sig vara mest intresserade av att få uppgifter om. Frågan lyder: ”Vilka typer av information söker du mest efter i

Lexins svenska lexikon (ange max tre alternativ)?”. Informanterna skulle kryssa

för max tre alternativ, men även här har vissa informanter kryssat för fler al-ternativ än så (jfr frågan om användningssituation ovan samt se avsnitt 5.5.1). Informanternas kryss fördelar sig så som redovisas i tabell 7:6.

Tabell 7:6. Informanternas uppgifter om mest eftersökta informationskategorier

i Studie11.

Informationskategori Antal kryss

Betydelse 672 Exempel 376 Böjning 339 Uttal 284 Ordklass 258 Uttryck 234 Motsats 204 Sammansättning 180 Konstruktion 178 Förkortning 109 Bild 65 Film 40 Totalt 2 939

Av tabell 7:6 kan man utläsa att den mest eftertraktade informationskategorin i Studie11 är Betydelse med 672 kryss. Det är ett förväntat resultat med tanke på att LSL i första hand är en receptionsordbok.27 Betydelse värderas ofta mycket

27 Betydelse kan förstås också ha att göra med produktion, t.ex. i situationer där man vill för-säkra sig om att man använder ett ord på ett semantiskt riktigt sätt.

högt när den här typen av frågor ställs, oberoende av vilken typ av ordbok som undersöks (Svensén 2004:549). Men det gäller egentligen samtliga kategorier som hamnar i den översta delen av tabell 7:6, dvs. även Exempel (376 kryss) och Böjning (339 kryss). Liknande resultat framkommer t.ex. i Hartmann (1983) som i första hand undersöker andraspråksinlärares användning av en- och tvåspråkiga tryckta ordböcker och i Lorentzen & Theilgaard (2012), där en mer heterogen informantgrupps användning av en enspråkig internetordbok undersöks. Det verkar inte heller vara någon skillnad mellan användare av tryckta och elektroniska ordböcker.

Vidare har informationskategorierna Uttal, Ordklass, Uttryck och Motsats kryssats för av mellan 200 och 300 informanter. I något mindre utsträckning eftersöks uppgifter om Sammansättning, Konstruktion och Förkortning. Anledningen till att dessa informationskategorier får färre kryss kan vara att innebörden av kategorierna kan uppfattas som oklar. En informant skriver t.ex. att hen inte kan skilja på Exempel och Konstruktion. Konstruktionsuppgifter kan förmedlas på olika sätt och i LSL används döda språkprov. Vi har tidigare berört utmaningen som praktiska lexikografer ställs inför, nämligen att ta fram en korrekt och rättvisande beskrivning av ett ords konstruktionsmönster som samtidigt är användarvänlig i sitt presentationssätt (se avsnitt 3.1.2.6). Enligt andra användarstudier har konstruktionsuppgifter också visat sig vara be-svärliga för användarna att förstå och göra bruk av (jfr Bergenholtz 1994). Detta är kanske den naturligaste förklaringen till att Konstruktion hamnar i tabellens nedre del.

I mycket liten omfattning önskas information genom Bild och Film (2 re-spektive 1 %). I en påföljande kontrollfråga efterfrågas specifikt om informan-terna brukar klicka på länkarna till bilder och filmer. Det visar sig att drygt 60 % av informanterna uppger att de ibland eller ofta klickar på länken ”Bild svenska”. För länken ”Visa film” är motsvarande siffra 34 %. Det ger stöd åt de uppgifter som redovisades om navigeringsvalen, nämligen att klickningar mycket väl kan göras på de här länkarna men att det i större utsträckning verkar ske i samband med sökningar i tvåspråkiga lexikon (se avsnitt 6.2). I kapitel 8 kommer vi att få se ytterligare belägg på att det sannolikt förhåller sig på det sättet. Dessutom förefaller informanter som har uppgett ett sent ankomstår klicka på länkarna till bilder och filmer i större utsträckning än de som har bott i Sverige en längre tid (se kapitel 8).

I tabell 7:7 redovisas vilka informationskategorier som efterfrågas mest av de informanter som ingår i Studie07.

Tabell 7:7. Informanternas uppgifter om mest eftersökta informationskategorier i

Studie07.

