För att få en bakgrund till elevernas frågor k an man ställa dem mot vad som sägs i grundskolans läroplan. Huvudmomenten för de samhällsori
enterande och de naturorienterande ämnena grupperas där efter samma modell. För de naturorienterande ämnena omfattar denna följande om
råden: Människan, Människan o ch naturen samt Människans verksamhet.
Motiven till varför orienteringsämnen tas upp i grundskolans undervisning sägs vara:
"Orienteringsämnena ingår i grundskolans undervisning därför att
- eleverna skall lära sig förstå människolivets betingelser och samspelet med omgivningen, tekniken och naturen.
- eleverna skall få kunskap om naturen och dess lagar.
- eleverna skall få kunskap om mänsklig verksamhet förr och nu.
- eleverna skall få kunskap om medborgarnas rättigheter och skyldigheter.
- eleverna skall få kunskap om och kontakt med livsåskådningsfrågor."
Lgr-80, s 114.
Av dessa är de två första och delvis det tredje motivet de som framstår som de mest relevanta för no-ämnena. Utifrån dessa mot iv utvecklas se
dan målen något mera i detalj. De teman som bygger upp strukturen för elevernas frågor kring de sex objekten kan jämföras med de mål som läro
planen ställer upp för den naturorienterande undervisningen.
Bestämningsfrågor och detaljfrågor om olika objekt ger eleverna kunska
per om naturen t ex vad olika saker heter, hur stora de är, osv.
Frågorna inom teman som Uppfinnande och Ursprung kan ge eleverna kunskaper om människornas samspel både med naturen och tekniken. De kan också visa "hur tekniken kan förändra vår tillvaro, påverka arbets
förhållanden och sysselsättning och inverka på vår miljö." (Lgr-80, s. 115) Orsaks- och konsekvensfrågorna kring Flygbesprutningen kan "göra ele
verna medvetna om människans ansvar fö r sin och kommande genera
tioners livsmiljö och väcka deras respekt för allt levande." (op. cit.)
Om frågorna om flygbesprutningens genomförande behandlas kan detta
"ge eleverna en orientering om ämnenas up pbyggnad och reaktioner."
(op. cit.) Det kan också leda till att eleverna får "en inblick i hur denna kun
skap används för att förbättra våra levnadsvillkor men också vilka risker användningen kan medföra." (op. cit.)
Temat Principer för Kylskåp och temat Funktion för Akrobaten kan ge ele
verna "en orientering om fysikaliska företeelser av betydelse för kunska
pen om vår värld." (op. cit.)
Frågor kring Spindeln som förts till ternana Spindeln och nätet samt Lev
nadsförhållanden behandlar b l a spindelns livsvillkor och dess relation till andra djur. De ger således kunskaper om hur naturen fungerar och kan le
da in på ekologiska resonemang.
De intervjuade eleverna har således som grupp visat en viss förm åga att ställa frågor som kan leda till kunskaper av den typ som förespråkas i läro
planens mål. Man måste dock komma ihåg att dessa elever inte repre
senterar någon i skolan existerande undervisningsgrupp.
Urvalet av elever har gjorts så att effekter av kön, social klasstillhörighet och ålder skall kun na studeras. Det är angeläget och av stort intresse att undersöka vilka skillnader i frågandet som föreligger mellan olika elevgrup
per. I nästa avsnitt skall utfallet i detta avseende redovisas.
Gruppolikheter.
Antalet intervjuade elever upp går som tidigare nämnts till 55. De fördelar sig på kön, socialklasser och årskurser enligt tabell 2 (sid 45).
Nedan görs jämförelser mellan olika elevgrupper beträffande det antal frå
gor som eleverna i respektive g rupp ställer om ett speciellt objekt eller inom ett tema. Därvid normeras först antalet frågor för eleverna inom en cell i ovannämnda tabell genom att dessa elevers sammanlagda antal frå
gor divideras med antalet elever. Detta kan sägas innebära att cellen i frå
ga representeras av en elev som då antas ha ställt det genomsnittliga antal frågor som beräknats på ovan angivna sätt. När sedan jämförelser görs exempelvis mellan pojkar och flickor adderas för pojkarnas del frågeanta
let i 9 "pojkceller" (3 socialklasser * 3 årskurser) och för flickornas del i motsvarande 9 "flickceller". Därefter kan de n procentuella andelen frågor för pojkar respektive flickor beräknas.
