Botkyrka kommun:
http://www.botkyrka.se/Klimatochmiljo/naturvardochnaturreser-vat/naturreservat/Lida
Miljöenheten, 2014. Kagghamraån, Getaren och Malmsjön.
Sammanställning av vattenkemiska provtagningar 2011-2013 och jämförelser med tidigare resultat. Rapport 2014:2. Botkyrka kommun.
Miljöförvaltningen, 1994. Källor i Botkyrka. En inventering av naturliga kallkällor i Botkyrka kommun vintern 1994. Botkyrka kommun.
VA-enheten, nov 2012. Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun.
Kommunfullmäktige 2012-11-22, Botkyrka kommun.
IVL, 2010. Botkyrka kommun klimatstrategi 2009; IVL Svenska Miljöinstitutet, 2010. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Botkyrka. Botkyrka kommun.
Miljöenheten, 2015. Behovsutredning miljö- och hälsoskydds-nämnden 2016-2018 – Miljö- och hälsoskyddsteamets verksam-het. Botkyrka kommun.
Botkyrka kommun, 2008. Grundvatten i Botkyrka kommun.
Analyser av vatten från enskilda brunnar 1986-2006. Samhälls- byggnadsförvaltningen Miljöenheten – Miljöövervakning Rapport 2008:3
Övrigt:
Andersen J.H., Carstensen J., Conley D.J., Dromph K., Fleming- Lehtinen V., Gustavsson B. G., Josefson A. B., Norkko A., Villnäs A. and Murray C., 2015. Long-term temporal and spatial trends in eutrophication status of the Baltic Sea. Biological Reviews 2015.
Artdatabanken
http://www.artdatabanken.se/verksamhet-och-uppdrag/naturty-per-verktyg-foer-naturvaardare/vaatmarker
Asplund, 1975. Sänkta och utdikade sjöar i Stockholms län.
Rapport 1975:2. Planeringsavdelningen/Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län
Baltic Nest Institute
http://www.balticnest.org/5.3186f824143d05551ad52e7.html Boverket april 2006. Miljökvalitetsnormer i fysisk planering, en orientering för handläggare.
Bydén, S., 2010. Naturvärden i Kagghamraån. Melica AB.
Länsstyrelsen i Stockholms Län. Havs- och vattenmyndigheten https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledning-ar/vattenforvaltning.html
Carstensen, J., Andersen, J.H., Gustafsson B.G., Conley D.G.
2014. Deoxygenation of the Baltic Sea during the last century http://www.pnas.org/content/early/2014/03/27/1323156111.full.
pdf+html?sid=b81619d2-9c8b-49d2-ae5d-61b9423b36fe Främmande arter
www.frammandearter.se Havs- och vattenmyndigheten
https://www.havochvatten.se/funktioner/ordbok/ordbok/q---t/
ordbok-q-t/2013-03-14-tillgangligt-sotvatten.html Havs- och vattenmyndigheten
https://www.havochvatten.se/download/18.5f66a4e- 81416b5e51f7c41/1381136453410/handbok-sma-avloppsanlagg-ningar.pdf
Havs- och vattenmyndigheten
https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledning-ar/vattenforvaltning.html
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N 37
Kemikalieinspektionen, KEMI
http://www.kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2016/ke- mikalieinspektionen-foreslar-begransningar-for-plastkorn-i-kos-metika/
Kemikalieinspektionen, KEMI
http://www.kemi.se/om-kemikalieinspektionen/verksamhet/
handlingsplan-for-en-giftfri-vardag/hogfluorerade-amnen-pfas-Naturvårdsverket www.miljomal.se
Livsmedelsverket
http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/
kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/fisk/#-Barn,%20unga,%20kvinnor%20i%20barnaf%C3%B6dande%20
%C3%A5lder,%20gravida%20och%20ammande Naturvårdsverket
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vatten/Avlopps-vatten/
Naturvårdsverket
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljo-gifter/Metaller/Kvicksilver-Hg/
Naturvårdsverket
Statistiska Centralbyrån: Kust och stränder i Sverige 2012 http://www.scb.se/statistik/MI/MI0812/2012A01/
MI0812_2012A01_SM_MI50SM1301.pdf SCB, land och vattenarealer 2015
http://www.scb.se/statistik/MI/MI0812/2012A01/
MI0812_2012A01_SM_MI50SM1301.pdf Stockholms universitets Östersjöcentrum
http://www.su.se/ostersjocentrum/baltic-eye/forskning/mikro- plast/ett-steg-n%C3%A4rmare-svenskt-f%C3%B6rbud-mot-mikroplast-1.265112
Stockholms universitets Östersjöcentrum
http://www.su.se/polopoly_fs/1.232433.1429020022!/menu/stan-dard/file/PBmicroplastSVEwebb.pdf
Stockholm vatten
http://www.stockholmvatten.se/vatten-och-avlopp/dricksvatten/
vattenverk/#!/norsborgs-vattenverk Svealandskusten
http://havet.nu/svealandskusten/?d=3419 Sveriges geologiska undersökning http://www.sgu.se/om-geologi/vatten/
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/vattencykeln-fo-renar-hydrologi-meteorologi-och-oceanografi-1.20615
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.10713!/webbSveriges%20vat-tendrag%2016.pdf
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI http://
www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/fakta-om-mala-ren-1.5089
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.6382!/Faktablad%252039_
webb%5B1%5D.pdf
SWECO, 2016. Åtgärdsprogram för Tumbaåns sjösystem.
