av Botkyrkas vatten
4. användni ng av botkyrkas vatten
4.1 Dricksvatten
I Botkyrka kommun finns fyra större vattentäkter; Norsborgs (Mälaren och Bornsjön), Segersjö och Tullinge vattentäkter samt SYVAB:s vattentäkt på Näslandet. Samtliga har fast-ställda vattenskyddsområden. I östra delen berörs kommunen av skyddsområdet för Pålamalms grundvattentäkt. Själva vattentäkten ligger i Haninge kommun medan skyddsområdet sträcker sig in i Botkyrka.
Stockholm Vatten AB driver det största vattenverket, Norsborgs, som tar sitt råvatten från Mälaren (vattenförekomst Mälaren- Rödstensfjärden) och en mindre del från Bornsjön (Bornsjöns vattenförekomst) som också är reservvattentäkt för vatten-verket. Norsborgs vattenverk invigdes 1904 och försörjer stora delar av befolkningen i södra Stockholmsområdet med dricksvatten. Tillsammans med Lovöverket i Ekerö kommun produceras dricksvatten till omkring 1 miljon personer varje dag. Råvattenintaget sker på ett djup av 11 meter och medel- produktionen är cirka 225 000 m3 dricksvatten/dygn.
Grundvattentäkten på Näslandet (grundvattenförekomst Näslandet) försörjde tidigare verksamheten vid SYVAB (Himmerfjärdens avloppsreningsverk) med dricksvatten och drevs av verksamheten själv.
VA-avdelningen i Botkyrka kommun är huvudman för Segersjö och Tullinge grundvattentäkter som båda är tagna ur drift.
(Tidigare fanns också en vattentäkt i Vårsta, men denna lades ned på grund av kvalitetsproblem och bebyggelsen i Vårsta kopplades ihop med Segersjö vattentäkt.) Fram till 2000 försåg Segersjö vattentäkt (grundvattenförekomsten Uttran) bebygg- elsen i Tumba, Uttran och Vårsta med dricksvatten. Segersjö vattenverk stängdes 2000 på grund av stigande kloridhalter, som sannolikt har sitt ursprung i ett saltupplag i Kassmyra grustäkt. Istället anslöts bebyggelsen till Norsborgs vattenverk.
Tullingeborna fick tidigare sitt vatten från Tullinge vattentäkt (grundvattenförekomst Tullingeåsen-Ekebyhov. Riksten). Men 2011 upptäcktes PFOS i grundvattnet vid verket, som visade sig härstamma från den tidigare militärflygplatsen F18 vid Riks-ten. Kommunen valde då att stänga verket. En utredning pågår för att undersöka om det är möjligt att rena vattnet och åter kunna starta upp verket. Ansvarig för sanering är Försvars-makten. Även Tullinge är sedan 2011 anslutet till Norsborgs vattenverk.
Utöver de större vattentäkterna finns många mindre vattentäk-ter utanför VA-kollektivets verksamhetsområde som förser en-skilda hushåll och verksamheter med vatten. När det gäller mer tätbebyggda områden på landsbygden utanför verksamhets-området för VA, planerar kommunen att bygga ut vatten och avlopp för att tillförsäkra invånarna en god hygienisk standard och minska belastningen på yt- och grundvatten. I dagsläget pågår planeringsarbetet att ansluta Kagghamra tomtområde, Sibble och Eldtomta.
Inom VA-verksamhetsområdet finns det 330 km vattenledning för distribution av dricksvatten. År 2015 förbrukades 6,4 miljoner kubikmeter vatten. Medelåldern på ledningarna är 45-55 år. För att kunna ha ett bra tryck i ledningarna finns det nio reservoarer, varav fyra är i drift. Botkyrka kommun håller, när detta program skrivs, på att ta fram en förnyelseplan för renovering och förnyelse av ledningsnätet. Dricksvattenkvaliteten kontrolleras kontinuerligt i distributionsnätet enligt ett egenkontrollprogram som fastställts av miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Tullingesjön. Foto: Sara Lee
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N
Samfällighet ansluten till verk-samhetsområde för dricksvatten
ÖSTERSJÖN
Karta 6 – Vattenskyddsområden och verksamhetsområden för dricksvatten.
