Genom designprocessen arrangeras användarstudier med prototyper för att låta användare prova hur tjänsten fungerar i praktiken och hur form- givningen kan utvecklas. Beroende på hur prototypen utformas kan olika aspekter av formgivningen besvaras. Houde & Hill (1997) delar därför in prototyper i tre kategorier: roll, implementation och utseende och känsla (fig. 11) som hjälper designern att utveckla olika aspekter av tjänsten. En prototyp som ligger inom kategorin roll prövar vilken nytta tjänsten skulle tillföra i användarens vardag. Implementations-prototypen besvarar hur tjänsten faktiskt fungerar medan en prototyp i kategorin utseende och känsla belyser vad användaren ser och hur tjänsten uppfattas (Houde & Hill 1997).
Ett genomarbetat visuellt utseende som döljer en bristfällig implemen- tation är dålig design och inger ett falskt intryck (Löwgren & Stolterman
2004, s.4 - 5; Reichenstein 2013), därför kommer prototyperna främst att vara utformade för att pröva implementationen och hur interaktionen med tjänsten sker. Löwgren (2009) anser också att implementationen är viktig för tjänstens slutgiltiga estetiska känsla eller UX, något som länge varit mer förknippat med tjänstens visuella utseendet.
Designprocessen kommer följa en modell (fig. 12) som bidrar till itera- tion och användarfokus. Tanken är att modellen ska utveckla prototypen, ett steg i taget, tills det blir en slutprodukt (Sharp 2007, s. 448 - 449). Varje iteration avslutas med en kort utvärdering.
Roll Utseende och känsla
Implementation
Fig. 11: Houde & Hills indelning av prototyper.
(Re)Design Evaluate Identify needs/ establish requirements Build an interactive version Final product
Målen med experimenten är att hela tiden utveckla användbarheten genom användartest. Efter genomförda tester kommer frågor att ställas till deltagaren som genomfört användartestet och på så sätt förstå hur prototypen och relaterade tjänster upplevs av användaren. Frågorna hålls dels öppna för att undvika partiskt inflytande. Frågorna utvärderas sedan för att kontollera hur prototypen besvarar målet med att utveckla an- vändbarheten (Sharp m.fl. 2007, s.622 - 643).
Det är viktigt att poängtera att innan användartesterna genomförs är det bra att identifiera eventuella praktiska problem. Projektets budget är väldigt låg och därför bygger användartesterna på att personer frivilligt genomför testen, något som lett till att tiderna för varje test kommer, om möjligt, hållas ned.
Andra eventuella problem som kan uppstå inom användarstudier är moraliska problem. Därför kommer deltagare i användartester förbli anonyma och deras ansikten kommer inte synas på eventuella bilder. Deltagarna kommer också att, tillfälligt, ombedjas spara sina namn och e-postadresser i en databas under studiens gång. Detta för att illustrera
5.1.1 MÅL & PROBLEM
hur tillgång till telefonens adressbok skulle kunna fungera. Informationen kommer raderas när testen är slutförda, vilket deltagarna kommer att in- formeras om. Skulle detta problem uppstå kommer användaren att kunna ange fiktiv information (Sharp m.fl. 2007, s.622 - 643).
Testerna kommer främst att genomföras mot det ostrukturerade hållet och deltagaren, som får en uppgift att slutföra, kommer att ombedjas att tänka högt för att, återigen, minimera inflytande över deltagaren. Att låta testpersonen tänka högt ger ofta tillförlitlig data om formgivningen och fungerar på många olika typer av prototyper. Det är viktigt att uppmana deltagaren att fortsätta tänka högt varje gång det blir tyst, eftersom det är ett tecken på att hjärnan filtrerar svaren så att personen ska framstå som smartare (Nielsen 2012).
Antal deltagare i användarstudierna kommer att bestå av minst fem personer för varje testdel. Flest antal problem och intryck ges av de fem första personerna i en användarstudie, testerna som görs på personer efter tenderar att återupprepa mer än att upptäcka nya problem (Niel- sen 2000b).
Användartesterna kommer genomföras på olika platser för att pröva prototyperna i olika miljöer, såväl som på offentliga platser och i hemmet. En variation av platser är positivt, eftersom formgivningen kretsar kring en smart mobiltelefon som kan används på många olika platser (Sharp m.fl. 2007, s.622 - 643; de Sá & Carriço 2008).
Det är viktigt att planera olika scenarion för deltagaren att genom- föra i användartesterna för att granska hur prototypen presterar under olika förhållanden. Eftersom brukskontexten är varierande måste även användertesternas kontext varieras, experimenten bör därför ske i olika ljus- och ljudförhållanden, i olika sociala sammanhang och i olika typer av väder. Dessa olika typer eller kombinationer av förhållanden kan uppstå och det är därför viktigt att som designer förstå hur tjänsten presterar under en variation av förhållanden. Hur en mobil applikation brukas påverkas också av om användaren sitter ned, står upp eller går (de Sá & Carriço 2008).
Det är svårt och tidskrävande att testa alla tänkbara scenarion och kom- binationer av förhållanden som kan uppstå men det är viktigt att testa så många som möjligt.
5.1.2 ANVÄNDARTESTA FÖR EN MOBIL KONTEXT
Efter varje användartest hålls en kortare intervju där testet diskuteras och användaren får berätta mer om sina tankar kring prototypen. Om testerna genomförs utomhus eller i en väldigt befolkad miljö intervjuas deltagarna något senare, på en lämpligare plats för att underlätta diskus- sion och dokumentering. Frågorna (se bil. ) är av varierande karaktär,
dels för att få tillgång till kort fakta om deltagaren och dels för att främja en diskussion kring prototypen och formulär på webbplatser i allmänhet. Intervjuerna genomförs för att maximera utdelningen av data från varje användartest.