INNEHÅLLSLIG KATEGORISERING
Tema 4. Användbarhet
Beskrivning:
Frågor om stenens användbarhet eller värde hör till en egen grupp. En del av dessa frågor handlar direkt om vilken nytta man kan ha av stenen. Andra frå
gor liknar de som rör detaljer p å ste
nen, men då de inriktas på huruvida stenen innehåller någon värdefull me
tall eller liknande har de förts till detta tema.
Tema 5. Associationer.
Beskrivning:
Ett fåtal frågor har ställts som egentli
gen inte handlar om själva mineralpro
vet, men som på något sätt ändå an
knyter till det. Frågeställaren kan ha kommit på frågan genom att generali
sera från stenen eller g enom att asso
ciera utifrån den. Dessa frågor vidgar intresseområdet genom att sätta in stenen i ett större sammanhang.
Exempel på frågor:
"Använde man den förr i tiden till någonting.
Exempel på frågor:
"Hur bildas stenar?"
"Var får man guld och silver ifrån? - Var någonstans finns det?"
"Hur börjar man samla stenar - mineraler och grejs?"
Fem frågor har inte kunnat föras till något av ovannämnda teman. I ett par av fallen går det ej att förstå hur eleven menar och någon fråga verkar inte vara seriöst ställd. Dessa frågor har uteslutits från analysen.
De resterande 228 frågorna fördelar sig på de olika ternana på följande sätt:
De frågor som hänförts till ternana Detaljer och Bestämningar handlar en
bart om själva objektet eller delar av detsamma. Frågorna inom Ursprung och Användning sätter på något sätt objektet i relation till omvärlden. As
sociationerna har mer eller mindre släppt kontakten med objektet, över 60
% av frågorna inriktas således direkt mot objektet eller dess delar.
Akrobaten.
Objektet som kallas 'Akrobaten' är ett prydnadsföremål eller en leksak av en typ som finns i många varianter. De flesta eleverna kände till eller hade egen erfarenhet av sådana föremål. Akrobaten är en stiliserad gymnast gjord av förkromade metalltrådar och med extra tyngder i huvudet och föt
terna. I händerna är en stång fastlödd. Till figuren hör en ställning som lik
nar ett gymnastikredskap, en barr. I händerna håller Akrobaten en stång som kan vila på ställningens två skenor. Akrobaten kan då rotera kring stången varvid det ser ut som om den gör volter eller gungar fram och till
baka. Då friktionen är liten och de extra tyngderna i figurens huvud och fötter ligger längst bort från rörelsens centrum kan Akrobaten 'gymnastise
ra' under lång tid sedan man startat den. Vid intervjun sattes den igång så att eleverna fick se hur den snurrade runt på ställningen.
Akrobaten är det objekt om vilket det har ställts minst frågor. Antalet upp
går till 152. Liksom för Mineralprovet kan man här finna en struktur för in
nehållet i elevfrågorna. De huvudsakliga dragen i strukturen är desamma, men eftersom Mineralprovet är en 'naturprodukt' och Akrobaten är 'människotillverkad' skiljer de sig åt i vissa avseenden. Akrobaten har ett praktiskt och ett idémässigt ursprung. Det praktiska ursprunget handlar om hur tillverkningen går till. I det idémässiga ursprunget ligger förutom själva uppfinnandet även avsikten bak om uppfinnandet, dvs användan
det.
I och med att akrobaten är rörlig och objektet innefattar ett skeende kom
mer en del av intresset att riktas mot denna funktion. En del frågor handlar om en ren beskrivning av skeendet medan andra inriktas mot bakomlig
gande orsaker.
På grund av dessa olikheter kommer den ena av tankelinjerna för Akroba
ten att gå från uppfinnande/användning via tillverkningen till helheten. Den andra går från detaljer eller delar via helheten och funktionen till vidare as
sociationer.
Tema 1. Uppfinnande.
Beskrivning:
Frågor om Akrobatens tanke
mässiga ursprung. De handlar om vem som uppfann den och hur det gick till. Nära kopplat till detta är frågor om användning
en eller nyttan av figuren. En del av dessa frågor har en un
derton av kritiskt ifrågasättan
de.
Exempel på frågor:
"Vem har uppfunnit den?"
"Hur har dom kunnat komma på det?"
"Vad skall man använda den till?"
"Varför har man hittat på en sådan där?"
Tema 2. Tillverkning.
Beskrivning:
Frågor om Akrobatens materi
ella ursprung. Eleverna vill veta var den tillverkats, vem som gjort det och hur det går till.
Exempel på frågor:
"Var tillverkas den?"
"Hur lång tid tog det att göra den?"