4 . A N V Ä N D N I N G A V B O T K Y R K A S V A T T E N
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N
20
spillning vilket förorenar dagvattnet. När regnvatten kommer i kontakt med olika byggmaterial, lyktstolpar och vägräcken finns det risk att metaller och andra ämnen löses ut och hamnar i dagvattnet. Vanliga föroreningar i dagvatten är oljeprodukter, metaller samt fosfor och kväve. Tungmetaller kommer ofta från trafik och flera av metallerna binds till sand och partiklar som följer med dagvattnet. Fosfor och kväve kommer från bland annat växtrester, djurspillning och trafik och bidrar till över-gödning av sjöar och vattendrag. Ofta leds förorenat dagvatten direkt ut till sjöar, vattendrag eller havsvikar, som på så sätt får försämrad vattenkvalitet.
Tidigare har tillvägagångssättet ofta varit att så snabbt som möjligt leda bort dagvattnet från stadsbebyggelsen för att undvika översvämningar. Men när man leder bort dagvattnet ändras de naturliga avrinningsförhållandena eftersom man för bort regnvatten som annars skulle infiltreras. Dessa ändrade förhållanden kan leda till att grundvattennivåer sjunker, vilket kan orsaka skador på byggnader och vägar genom sättningar i marken. Dessutom kan dagvatten ibland avledas till en annan recipient än den naturliga vilket kan ge konsekvenser på vatten-tillgång och ekosystem.
4 . A N V Ä N D N I N G A V B O T K Y R K A S V A T T E N
4.2 Övriga vattenuttag
Förutom dricksvattentäkterna tas vatten ut för användning i industriella processer. Tumba Bruk tar enligt en vattendom från 1974 ut vatten från Kvarnsjön och Tullingesjön.
Utöver detta finns andra verksamheter som tar ut vatten, som jordbruk och golfbanor.
4.3 Dagvatten
Dagvatten är regn- och smältvatten samt framträngande grundvatten som tillfälligt rinner på hårdgjorda ytor som tak och vägar, eller på genomsläpplig mark via diken och ledningar till recipienter och reningsverk. Dagvattnet leds inte sällan orenat till ledningar som mynnar ut i sjöar och vattendrag eller grundvatten.
Dagvattnet i kommunen står inför fyra huvudsakliga problem-områden; föroreningar, sjunkande grundvattennivåer, över-svämningar och kommande klimatförändringar.
Med tiden har andelen hårdgjorda ytor i samhället ökat och därmed också mängden dagvatten. På hårdgjorda ytor samlas ofta föroreningar från till exempel trafik, biltvätt och
djur-Hamringe dagvattenpark i Tullingesjön. Foto: Sara Lee
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N 21
Bornsjön
Malm-Albysjön
Getaren Aspen
Tullinge-sjön
Kvarnsjön
Bysjön Uttran
sjön
Mälaren
SALEMS KOMMUN
EKERÖ KOMMUN
Älvestabäcken
Tumbaån Harbrobäcken Lilltumbaån
bäcken
Såg-Bockån
Axån Stora
Skogssjön Tumba
Tullinge
Vårsta
Norsborg
Hallunda Fittja
Alby Slagsta
Eriksberg
Riksten
Teckenförklaring Dagvattendamm
© Bot y kak r k mmuno
Kommungräns Vattendrag
0 1 2 km
Vägar Sankmark
Bostadsområde Industriområde Grustag
Vatten Odlad mark Öppen mark Skog
Tekniskt avrinningsområde för dagvatten
Dagvatten utlopp Dagvattentunnel
Karta 7 – Dagvattnets tekniska verksamhetsområde och större utsläppspunkter.
