I den teorigenererande ansats som använts i denna explorativa studie finns en dialektisk relation mellan teori och empiri. Utgångspunkten för ar
betet var en relativt grov teoriram. De empiriska data som samlats in och analyserats har möjliggjort en utveckling av denna initiala referensram.
Empirin utgörs av de förteckningar av frågor som eleverna ställt både i och utanför klassrummet, men också av beskrivningar av hur lärare bemöter lektionsfrågorna.
Genom systematiseringen av elevernas frågor i klassrummet har kategori
er skapats som beskriver frågornas relation till det område som behandlas.
Därigenom kan man se hur hårt bundna elevernas frågor - och således också deras tankar - är till lärarens framställning och till den verksamhet som bedrivs i klassrummet.
I analyserna av lärarnas behandling av elevfrågorna har vissa strategier kunnat identifieras. Dessa visar bl a hur lärare kan neutralisera alltför utvid
gande elevfrågor genom att anpassa frågeställningarna så att de ytterliga
re understryker det som behandlats och som läraren anser vara viktigt.
Den mest påtagliga orsaken till lärarnas styrning och kontroll av innehållet i undervisningen uppges vara tidsbrist, vilket kommer fram i intervjuer med de deltagande lärarna. Tidsbristen relateras i första hand till omfattningen av det stoff man vill ta upp, men också till klasstorieken. Vad som måste tas upp har lärarna bildat sig en uppfattning om på olika sätt - genom sin utbildning, genom läroplanen och läromedel, genom föräldrakrav, etc. En starkt kontrollerande funktion upplevs också lärarna på efterföljande stadi
um ha. Lågstadielärarna känner vissa krav från mellanstadielärarna, som känner krav från högstadielärarna, som känner krav från gymnasielärar
na... Kortfattat skulle man kunna säga att det ytterst är skolans reproduce
rande funktion, vilken tar sitt uttryck i vissa faktiskt gällande eller upplevda ramfaktorer, som i hög grad styr lärarnas ovan beskrivna agerande. Den teoretiska referensram som inledningsvis skisserades vad gällde undervis
ningen (frågande, svar) har således via föreliggande undersökning kunnat ges ett fördjupat innehåll.
Även när det gäller elevernas frågor utanför klassrummet har den ur
sprungligt formulerade referensramen utvecklats. De kategorier som ska
pades vid analyserna av elevfrågorna har kunnat användas för att beskriva den kunskapsstruktur som hör ihop med respektive objekt. De skapade kategorierna passades sedan in i en mer generell struktur i vilken frågor
nas knytning till det förhandenvarande objektet beskrivs. Denna struktur är
m.a.o. besläktad med den struktur som framkommit vid kategoriseringen av lektionsfrågorna.
Genom dessa beskrivningar har elevernas förmåga att på egen hand tränga in i och undersöka ett kunskapsområde kunnat belysas. De visar också på vissa olikheter i kunskapsintresse mellan pojkar och flickor samt mellan elever med olika social klasstillhörighet. De ger också en antydan om hur kunskapsintresset tycks utvecklas med ökad ålder.
Projektets huvudresultat är de innehållskategorier som skapats när det gäller elevers frågande i och utanför klassrummet och de strategier som identifierats beträffande lärarnas hantering av elevfrågorna. Genom att identifiera, beskriva och analysera dessa kategorier och strategier har den teoretiska förståelsen av forskningsområdet ökat. En mer utvecklad teore
tisk referensram kan härigenom läggas till grund för fortsatt forskning vil
ken i sin tur ytterligare kan bidra till ökad förståelse av elevers frågeinnehåll och frågesätt.
Avhandlingsarbetet är dock inte bara av intresse i forskarvärlden utan tor
de i lika hög grad vara intressant för lärare. Studien innehåller information om villkoren för en undervisning som bygger på elevfrågor. Den har såle
des en direkt anknytning till det dagliga verksamheten i skolan. Härigenom borde den kunna utnyttjas både i lärarutbildnings- och lärarfortbildnings
sammanhang.
Summary
Background
From the 1950s onwards there has been a tendency in the Swedish national curricula for the compulsory school to stress the need for student activity in the learning process. Students were supposed to play an active role in school by influencing the teaching both concerning content and methods. In fact the methods of investigation and experimental methods became the most important goals in school.
There has also been an ambition towards schooling for democracy which has resulted in increasing demands that students should be able to influence what is taught in school. When the importance of the methods increased at the same time as the importance of the content decreased it became easier to allow students to take part in the decisions of subject matters. In the guidelines on teaching in the National Curriculum it is in fact stated that the teaching should proceed from the students' questions.
However, later on in the Curriculum it is explicitly stated, almost in detail, what subject areas should be taught in school and thus the influence of the students is reduced and seems almost to have been forgotten. This ambiguity in the directions has to be handled by the teachers.
Another expected effect of students' influence on the subject content is expressed in terms of increased motivation. This is probably one of the reasons why activity educationalists support the idea of student influence.
A method based on students' questions could be somewhat dubious from an epistemologica! point of view. To what extent will it be possible to ask questions which will enhance the comprehension of a certain subject area without knowing anything about it? Even if our students know a lot more than people did in the 17th century it would be a great effort for them to derive Newton's second law of motion without any previous knowledge.
This may be a spiteful interpretation of the directions but the main idea can still be debated.
Many reports indicate that the textbooks have a great impact on the activities in the classroom and that students' influence is negligible. It is however not clear what mechanisms are active in the situation and how they act.
The conditions may vary in different subjects. In compulsory school, science should be a subject where the student influence might be easier to achieve than in other subjects. One reason is that children often take great interest in nature, another is that the syllabi are quite flexible and possible to adjust to local conditions.
One consequence of basing the teaching on students' questions is the way it would affect different groups of students. Considering the types of
questions that can be expected from children, contemporary research indicates that boys and girls may differ in their general attitudes to and interest in natural sciences and therefore ask different types of questions.
According to research reports it is also likely that students from different social classes will express different attitudes and interests by asking different types of questions.
Aim
The aim of this study was to illustrate some of the conditions of teaching founded on questions asked by the students. The study was carried out by means of systematic descriptions and analyses of questions asked by students both in the classroom and in a situation outside the classroom.
The investigation was to be performed so that it would be possible to identify differences in the types of questions asked by students of different sex, social class and age.
In the classroom situation the teacher's handling of the students' questions was also to be studied and analysed.
Method
Two classes in each of the grades 3, 6 and 9 in the Swedish compulsory school were selected. The classes were visited and a number of lessons covering a complete subject area were taped. The observed subject areas in grade 3 were "Our Body" (7 lessons) and 'The Stone Age" (7 lessons). In grade 6 the subject areas were "Chemistry" (4 lessons) and "Man" (3 lessons). In grade 9 the observed subject areas were "From Raw Material to Ready-Made Product" (6 lessons) and "Nuclear Physics" (11 lessons).
The observer took the names of the students who spoke. On the basis of the tape-recordings and the observer's notes a complete description of the lessons could be written down. From these descriptions it was possible to list all the questions asked by the students. Each question was fed into a data register together with an identification number of the student, the student's sex, social class and grade.
The descriptions of the teaching were also used for analyses of the teacher's handling of the students' questions.
Nine students from each class were selected for interviews. Thus each grade contributed 9 boys - 3 from each social class - and 9 girls - 3 from each social class. One extra interview was made, so totally it added to 55.