förkunskaperna var varierande. Urvalet begränsades till personer som utan ersättning hade möjlighet att vara med under en tidsperiod av 45 minuter. Ett aktivt val som gjorts är även att samtliga deltagare sedan tidigare använder en smart mobiltelefon. Detta valet motiverades av att personerna skulle vara vana vid att använda touch som inmatningsmetod, och på så sätt kunna uppleva vad som händer i formulären istället för att behöva fokusera på att skriva på en för dem okänd enhet.
Erfarenhet från tidigare användning av just de tjänsterna som testades i de olika fallstudierna var varierande. Samtliga deltagare var aktiva i flera av de sociala medier som existerar i dagsläget. Av de tjänster som använ- des i fallstudien var Instagram den tjänst som flest av deltagarna aktivt använde. Samtliga deltagare förutom en hade sedan innan användarkon- ton där de delade med sig av foton eller kollade vad andra lagt upp för bilder. Detta leder till att deltagarna på förhand hade kunskap om vad Instagram är och hur det fungerar, till skillnad från Rando, som bara en testdeltagare kände till. Den generellt sett varierande erfarenheten mellan tjänsterna är något som togs i beaktning när användartesterna genom- fördes och utvärderades. Till exempel ser användartesterna något annor- lunda ut från tjänst till tjänst. Under testet av Instagram får personerna i användarstudien beskriva om och på vilket sätt Instagram återspeglas i registreringsprocessen medan i Randos fall får testdeltagarna pröva sig fram och diskutera huruvida registeringsprocessen återspeglade tjänsten. Studien av Twitter hamnar, erfarenhetsmässigt, någonstans mellan de övriga tjänsterna. De flesta deltagarna kände till varumärket Twitter sedan tidigare, men bara fyra deltagare hade ett aktivt användarkonto.
Totalt har nio personer, tre män och sex kvinnor, deltagit i studien. Könsfördelningen är inget medvetet val, utan helt enkelt ett resultat av att de personer som var tillgängliga att vid förfrågan genomföra användarstu- dien också är de som har genomfört dem. Det fanns inga önskemål om en viss könsfördelning, och det är något som inte bör påverka andvän- darstudien nämnvärt. Användartesten har genomförts av en deltagare i taget, vilket har gjort att allt fokus kunnat läggas på den deltagaren som gör testerna. Antalet användare ligger över de riktlinjer som Nielsen (2000b) ger för antalet deltagare i en användarstudie för att säkerställa att tillräckligt många synpunkter och intryck samlas in, samt för att påstå- endena som görs senare ska kunna stärkas. Det är fortfarande tillräckligt få för att det ska vara möjligt att spendera längre tid med varje deltagare och på så sätt kunna genomföra en kvalitativ studie. Användarstudien gjordes i flera delar beståendes av olika tjänsters registreringsprocesser. Mellan varje del togs en paus där deltagaren gavs tid att reflektera över prototypen eller tjänsten utifrån sin egen upplevelse av den. Efter att testerna avklarats hölls en kortare, mer strukturerad, intervju kring pro- totyperna och tjänsterna för att få ett jämförbart underlag från testdelta- garna.
De flesta kände till Twitter sedan tidigare men bara fyra av deltagarna hade vid testerna ett aktivt konto. Användartesterna för Twitter skedde med hjälp av tre olika prototyper som prövade olika variationer i re- gistreringsprocessen. Att använda prototyper istället för Twitters riktiga registreringsprocess gjorde också att data kunde användas för att skapa vissa funktioner, specifikt framtagna för prototyperna. Dessutom delas ingen data till en tredjepart. Twitters registreringsprocess kräver idag att användarnamn, lösenord och e-postadress lämnas. Efter att den informa- tionen angivits får användaren genomgå en process där de kan välja att följa andra användare.
Prototyperna, baserade på Twitters registreringsprocess, experimente- rar både med hur inmatning och hur intrycket av tjänsten påverkas om viss information försvinner eller förflyttas i processen. I användarstudien får användaren gå igenom en ny registeringsprocess för varje prototyp, där användaren lämnar ifrån sig informationen som tjänsten frågar om. Testdeltagaren får pröva en prototyp och sedan berätta om vilka intryck de fick innan de går vidare till nästa prototyp. När de tre prototyperna av Twitter är prövade får deltagaren jämföra de olika prototyperna. Om, varför och på vilket sätt någon prototyp var att föredra framför en annan. Den första delen av användarstudien (fig. 21; fig 22) ämnade testa hur en användare uppfattar när ett lösenord var synligt i registreringsproces- sen och hur det upplevs ur användarens synvinkel. Nielsen (2009) och Wroblewski (2012) har båda argumenterat för synliga lösenord och att det rent användbarhetsmässigt blir bättre går också knyta till Normans (2002) designprincip för visuell återkoppling. Syftet var här att utforska hur användaren ställde sig till att lösenordet syns i ren klartext, med en knapp för att dölja det.
Överlag fick funktionen väldigt positiv respons, några hade stött på det tidigare och visste från början att lösenordet skulle vara synligt. Tre deltagare beskrev det som överraskande och insåg först att lösenordet var synligt när de hade börjat eller skrivit klart hela fältet. För att citera en person i användarstudien, “gillar att ha alternativet att kunna välja mellan ett synligt eller dolt lösenord, det skulle kännas läskigare om det bara var synligt utan att jag valt det själv.” En deltagare var orolig över lösenordet skulle skickas till servern som ren text, eller okrypterat och vara synligt på servern om det inte döljdes innan registreringsprocessen slutfördes. Samtliga nio deltagare var positivt inställda till att det gick att dubbelkolla lösenordet och att det underlättade på en smart mobiltelefon även om många var oroliga för att någon kunde se lösenordet. En stor majoritet önskade också att lösenordet skulle vara dolt som standard. Denna fråga
6.3 ANVÄNDARTESTER AV TWITTER