4 . A N V Ä N D N I N G A V B O T K Y R K A S V A T T E N
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N
22
Teckenförklaring
Ny bebyggelse ska ligga minst 3.0 m över Östersjöns medelvattennivå Nybyggnation av viktiga samhällsfunktioner ska ligga minst 3.0 m över Mälarens medelvattennivå Ny bebyggelse ska ligga minst 2.0 m
över Mälarens medelvattennivå.
Risk för förorenad mark Förorenad mark
Karta 8 – Områden som riskeras att översvämmas samt förorenade områden.
4 . A N V Ä N D N I N G A V B O T K Y R K A S V A T T E N
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N 23
I framtiden förväntas klimatförändringarna medföra ökade risker för extremt väder med både kraftigare nederbörd och torka.
När mängden dagvatten ökar genom exempelvis hårdgjorda ytor eller kraftiga regn, så räcker ibland inte ledningssystemen till för att leda undan vattnet. Det kan orsaka ras, skred och översvämningar som ger skador på byggnader, vägar och i värsta fall personskador. Kraftiga regn följt av inträngande dagvatten i klena ledningssystem för spillvatten kan också innebära risker för hälsa och miljö när avloppsvatten bräddar till omgivningen.
Av Botkyrka kommuns totala areal på cirka 223 km2 är 29 km2 tätort. De hårdgjorda ytorna i kommunen upptar ungefär 17 procent eller 5 km2 av den totala tätortsarealen, och består framför allt av byggnader, vägar och parkeringar. Dagvatten från dessa ytor avleds genom ledningar och diken till olika recipienter. I de flesta fall sker ingen rening av dagvattnet innan det når recipienten. I Botkyrka är det framför allt Tumbaåns sjösystem som tar emot stora mängder dagvatten, men även andra recipienter belastas; exempelvis Bysjön och Malmsjön
i Kagghamraåns sjösystem och Mälaren. Enligt gällande lag-stiftning har varje verksamhetsutövare och fastighetsägare ett ansvar att hantera dagvatten med försiktighet så att miljön inte skadas. Utöver kommunen hanterar Trafikverket, fastighetsäga-re och exploatöfastighetsäga-rer dagvatten.
Botkyrka kommun har separerade system för dag- och spillvatten. Men ibland, om det t.ex. regnar mycket, läcker dagvatten in i ledningsnätet för spillvatten, vilket kan leda till överbelastning av ledningar och avloppspumpstationer. Det kan innebära att orenat avloppsvatten bräddar till omgivningen och att dagvatten som normalt rinner till recipienten, istället förs till avloppsreningsverket vid Himmerfjärden. (se avsnitt 4.4 Spillvatten). Inträngning av vatten till spillvattennätet har beräknats till cirka 14 procent i Botkyrkas ledningsnät.
För att minska föroreningsbelastningen på sjöar och vattendrag har kommunen anlagt flera reningsanläggningar för dagvatten, exempelvis Maden och Hamringe dagvattenpark i Tullingesjön, och Lovisebergsdammarna i Lovisebergs industriområde.
4 . A N V Ä N D N I N G A V B O T K Y R K A S V A T T E N
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N
24
4.4 Spillvatten
I Botkyrka kommun är 97 procent av hushållen kopplade till det kommunala nätet som går vidare till SYVAB:s avlopps- reningsverk vid Himmerfjärden. I verket renas avloppsvatten från Botkyrka, Salem, Nykvarn, huvuddelen av Södertälje, delar av Huddinge och sydvästra Stockholm. Den totala tunnel- längden är cirka 55 km. Totalt är drygt 314 000 personer och industrier motsvarande 35 000 personekvivalenter anslutna, med en medeltillrinning på 1 200 liter per sekund.