Nedan redovisas först hur frågorna för respektive objekt fördelas mellan olika elevgrupper. Efter det redovisas hur frågorna för respektive tema för
delas mellan elevgrupperna. På grund av osäkerheten i beräkningarna har de teman inom vilka totala antalet frågor understiger 20 uteslutits. Det ur
sprungliga antalet teman reduceras därvid från 37 till 26. Kvarvarande te
man innehåller ca 92 % av det totala antalet frågor.
Tabell 20. Procentuell andel av frågorna för olika elevgrupper, upp
delade på de olika objekten.
Objekt Kön Socialklass Årskurs
Po Fl Ömk Lmk Ak 3 6 9
Mineralprovet 51 49 32 32 36 31 36 33
Akrobaten 48 52 35 30 35 37 35 28
Spindelnätet 47 53 37 32 31 35 34 31
Flygbesprutningen 48 52 37 35 28 36 35 29
Broar 45 55 35 31 34 34 37 29
Kylskåp 47 53 40 27 33 31 41 28
Totalt 48 52 36 32 32 34 36 30
Några stora skillnader mellan de olika grupperna tycks inte föreligga. To
talt sett ställer flickorna något flera frågor än pojkarna, vilket gäller för alla objekt utom Mineralprovet. Likaså ställer eleverna ur övre medelklass sam
manlagt något flera frågor än eleverna ur ö vriga socialklasser. Detta går också igen för alla objekt utom Mineralprovet.
För elever från olika årskurser är skillnaderna något större. Eleverna i åk9 ställer klart färre frågor än övriga. Skillnaden mot åk6-eleverna är 7 procen
tenheter vilket innebär att åk6-eleverna i genomsnitt ställer 25% fler frågor än åk9-eleverna. Det låga totalantalet frågor för åk9-eleverna gör också ut
slag för samtliga objekt där de ligger lägst utom igen just för Mineral
provet. De har för detta tema fått en något större andel än eleverna i åk3.
För varje objekt kan de olika elevgrupperna sägas prioritera de olika terna
na på ett relativt likartat sätt. För exempelvis Mineralprovet har i stort sett samtliga elevgrupper störst andel av sina frågor inom temat Bestämningar och minst andel av sina frågor inom temat Associationer. Hur de olika elevgrupperna fördelar sina frågor på olika teman redovisas för varje ob
jekt i särskilda tabeller i bilaga 3.
Om man i stället granskar hur frågorna inom ett visst tema fördelas på de olika elevgrupperna framträder skillnaderna mellan dessa på ett tydligare sätt. Här skall en sådan jämförelse mellan de olika elevgrupperna presen
teras.
Könsskillnader.
För varje tema kan man beräkna hur stor andel av frågorna inom temat som ställs av pojkar respektive av flickor. Ternana kan sedan sorteras i storleksordning efter pojkarnas andel. Man får då en lista över teman där det översta är det som pojkarna har intresserat sig mest f ör jämfört med flickorna. Det nedersta temat är då det som flickorna intresserat sig mest för jämfört med pojkarna.
I nedanstående tabell redovisas den fjärdedel av ternana där pojkarna fått högst och den fjärdedel av ternana där de fått lägst andel av frågorna.
I tabellen läses pojkarnas "prioritering" av ternana uppifrån och ned och flickornas nedifrån och upp. Man ser inga stora skillnader mellan de typer av teman som attraherar pojkar och de som attraherar flickor. För pojkar
nas del är det fyra av de sju teman som attraherar dem mest s om är av den konvergenta typen och tre som är divergenta. För flickornas del är tre konvergenta och fyra divergenta. De två teman för vilka flickorna har högst andel av frågorna är divergenta medan motsvarande teman för pojkarna är konvergenta.
Tabell 21. Teman rangordnade efter pojkars och flickors andel av frågorna.