Informationskategori Antal kryss

Betydelse 250 Stavning 166 Exempel 91 Böjning 54 Uttal 45 Stående uttryck 45 Sammansättning/avledning 44 Ordklass 41

Uttal via ljudfunktion 31

Bildtema 22

Annat: översättning, synonym 22

Totalt 811

I Studie07 inleddes frågan med ”Vilken typ av information …”, men manterna upplystes om att de kunde kryssa för flera alternativ. Antalet infor-mationskategorier i LSL och deras benämning skiljer sig dock åt före och efter uppdateringen av ordboken, vilket får till följd att svarsalternativen i de två frå-geformulären avviker något från varandra.

Även i Studie07 får informationskategorin Betydelse flest kryss. Det är kanske inte ett lika förväntat resultat med tanke på att majoriteten av informanterna här förefaller ha svenska som modersmål (jfr avsnitt 7.1.3.2). Vi vet emellertid att LSL också kan användas som skolordbok och måhända är det informanter i grundskoleåldern som använder ordboken för att få reda på ords betydelse. Vi vet sedan tidigare att en stor del av informanterna i Studie07 är i just den åldern (se avsnitt 7.1.1). På andra till femte plats hamnar i fallande ordning Stavning, Exempel, Böjning, Uttal. Svarsalternativet Stavning ingick inte i Studie11 (se avsnitt 5.5.1) men de övriga fyra informationskategorierna efterfrågas, relativt sett, i samma utsträckning i de båda studierna. Även här återfinns kategorin Bild i tabellens nedre del. Att Stavning intar andraplatsen i Studie07 rimmar väl med ordbokens sekundära uppgift som produktionsordbok. Det gäller även Böjning och Uttal som återfinns på fjärde och femte plats, men med mycket lägre antal kryss.

Uppgifterna om eftersökta informationskategorier kan till viss del jäm-föras med de resultat som framkom av analysen av lexikonuppslagningarna. Exempelvis återfinns nästan inga sammansättningar bland de mest frekventa

uppslagningarna i LSL (se avsnitt 6.1.1). De efterfrågas också i begränsad om-fattning av informanterna. I Studie11 har 180 av totalt 802 informanter kryssat för informationskategorin Sammansättningar och i Studie07 har 44 av totalt 356 informanter kryssat för samma kategori. Även om informanterna inte ex-plicit ger uttryck för behov av information om specifika informationskate-gorier, kan sådana behov ändå vara ytterst verkliga (jfr avsnitt 2.3.3 om funk-tionslärans åtskillnad mellan subjektiva och objektiva behov).

Det hade också varit intressant att få reda på om det finns någon korrelation mellan ankomstår och efterfrågan på specifika informationskategorier, t.ex. ju senare ankomstår desto viktigare verkar betydelse eller illustrationer (bilder) vara för informanterna. Eftersom en absolut majoritet av informanterna har ett ankomstår mellan 2005 och 2011 och så få informanter har ett tidigare an-komstår, blir det dock svårt att göra några jämförelser.

Betydelse värderas som sagt allra högst i båda studierna. I avsnitt 3.2.1 (tabell 3:1) presenterades en uppställning av relationen mellan de informa-tionskategorier som brukar ingå i en ordbok och de delar som innefattas i kun-skapen av ett ord (efter Nation 2013:428). Där betraktas Betydelse som tillhö-rande receptiv ordkunskap. Exempel är den enda informationskategorin som ingår i både receptiv och produktiv ordkunskap. Den har också lyfts fram som en viktig informationstyp av informanterna. I själva verket är det nog fler ka-tegorier som kan kopplas till situationer av både reception och produktion (jfr Malmgren 2009). Betydelse, som rankas högst av informanterna i båda mate-rialen, är just en sådan kategori. LSL4 är som tidigare beskrivits mer receptions-orienterad än sin föregångare (se avsnitt 3.2.4). Informanterna ger däremot up-penbarligen uttryck för behov av produktion. Från informanternas perspektiv är troligen dikotomin reception-produktion helt irrelevant. I den konkreta an-vändningssituationen reflekterar de troligen inte så mycket över vilken av de två aktiviteterna som utförs. Inom såväl metalexikografin som i det praktiska lexikografiska arbetet har uppdelningen däremot större relevans, vilket inte minst framkommer i kapitel 2.