Det renade vattnet leds 1 600 meter ut i Himmerfjärden (kust-vattenförekomsten Himmerfjärden) för att släppas ut på 25 meters djup. Under höst, vinter och vår stiger det renade vattnet till ytan, men under sommaren sprids det vid temperaturskikt-ningen på cirka 15 meters djup. Det tar ungefär 20 timmar för vattnet att passera hela vägen genom reningsverket och under denna tid minskar halten kväve med cirka 90 procent, fosfor med drygt 95 procent och organiska ämnen (BOD) med ca 97 procent. Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet tar prover och kontrollerar vattnet i Himmerfjärden.
Botkyrka kommun har separerade ledningar för spillvatten och dagvatten och har cirkaa 14 procent inträngningar av vatten i systemet. Spillvattennätet i kommunen är 308 km långt, varav 54 km är trycksatt. Medelåldern för ledningarna är 45-55 år.
Många ledningar är fortfarande i betong men håller på att bytas ut till plastledningar. Renoveringen kommer att finnas med i förnyelseplanen för ledningsnätet. Det finns 50 pumpstationer av varierande storlek i avloppssystemet. Dessa har fjärrstyrda larm. Alla driftstopp och eventuella bräddningar registreras och rapporteras årligen till tillsynsmyndigheten, miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Bräddningar 2012-2015
2015 1 st ca 70 m³
2014 3 st sammanlagt 103 m³
2013 1 st 700 m³
2012 1 st okänd mängd
4.5 Enskilda vatten- och avloppsanlägg-ningar samt gemensamhetsanläggavloppsanlägg-ningar
Enskilda avlopp är anläggningar som inte är anslutna till kom-munalt avlopp. Gemensamhetsanläggningar är större enskilda avloppsanläggningar för 25-200 personer. Otillräckligt renat avloppsvatten från enskilda avloppsanläggningar innehåller ofta höga halter av olika typer av smittoämnen och näringsäm-nen. Smittoämnen och mikroorganismer som bakterier, virus och parasiter kan sprida smitta till närliggande dricksvatten-brunnar och vattentäkter, och sprida sjukdomar till människor och djur. I tätt bebyggda områden och i omvandlingsområden där flera enskilda dricksvattenbrunnar samt enskilda avlopp
ligger tätt med korta skyddsavstånd från varandra kan det finnas en särskild risk för förorening av mikroorganismer i dricksvattenbrunnar. Otillräckligt renat avloppsvatten innehåller också fosfor och kväve, näringsämnen som orsakar övergödning.
Ett annat problem som kan uppstå i områden med enskilda avloppsanläggningar är saltvatteninträngning. Det är när saltvatten tränger in i enskilda dricksvattenbrunnar och kan ske om vattenuttaget i ett grundvattenmagasin blir för stort och uttaget av grundvattnet sker för snabbt i förhållande till grund-vattentillgång samt på hur snabbt grundvattnet återbildas.
Sött grundvatten har en lägre densitet än salt vatten och
”flyter” ovanpå. Är uttaget för stort och det söta grundvattnet försvinner ersätts det med det salta vattnet som då tränger in i brunnen. Saltvatteninträngning kan leda till förhöjda salthalter i vattnet och kan påskynda korrosionsangrepp på vatten- och rörledningsinstallationer. Saltvatteninträngning är speciellt vanligt i kustnära områden men kan också finnas i områden inåt land som en gång i tiden har varit täckt av havsvatten.
I Sverige saknar ungefär 750 000 fastigheter anslutning till kommunalt avlopp. Av dem är cirka 60 procent permanent- boenden som svarar för merparten utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten. Vid inventeringar i olika delar av landet har man uppskattat att cirka 40 procent av dessa anläggningar är brist-fälliga och leder till utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten.
Utsläpp av avloppsvatten räknas som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken och vattnet måste därför renas innan det släpps ut. Att inrätta en ny enskild avloppsanläggning kräver tillstånd från kommunen. Fastighetsägaren räknas som verk- samhetsutövare och är ansvarig för att löpande sköta och underhålla sin anläggning så att den fungerar.