Pojkarnas Flickornas
Objekt Tema Konv/Div Andel i % Andel i %
Flygbesprutning Klargöranden k 65 35
Spindelnätet Bestämningar(N) k 62 38
Kylskåp Tillverkning d 58 42
Mineralprovet Detaljer k 57 43
Broar Byggresurser d 56 44
Spindelnätet Spindeln och nätet d 56 44
Akrobaten Bestämningar k 55 45
Kylskåp Bestämningar k 43 57
Akrobaten Tillverkning d 42 58
Kylskåp Utveckling d 39 61
Broar Bestämningar k 39 61
Spindelnätet Bestämningar(S) k 36 64
Spindelnätet Levnadsförhållanden d 32 68
Flygbesprutning Associationer d 18 82
Man kan säga att det föreligger en svag skillnad i det att divergenta teman attraherar flickor i något högre grad än pojkar. Pojkar ställer i något högre grad sådana frågor som är direkt inriktade mot själva objektet medan flic
kor i något högre grad ställer frågor som relaterar objektet till omvärlden.
Man ser också att beträffande ternana för Spindelnätet intresserar sig poj
karna mer för de teman som rör själva nätet medan flickorna visar större intresse för spindeln och dess levnadsförhållanden.
Socialklasskillnader.
Eftersom eleverna är uppdelade i tre grupper när det gäller socialklass blir förhållandena inte riktigt så enkla som vid undersökningen av könsskillna
der.
För varje socialklass presenteras ternana rangordnade efter den andel av frågorna i respektive tema som eleverna i den aktuella socialklassen ställt.
De tre tabeller som detta resulterar i blir inte oberoende av varandra, men de blir ej heller så beroende som i fallet med könsskillnader.
Tabell 22. Teman rangordnade efter övre medelklasselevers andel av frågorna.
Objekt Tema Konv/Div Andel i %
Kylskåp Utveckling d 68
Spindelnätet Levnadsförhållanden d 53
Akrobaten Uppfinnande d 43
Mineralprovet Användbarhet d 41
Flygbesprutning Bestämningar k 40
Mineralprovet Ursprung d 40
Akrobaten Tillverkning d 39
Akrobaten Funktion 33
Flygbesprutning Genomförande - 30
Broar Bestämningar k 29
Spindelnätet Bestämningar(N) k 28
Kylskåp Bestämningar k 25
Broar Bygg resurser d 23
Mineral provet Detaljer k 22
Eftersom eleverna ur övre medelklassen ställer flera frågor än övriga elever så kommer de att ha en relativt hög andel av frågorna i många teman. Det är förklaringen till att andelen frågor i de teman för vilka de intresserar sig minst ändå är så hög som 32 %.
Vad gäller konvergenta och divergenta teman är bilden för dessa elever ganska tydlig. Av de teman i vilka de har en hög andel av frågorna är det endast ett konvergent, där frågorna handlar enbart o m själva föremålen, men sex divergenta, där frågorna sätter in objektet i ett vidare samman
hang. Av de teman i vilka de har låg andel av frågorna är det fyra konver
genta och ett divergent.
De teman i vilka eleverna från lägre medelklass har hög respektive låg an
del av frågorna framgår av tabell 23.
Tabell 23. Teman rangordnade efter lägre medelklasselevers andel av frågorna.
OBJEKT TEMA Konv/Div ANDELi %
Broar Byggresurser d 47
Flygbesprutning Konsekvenser d 46
Kylskåp Principer - 45
Flygbesprutning Genomförande - 42
Mineralprovet Användbarhet d 41
Flygbesprutning Bestämningar k 36
Broar Kuriosa • 34
Akrobaten Bestämningar k 26
Kylskåp Bestämningar k 25
Broar Bestämningar k 24
Akrobaten Funktion - 23
Kylskåp Utveckling d 19
Flygbesprutning Associationer d 18
Kylskåp Tillverkning d 18
Av de teman som ligger högst i rangordningen är det här ett konvergent och tre divergenta medan det bland de sju lägst rangordnade ternana är tre konvergenta och tre divergenta. Förhållandena är således likartade som för övre medelklasseleverna, dock ej riktigt så utpräglade.
Tabell 24. Teman rangordnade efter arbetarklasselevernas andel av frågorna.
OBJEKT TEMA Konv/Div ANDEL i %
Kylskåp Bestämningar k 50
Kylskåp Tillverkning d 48
Mineralprovet Detaljer k 48
Broar Bestämningar k 48
Flygbesprutning Associationer d 45
Akrobaten Funktion - 44
Spindelnätet Bestämningar (N) k 40
Akrobaten Uppfinnande d 27
Flygbesprutning Bestämningar k 25
Kylskåp Principer - 22
Spindelnätet Levnadsförhållanden d 20
Mineralprovet Användbarhet d 18
Flygbesprutning Konsekvenser d 16
Kylskåp Utveckling d 14
För dessa elever är förhållandena mellan konvergenta o ch divergenta te
man helt annorlunda än för eleverna från lägre och övre medelklass. Av de sju högst rankade ternana är det fyra konvergenta och två divergenta. Av de sju lägst rankade ternana är ett konvergent och fem divergenta.
