Uppsatsen har fokuserat på inmatning av data vid registreringsprocesser som utförs på smarta mobiltelefoner, en kritisk punkt för många digitala tjänster. Registreringsprocessen är det inledande steget för många app- likationer och webbplatser och det som användaren ibland möter allra först. Om tjänsten inte kan motivera ett användarkonto bör registrerings- processen kanske helt och hållet undvikas för att låta användaren hitta och nå sitt mål med tjänsten helt utan hinder. Till exempel i Randos fall så återspeglar inte registreringsprocessen innehållet i applikationen. Det går då att ifrågasätta huruvida användaren verkligen behöver ett konto för att använda Rando. Applikationen saknar synliga användare, något som flera deltagare i användarstudien påpekade. Användarna förväntade sig att det skulle gå att återkoppla och interagera med andra användare eftersom att de behövde skapa ett konto. En användare som provar Polar (2012) kan göra det utan att bli medlem, och bestämma senare om applika- tionens övriga funktioner motiverar ett konto. Många typer av tjänster motiverar en registreringsprocess, vilket framgår i teoriavsnittet och i den genomförda designprocessen, men inte alla tjänster gör det.
Användarstudien belyser vikten av att anpassa registreringsprocesser för olika kontotyper och tjänster. En bra registreringsprocess är, precis som all annan bra design, relativ. Därför går det inte att ange någon gyl- lene regel för vad en registreringsprocess ska innehålla. Resultaten måste istället beaktas som designprinciper, något att ta hänsyn till istället för något som automatiskt kommer kunna appliceras på alla tjänster. Olika kontotyper och tjänsters innehåll kräver olika registreringsprocesser. Till exempel en tjänst som Twitter behöver inte mer information från använ- daren än en e-post, ett användarnamn och ett lösenord för att förmedla ett trovärdigt intryck från första steget i tjänsten, vilket leder till att Twitter inte heller bör fråga efter mer information, något som även var tydligt i användartesterna.
Den tredje prototypen av Twitter illustrerar hur en registreringsprocess som enbart kräver ett användarnamn, all nödvändig information som egentligen behövs för att skicka ett nytt tweet, verkar göra kontot mer opersonligt. Deltagarna regerade på att det inte kändes som deras eget
7.0 RESULTAT OCH ANALYS
konto. När bara ett användarnamn efterfrågas ökar verkningsgraden i och med att en användare då kan börja bruka tjänsten snabbare. Men för Twitter och Instagram verkar det istället vara viktigt att inge förtroende och pålitlighet, kanske eftersom att en användare ofta representerar just sig själv, sitt företag eller sin arbetsgivare genom tjänsten.
Hur ett registreringsformulär ska formges beror på vad tjänsten ska göra och förmedla, så i enlighet med vad Löwgren & Stolterman (2004) hävdar, verkar god design vara relativ. Utformningen handlar om vilken in- formation tjänsten behöver och vad användaren är beredd att dela med sig av till tjänsten. Informationen som krävs beror på vilken typ av använ- darkonto, vilka Grosse & Upadhyay (2013) definerar, tjänsten kräver. Twitter ökar sin trovärdighet genom att kräva namn, e-postadress och lösenord samtidigt som den uppskattade introduktionen ger användaren en chans att hitta andra personer att följa, en chans att börja använda Twitter med ett flöde som inte är tomt. Det samma gäller för Instagram, som kräver samma information men även ger användaren möjlighet att använda kamerafunktionen, och på så sätt ytterligare personifiera kontot med en profilbild, något som även återspeglar tjänstens helhet som en fotoapplikation. Dessutom används ett liknande steg i processen som hos Twitter för att hitta personer att följa, vilket ger användaren ett redan befintligt flöde av bilder från andra valda användare när tjänsten börjar användas. “Hitta vänner genom Facebook”-funktionen gör att man kan hitta vänner som brukar båda tjänsterna, något som deltagarna i använ- dartesterna alla använde sig av. Det möjliggör ett litet nätverk bestående av enbart vänner, om så önskas, redan från start, och återspeglar således tjänstens helhet i registreringsprocessen.
Däremot visar användartesterna att Rando inte motiverar en re- gistreringsprocess eftersom det är en anonym applikation som saknar användarnamn, kommentarer och vänförfrågningar. Det är ett rutinkonto, informationsmässigt närmre ett tillfälligt konto, som inte behöver några uppgifter om användaren för att fungera. Instagram å andra sidan erbju- der en tjänst där bilder delas, främst med vänner, även om det går att dela bilder med resten av Instagrams användarbas eller utanför applika- tionen. I registreringsprocessen kan användaren hämta en profilbild både från Twitter och Facebook eller ta en genom Instagrams egna kamera- funktion vilket enligt användarstudien ökar personligheten och ger en försmak av tjänstens helhet. Instagram inger det personligaste intrycket av samtliga prövade tjänster enligt majoriteten av användarstudiens deltaga- re, vilket delvis kan bero på att det går att ta en personlig profilbild som representerar ens konto redan från start.
För att underlätta och effektivisera för användaren bör vissa design- principer för registreringsprocessen appliceras, något som både uppsat- sens teoretiska och dess gestaltande del talar för. Ett exempel kan vara det synliga lösenordet vilket ger en direkt visuell återkoppling, i linje med Normans (2002) designprinciper, som kan göra stavning enklare och
som gör stavningskontroll möjlig. Det råder dock delade meningar under användartesterna huruvida lösenordet ska vara dolt eller synligt som standard. Majoriteten i användarstudien anser att det ska vara dolt, men att där bör finnas möjlighet att synliggöra lösenordet för att enkelt kunna kontrollera stavningen. Den visuella återkopplingen med det synliga lö- senordet underlättar i det fallet för den mobila kontexten där små stavfel enkelt kan uppstå vid textinmatningen på det lilla tangentbordet. Något som både deltagare i användarstudien uppskattat, och som även Nielsen (2009) och Wroblewski (2012) argumenterar för.