I Botkyrka kommun finns det cirka 950 kända enskilda avlopps- anläggningar samt sju gemensamhetsanläggningar, de flesta på Grödingelandet, i södra delen av kommunen. Merparten av de enskilda avloppen i Botkyrka har en markbaserad rening bestående av infiltration eller markbädd för både avloppsvatten från vattentoalett samt bad-, disk- och tvättvatten men många fastigheter slutna tankar för mottagande av toalettvatten. Kom-munen har påbörjat utbyggnad av det kommunala vatten- och avloppsnätet i omvandlingsområden (före detta fritidshus som allt mer används permanent), som Sibble och Kagghamra, vilket kommer att leda till att antalet enskilda avlopp i kommunen kommer minska. I och med utbyggnaden av det kommunala vatten- och avloppsnätet kommer två av gemensamhetsanlägg-ningarna att tas ur bruk.
4 . A N V Ä N D N I N G A V B O T K Y R K A S V A T T E N
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N
Samfällighet ansluten till verk-samhetsområde för spillvatten
ÖSTERSJÖN
Karta 9 – Verksamhetsområde för spillvatten och Himmerfjärdsverket.
4 . A N V Ä N D N I N G A V B O T K Y R K A S V A T T E N
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N
26
4.6 Rekreation
Mycket av det vi gör på vår fritid är knutet till vatten. Bad, fiske och båtliv förutsätter att vi har tillgång till vatten en för-utsättning, men även en promenad kan berikas med en vacker sjöutsikt eller ljudet av en porlande bäck.
Botkyrka kommuns många sjöar och kustområden ger goda möjligheter till bad. Inom kommunen finns sex kommunala strandbad där kommunen det regelbundet tar prover på vattnet under juni – augusti. Några av baden är klassade som EU-bad, vilket innebär att de har över 200 badande per dag och att det ska finnas skyltar som visar vilken kvalitet badvattnet har.
Botkyrkas direkta tillgänglighet till Mälaren och Östersjön gör att båtlivet är väl utbyggt. Inom kommunen finns sex småbåts-hamnar och fler mindre bryggor. De två största småbåtsham-narna är Slagsta Marina och Grödinge båtklubb. Tack vare att de är tillräckligt djupa och båtarna inte behöver passera broar för att nå öppet vatten ligger många stora båtar och segelbåtar förtöjda där. Vid båthamnarna finns ofta uppställningsplatser för vinterförvaring och skötsel av båtarna. Båtbottnar har under flera decennier målats med färg för att förhindra påväxt av växter och kräftdjur, så kallade antifoulingprodukter. Färgen läcker ut ämnen, till exempel bly-, tenn- och kopparföreningar, som är så giftiga att organismerna inte vill fästa på bottnen.
Detta har fört med sig att gifterna spridits till vattnet; dels genom direkt läckage från båtbottnarna och dels via läckage från land när rester från båtarna hamnat på marken i samband med målning och skrapning av bottnarna. De värsta antifouling- produkterna är idag förbjudna i söt- och brackvatten, men gifterna finns kvar. Till exempel finns förhöjda halter av tributyl- tenn i Tullinge- och Albysjön.
Även petroleumkolväten i form av olja och oförbränd bensin och diesel sprids vid hantering och körning och förorenar om-kringliggande vatten. Ett annat miljöproblem är när småbåtar med toalett ombord tömmer avloppstanken. Detta drabbar inte områdena kring småbåtshamnar så hårt, då man brukar vänta med att tömma tanken tills man är ute på öppet vatten, men leder till övergödning av sjöar och hav. Sedan 2015 är det för-bjudet att tömma sin tank till sjöss, och tömningen ska istället göras vid speciella tömningsstationer. I Botkyrka finns det tömningsmöjligheter i Slagsta Marina och Botkyrka båtklubb.
Fritidsfisket i Sverige är mycket utbrett. Man beräknar att ungefär 2 miljoner personer fiskar någon gång under året. Botkyrka kommun gränsar i norr till Mälaren och i söder till Östersjön.