Delrapport 1 – Ytvatten. Botkyrka kommun.
SWECO, 2016. Åtgärdsprogram för Tumbaåns sjösystem.
Delrapport 2 – Grundvatten. Botkyrka kommun.
SYVAB Himmerfjärdsverket www.syvab.se
Världsnaturfonden WWF http://www.wwf.se/source.php/1119697/
Vatten%202005.pdf
6 . L I T T E R A T U R O C H A N D R A K Ä L L O R
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N
38
7. ORDFÖRKL ARINGAR
Algblomning: en kraftig tillväxt av planktonalger eller cyano-bakterier som på kort tid bildar stora populationer. Algblom-ningar förekommer naturligt men har ökat kraftigt till följd av övergödning. Vissa arter innehåller giftiga ämnen, som kan vara skadliga för människor och djur.
Avrinningsområde: ett sammanhängande område som avgränsas av en vattendelare. Det omfattar både mark- och sjöyta. Flera delavrinningsområden kan ingå i ett huvudavrinningsområde.
Belastning: Den mängd fosfor eller kväve från en viss källa som når recipienten.
Beting: Den mängd näringsämnen som utsläpp ska minskas med till en recipient.
Bioackumulation: När halten av ett ämne ökar i en organism så att den är högre i organismen än i omgivningen. Exempel-vis kan halten av kvicksilver vara högre i fisk än i omgivande vatten.
Biodiversitet: biologisk mångfald. Definieras av Konventionen om biologisk mångfald som ”variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat land- baserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de eko- logiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem”.
Bräddning: Vid kraftiga regn kan kombinerade system för dag- och avloppsvatten tvingas släppa ut vatten till närmsta sjö eller vattendag för att undvika översvämningar i källare. Bräddning-ar kan också ske vid driftstörningBräddning-ar i ledningsnätet.
Dagvatten: Ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten från hårdgjorda ytor, som rinner via diken eller ledningar till recip- ienter eller reningsverk.
Internbelastning: den process som frigör fosfor som tidigare se-dimenterats på bottnar i övergödda sjöar. Inträffar framförallt vid syrefria förhållanden.
Miljökvalitetsnormer (MKN): ett juridiskt bindande styrinstrument som anger den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt.
Näringsämnen: Främst kväve och fosfor, och i viss mån kisel.
Nödvändiga beståndsdelar för de gröna växternas fotosyntes.
Närsalter: näringsämnen i löst oorganisk form. De viktigare är fosfor som fosfat, kväve som nitrat, nitrit eller ammonium och kisel som silikat.
Recipient: det vattenområde som är mottagare för en viss kväve- och eller fosforbelastning genom renat eller orenat avlopps- och dagvatten.
Totalfosfor: den sammanlagda mängden löst oorganiskt fosfor, polyfosfater, löst organisk fosfor och partikulärt bunden organisk och oorganisk fosfor.
Totalkväve: den sammanlagda mängden kväve som finns både löst i organisk och oorganisk form, och uppbunden i partiklar och biomassa.
Tributyltenn (TBT): en mycket giftig, numera förbjuden, organisk förening som bl.a. använts i båtbottenfärger. Kan finnas i höga halter i hamnar och marinor.
VA: vatten och avlopp.
Övergödning: när för höga halter näringsämnen släpps ut i vatten.
Det leder till att primärproduktionen ökar, vilket kan leda till försämrad vattenkvalitet, algblomning och syrebrist.
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N 39
Klart vatten i Grindsjön. Foto: Sara Lee
B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N