Användarstudierna under designprocessen har visat att användaren i många fall föredrar när tjänsten hjälper till med inmatningen. Mobiltelefo- nen har oftast tillgång till sin användares personliga information och om användaren kan dela med sig av den till en tjänst kan användbarheten, baserat på målen som Sharp m. fl. (2007) ställer, förbättras. Den befint- liga informationen kan fylla i fälten automatiskt och visar då texten som kommer att skickas när och om användaren väljer att gå vidare i regist- reringsprocessen. På så vis ser också användaren vilken information som kommer att sparas. Den visuella återkopplingen kan i det fallet vara viktig för att användaren ska veta vilken data som kommer att sändas till tjäns- ten, och ger även möjlighet att ändra information om något skulle vara inkorrekt, liksom med möjligheten att synliggöra lösenordet. De få som var tveksamma till den automatiska inmatningen, eller som bara skulle välja att använda det på vissa tjänster, har möjlighet att inte ge tjänsten tillåtelse och istället mata in datan på traditionellt vis, genom att använda tangentbordet.
Sammanfattningsvis så verkar det som att registreringsprocessen på- verkar upplevelsen av hela tjänsten. Exempelvis påverkas Rando negativt av registreringsprocessen, just på grund av att att användaren inte till fullo förstår varför ett konto behövs. För användaren verkar det som att skapandet av ett konto under själva registreringsprocessen återspeglar en mer personlig tjänst, men i själva verket visar sig Rando vara en anonym tjänst som endast använder sig av platsdata. Till skillnad från hur Twitter och Instagram upplevs, där registeringsprocessen verkar ge användaren förväntningar som sedan stämmer överens med tjänstens innehåll och det användarkonto som skapas.
inte mer information från användaren än e-post, användarnamn och ett lösenord för att förmedla ett trovärdigt intryck från användarens första steg i tjänsten, vilket leder till att Twitter inte heller ska fråga efter mer information. Dessutom hjälper Twitter användaren att komma igång med att bruka tjänsten genom att ge förslag på användare att börja följa. Andra saker som underlättar för användaren kan Twitter lista ut genom användarens regionala position, att tidzonen sätts till GMT+01 och språ- ket till svenska är en rättfärdigad gissning om registreringen sker i Sverige med en webbläsare inställd på svenska. Skulle det vara fel kan användaren ändra det i efterhand. Det är väldigt små detaljer, men de har en stor
påverkan för den helhetliga användbarheten för tjänsten.
Att informationen tjänsten frågar om i registreringsprocessen spelar roll för användbarheten syns i uppsatsens användarstudie. När bara ett användarnamn efterfrågas ökar verkningsgraden markant och en använ- dare kan bruka tjänsten snabbare. Men för Twitter är det viktigt att inge förtroende och påliglighet eftersom en användare ofta representerar sig själv, sitt företag eller sin arbetsgivare på tjänsten. Verkningsgraden går dock att höja och fortfarande låta användaren lämna ifrån sig samma information. Om information hämtas från adressboken höjs verkningsgra- den samtidigt som pålitligheten behålls. Innan informationen kan hämtas från adressboken måste användaren tillåta tjänsten åtkomst, på samma sätt som när en tjänst frågar (fig. 29) efter användarens position. Om an- vändaren nekar åtkomst måste tjänsten fortfarande erbjuda en möjlighet för användaren att fylla i sin information, till exempel genom text- eller röstinmatning.
När Twitter la till ett extra steg i sin registreringsprocess kan man tro att verkningsgraden, i den mån att det tog längre tid för användaren att ta sig till tidslinjen, sjönk. I själva verket kunde Twitter istället, genom en förbätt- rad funktionalitet, erbjuda en bättre förståelighet för tjänsten i sin helhet. Något som leder till att effektiviteten och verkningsgraden i slutändan blir bättre. Förändringen ledde till att nästan en tredjedel fler användare slut- förde en påbörjad registrering. Det extra steget gav användaren en bättre bild över vilka andra användare som skulle kunna vara intressanta att följa. Eftersom användaren nu kan bläddra och välja mellan olika kategorier så kan Twitter ge en överblick över de populäraste användarna inom om- råden som sport, musik och design. Det lyfter fram en förståelse som är viktig för tjänsten, och användaren förstår redan från början vad tjänsten handlar om.
Registeringsprocessen för Rando ger inte samma förståelse hos an- vändarna, de förväntar sig en tjänst med högre grad av deltagande. De förväntar sig att de som användare ska vara synligare än vad de faktiskt är i och med skapandet av användarkontot. Utan registreringsprocessen hade kanske känslan av att bilder utifrån platsdata slumpmässigt skickas till människor runt om i världen förstärkts, och på så sätt återspeglat tjäns- ten bättre och motiverat fler till att använda tjänsten när de inte behöver delge tillsynes överflödig information.
Precis som Twitter så återspeglar även Instagrams registreringsprocess tjänsten relativt väl. Registreringsprocessen ger ett personligt intryck och flera användare upplevde att Instagram kändes som ett socialt nätverk där vännerna är närmre i jämförelse med Twitter. Dessutom förstärks återspeglingen och därmed förståelse för tjänsten genom att användaren ges möjlighet att prova på kamerafunktionen redan i registreringsproces- sen.