Fig 25: Blueprint över Rando. Större version finns i bilaga 2.
Fig 26: Bilder från användarstudie av Rando
Fig 27: Bilder från användarstudie av Rando
Testdeltagarna fick i uppgift att skapa ett nytt användarkonto med hjälp av prototypen och sedan fick de pröva tjänsten (fig. 26; fg. 27). Prototy- pen utvecklades för att under det första användartestet avslöjade tjäns- tens texter vad applikationen gjorde, att man som användare skickade bilder till andra slumpmässiga användare utan möjlighet till personlig feedback. Den första testdeltagaren upplevde att det var onödigt att be- höva registrera sig för tjänsten om det ändå inte gick att återkoppla med kommentarer på bilderna som man fick eller skickade. Att det skulle gå att återkoppla var något testdeltagaren från början förväntade sig. Likaså förväntade sig den första testdeltagaren att det skulle gå att dela foton med vänner, ungefär som på Instagram.
För att utforska hur applikationens första intryck hade varit utan att den avslöjande välkomsttexten utvecklades en prototyp som såg ut som Rando gör, fast saknar texter (fig. 28; fig. 29; fig 30).
När prototypen testades fick deltagarna gå igenom en dummy regist-
6.5.2 ANVÄNDARTEST
kationen skulle göra, endast baserat på den personliga informationen tjänsten krävde samt på de bilder som finns i tjänsten. I ett andra steg fick de sedan prova att logga in i den riktiga applikationen med ett befintligt Rando-konto för att se om förväntningarna de hade med sig från regist- reringsprocessen motsvarades.
Samtidigt granskades också hur testdeltagarna ställde sig till att behöva repetera uppgifterna i registreringsprocessen. Precis som i användarstu- dien av Twitter fick testdeltagaren gå igenom registreringsprocessen och sedan berätta vad de tyckte och hur de upplevde prototypen. Innan de fick pröva den riktiga applikationen fick deltagarna i användarstudien också beskriva vad de förväntade sig av applikationen.
förväntade sig. Efteråt fick de logga in på den riktiga applikationen med en befintlig användare för att pröva på tjänsten. Gemensamt för samtliga deltagare var att ingen insåg exakt vad det var för tjänst. ”Man lägger kanske upp bilder från där man är i världen”, trodde en medan en annan trodde att man registrerade en e-postadress. Flera deltagare hade också synpunkter på att både e-post och lösenordsfälten behövde upprepas, vilket ansågs jobbigt. Det var enbart en person som var positiv inställd till upprepandet, vilket kan ha att göra med testdeltagaren stavade fel på e-postadressen. Det ska också konstateras att samma person inte upp- täckte att e-postadressen var felstavad utan misstänkte att (det dolda) lösenordet var orsak till problemet när informationen inte kunde skickas. Något som återigen pekar på ett problem som finns med dolda lösen- ord.
När testdeltagarna sedan fick pröva Rando, ställdes många frågor kring hur tjänsten egentligen fungerade och vad som hände. Flera av testdelta- garna förstod inte varför man skulle registrera sig då det inte gick att välja vem man skulle skicka bilder till eller få bilder från. En av testdeltagarna beskrev tjänsten som att ”dela vykort utan ord, bara en plats” och var besviken på tjänsten efter en relativt krävande registreringsprocess (upp- repningen av fälten). Den kändes helt enkelt för opersonlig och anonym för att kräva ett användarkonto.
När de fick en fråga om de trodde att tramspostandet kunde påverkas om registreringsprocessen togs bort helt, var i stort sett samtliga överens om att det troligtvis skulle bli enklare att skicka skräp. Många ansåg dock att det fortfarande var relativt enkelt att göra i dagsläget ändå. En person ansåg att det påverkade användaren av tjänsten mer än vad skulle kunna tramspost göra.
Fig. 28: Randos startsida, bilden är tagen
ifrån Randos för iOS. Fig. 30: Randos registreringsformulär där användaren lämnar ifrån sig information, bilden är tagen ifrån Randos för iOS.
På förhand har de flesta användare i studien använt eller hört talas om Instagram tidigare. Det var bara en deltagare i användarstudien som inte hade ett användarkonto, medan de andra hade eller har haft ett aktivt konto. Testerna ämnar att undersöka hur mycket de känner igen sig i registreringsprocessen och om den återspeglar Instagram som tjänst. Eftersom Instagram var välkänt för i stort sett samtliga deltagare fick brukarna beskriva om och i så fall på vilket sätt Instagram återspeglades i registreringsprocessen istället för att spekulera i vad tjänsten skulle erbjuda. När registreringen var slutförd tilläts deltagarna reflektera över huruvida registreringsprocessen lämpade sig för Instagram, precis som det gjordes i de övriga användartesterna. Registreringsprocessen påminer om den som Twitter använder sig av, information som namn, lösenord, användarnamn samt e-post krävs medan telefonnummer och profilbild är valbara möjligheter. Det finns också möjlighet att hämta profilbild, namn och e-postadress från ens Facebook-konto, om den applikationen finns installerad på telefonen. Sedan får användaren gå igenom en pro- cess, precis som på Twitter för att hitta andra användare att följa. Under användartesterna bads deltagarna att skapa ett nytt användarkonto som skulle ha en profilbild och där de skulle följa två andra användare.
Användartesterna skedde på Instagrams applikation och inte på någon prototyp utvecklad för uppsatsen. Eftersom det inte är möjligt att avbryta en registrering när användaren kommit till det andra steget, att “hitta dina Facebook-vänner” fick användaren en tillfällig e-postadress av testleda- ren. Detta för att testdeltagare inte skulle behöva använda sitt privata e-postkonto eller för att e-postadressen redan skulle vara registrerad hos Instagram. Användarkontot togs sedan bort på Instagrams webbplats efter det att studien var avslutad.
I användartestet fick deltagaren i uppgift att skapa ett nytt användar- konto med tillhörande profilbild. Även i Instagrams fall gjordes en service blueprint över tjänsten (fig. 31).
6.6 ANVÄNDARTEST AV INSTAGRAM