Det finns en tydlig tendens i materialet att arbetarklasseleverna intresserar sig förhållandevis mera för konvergenta frågor och mindre för divergenta frågor än elever ur medelklass och övre medelklass. Eleverna ur övre me
delklass är de som intresserar sig mest för divergenta frågor och minst för konvergenta.
Årskursskillnader.
Eftersom analysen av årskursskillnader görs med tr e årskurser blir förhål
landena likadana som vid analysen av socialklasskillnaderna. För varje års
kurs presenteras ternana rangordnade efter d en andel av frågorna som eleverna i den årskursen ställt.
Tabell 25. Teman rangordnade efter åk3-elevernas andel av frågor
na.
OBJEKT TEMA Konv/Div ANDEL i %
Spindelnätet Bestämningar(N) k 68
Flygbesprutning Klargöranden k 62
Broar Bestämningar k 51
Mineralprovet Detaljer k 48
Flygbesprutning Bestämningar k 46
Kylskåp Bestämningar k 46
Akrobaten Bestämningar k 44
Flygbesprutning Orsaker d 24
Akrobaten Uppfinnande d 23
Kylskåp Utveckling d 20
Flygbesprutning Konsekvenser d 19
Spindelnätet Levnadsförhållanden d 18
Mineralprovet Användbarhet d 8
Kylskåp Tillverkning d 6
Eleverna i årskurs 3 uppvisar mycket tydliga drag i sin rangordning av te-mana. Av de sju högst rankade ternana i tabellen utgörs fem av bestäm
ningsteman, ett innehåller detaljfrågor och ett innehåller klargörande frågor. Samtliga dessa teman är konvergenta. De sju lägst rankade terna
na är i stället alla divergenta.
Tabell 26. Teman rangordnade efter åk6-elevernas andel av frågor
na.
OBJEKT TEMA Konv/Div ANDEL
Kylskåp Tillverkning d 70
Kylskåp Utveckling d 55
Spindelnätet Levnadsförhållanden d 51
Broar Byggresurser d 47
Spindelnätet Bestämningar(S) k 46
Mineral provet Användbarhet d 44
Flygbesprutning Orsaker d 43
Akrobaten Uppfinnande d 29
Mineral provet Detaljer k 27
Flygbesprutning Genomförande - 26
Flygbesprutning Klargöranden k 26
Kylskåp Principer - 22
Flygbesprutning Associationer d 20
Spindelnätet Bestämningar (N) k 3
Jämfört med åk3-eleverna uppvisar eleverna från åk 6 en annorlunda bild.
Av de sju översta ternana i tabellen är sex divergenta och ett konvergent.
Bland de teman i vilka åk6-eleverna har lägst andel frågor är två divergenta och tre konvergenta.
Tabell 27. Teman rangordnade efter åk9-elevernas andel av frågor
na.
OBJEKT TEMA Konv/Div ANDEL
Flygbesprutning Associationer d 52
Akrobaten Uppfinnande d 49
Mineralprovet Användbarhet d 48
Flygbesprutning Genomförande - 46
Broar Byggnation - 45
Kylskåp Principer - 42
Flygbesprutning Konsekvenser d 42
Broar Kuriosa 22
Kylskåp Bestämningar k 20
Broar Bestämningar k 18
Spindelnätet Bestämningar(S) k 16
Akrobaten Bestämningar k 15
Flygbesprutning Bestämningar k 12
Flygbesprutning Klargöranden k 11
Rangordningen som görs av denna grupp är ännu mera utpräglad i termer av konvergenta och divergenta teman. Av de sju högst rankade ternana är fyra divergenta och inget konvergent, medan det bland de sju lägst ranka
de finns sex konvergenta och inget divergent.
Även mellan de olika årskurserna är skillnaden stor när det gäller vilka ty
per av frågor man intresserar sig mest för. Åk3-eleverna har hög andel frå
gor bland de konvergenta ternana och låg andel av frågor i de divergenta ternana. För åk9-eleverna är det tvärtom och åk6-eleverna ligger någon
stans mittemellan.