"Hur har de kunnat forma den så här?"
"Hur är det hoplött?"
"Är den handgjord?"
Tema 3. Bestämningar.
Beskrivning:
Orienterande frågor om Akro
baten som helhet. Det är i för
sta hand utseende och egen
skaper som står i centrum för intresset. Frågor om rörelsen av rent beskrivande karaktär förs även till detta tema.
Exempel på frågor:
"Vad är den gjord av?"
"Vad håller den där på med om det var på riktigt?"
"Kan den slå volter?"
"Hur mycket kostar den?"
Tema 4. Detaljer.
Beskrivning:
Frågor som handlar om delar eller detaljer av Akrobaten.
Exempel på frågor:
"Varför har den sådana grunkor här?"
"Varför är det som klumpar på fötter
na?"
"Hur mycket väger de här tyngderna som år här under?"
Tema 5. Funktion.
Beskrivning:
Frågor som handlar om de bak
omliggande orsakerna till att Akrobatens rörelse kan pågå under så lång tid.
Exempel på frågor:
"Hur kan den hålla på så långe?"
"Vad är det som gör att den kan fara så här fram och tillbaka?"
"År det tyngderna som gör att den snurrar på huvudet och benen?"
Hur fungerar den - hur kommer det sig att den går fram och tillbaka och inte stannar?" det. Inom temat ryms både frå
gor som anknyter på ett nära sätt och frågor som har en mera
Exempel på frågor:
"Var får man tag på bly?"
"Hur är järn uppbyggt?"
"Varför blir blicken som fixerad vid den där?"
"Skulle dom vara lika populära om dom var annorlunda?"
De 152 frågorna kring Akrobaten fördelas på de olika ternana på följande sätt:
Frågor som inriktas helt mot det konkreta objektet eller delar av detsamma är färre för Akrobaten än för Mineralprovet. En tänkbar anledning till detta är att det för Akrobaten har tillkommit en rörelse s om starkt fångar upp
märksamheten. Frågorna om rörelsen under temat Funktion inriktas hu
vudsakligen mot orsakerna till att den kan hålla p å så länge. Eleverna försöker finna en förklaring genom att sätta in rörelsen i ett teoretiskt sam
manhang. Frågor om Uppfinnande relaterar objektet till omvärlden och frå
gor som klassats som Associationer avlägsnar sig i högre grad från detta.
Tillverkningsfrågorna är ganska bundna till objektet samtidigt som de i viss utsträckning kan sägas sätta in det i ett sammanhang.
Spindelnätet.
Det tredje objektet utgörs av ett fotografi som visar ett spindelnät som av
tecknar sig skarpt mot en suddig bakgrund. Några få frågor har ställts kring fotot och vad någon detalj i bakgrunden föreställer. Dessa frågor är få och saknar intresse för analysen varför de har lämnats utanför.
Den innehållsliga strukturen i resterande 254 frågor är uppbyggd både kring spindelnätet och den spindel som antas ha byggt nätet. Flera frågor handlar om spindelnät och spindlar i allmänhet. Någon skillnad har ej gjorts mellan dessa olika typer av frågor. Spindelnätet på bilden repre
senterar inte endast det specifika nät som fotograferats utan kanske i lika hög grad det allmänna begreppet spindelnät.
De för tidigare objekt använda tankelinjerna kan tillämpas även här. Linjen ursprung - objekt - användning återfinns i frågor om hur nätet tillverkats, dess utseende och egenskaper samt dess användning. Liksom för Akroba
ten är det lätt att koppla ihop tillverkning och användning eftersom tillverk
ningen görs i ett användningssyfte. En hel del frågor ställs även angående detaljer i nätet.
Frågorna kring spindeln håller sig kring den andra tankelinjen, från detaljer om spindeln via spindeln som helhet till dess relation till omvärlden, m a o spindelns levnadsförhållanden.
Kategorier med (S) innehåller frågor om spindeln medan kategorier med (N) innehåller frågor om nätet. Följande sex frågeteman har identifierats:
Tema 1. Detaljer (S).
Beskrivning:
Frågor som rör delar av spin
deln. De handlar huvudsakligen om spindelns utseende och konstitution.
Exempel på frågor:
"Var sitter ögonen?"
"Hur är den uppbyggd?"
"Varför har den åtta ben?"
Tema 2. Detaljer (N).
Beskrivning:
Dessa frågor handlar om tråden som nätet är uppbyggt av samt om detaljer i spindelnätsmön
stret.
Exempel på frågor:
"Hur tjocka är trådarna?"
"Vad är tråden gjord av?"
"Varför är det inte lika tätt här som där?"
"Varför är den där tråden mycket ljusare än den som är i mitten?"