Detta tillsammans med drygt ett trettiotal sjöar innebär goda möjligheter för fritidsfiske. De viktigaste fiskarterna för fritids-fisket i Botkyrka är gädda, abborre och gös. I Östersjön finns även havsöring och strömming. I insjövattnen fiskas kräftor, framför allt signalkräftor. I Mälaren och Östersjön är fritids-fisket fritt, men i insjöar får ofta bara den som har fiskerätten fiska. I de sjöar där kommunen är delägare har fisket i de flesta fall upplåtits till allmänheten på den del av sjön som ägs av
kommunen. I delar av Malmsjön och Kvarnsjön Gladö (som delas med Huddinge kommun) gäller föreningen Sportfiskarnas sportfiskekort.
Förhöjda halter av föroreningarna kvicksilver och PFOS har uppmätts i fisk från vissa sjöarna i kommunen. Det innebär att konsumtion av denna fisk mindre lämplig för framför allt kvinnor i fertil ålder och barn. Botkyrka kommun rekommen-derar en begränsad konsumtion av fisk från Bysjön och Getaren på grund av uppmätta halter av PFOS. Förutom dessa lokala rekommendationer så har Livsmedelsverket kostrekommend- ationer för fisk. Fet fisk från Östersjön, som strömming och vildfångad lax, kan innehålla höga halter av dioxin och PCB, och abborre, gädda och gös kan innehålla höga halter av kvick-silver beroende på var de är fiskade. Barn, unga och kvinnor i barnafödande ålder är mer känsliga för miljöföroreningar, och därför rekommenderas de inte att äta dessa fiskar oftare än 2-3 gånger per år.
Områden vid vatten är ofta populära strövområden. Ett flertal av kommunens sjöar och vattendrag ligger i eller nära naturre-servat. Kommunen har anlagt flera naturstigar nära vatten; runt sjön Aspen, Mälarpromenaden längst Mälaren och Stendals-promenaden som passerar Flottsbrosundet. Kommunen har också utformat dagvattenparker för att främja rekreation och rena vatten. Till exempel finns det bryggor, stigar och parke-ring vid Maden och Hamparke-ringe dagvattenparker i Tullingesjön.
De är nu har mötesplatser i naturen där man kan lära sig mer om vatten, biologisk mångfald och fågelliv.
I Botkyrka finns också många områden nära vatten som är bra för fågelskådning, till exempel vid f.d. Kyrksjön, våtmarken vid Lida friluftsgård vid sjön Getaren och Maden dagvattenpark vid Tullingesjön. Exempel på arter som ofta syns i våtmarksom- råden är brun kärrhök, sångsvan, kricka och tofsvipa. Ovanliga arter som observerats i kommunen de senaste åren är bland annat spovsnäppa, dammsnäppa, kornknarr, ägretthäger, brun glada, dubbelbeckasin, vassångare, myrsnäppa och årta.
4.7 Utbildning
Tillsammans med Miljöpedagogiskt centrum inom utbildnings- förvaltningen utgör Fältbussen kommunens naturskola. Fält-bussens huvudverksamhet är att åka på exkursion med alla kommunens elever i årskurs 5. Målet är att alla elever ska få två dagars information om kommunens natur- och kulturmiljöer.
Den ena dagen undersöker barnen livet i vatten och den andra degen undersöker de livet i skogen. Fältbussen är en special- inredd buss med både sittplatser och biologiskt laboratorium.
Den har mikroskop, håvar, akvarier och annat man kan tänka sig behöva för att undersöka naturen. Fältbussen har också verksamhet för kommunens naturvetenskapliga gymnasie- klasser, svenska för invandrare (sfi) och allmänheten.
4 . A N V Ä N D N I N G A V B O T K Y R K A S V A T T E N
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N 27
Teckenförklaring
Fritt handredskapsfiske
Fiskeförbud då vattenskidåkning pågår Fiskeförbud
Karta 10 – Båthamnar, bad och fiske.
4 . A N V Ä N D N I N G A V B O T K Y R K A S V A T T E N
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N
28