Kapitel 4 Analys
4.1 Varför arbetar företag med CSR
Daniel Theorin tog upp modellen Concentric circle model of CSR, som illustrerar CSR som fyra ansvarsområden (Geva, 2008). Budskapet i modellen, menade han, var att företag behöver ta upp ansvarsfrågan i sin verksamhet. Något annat som går att utläsa från modellen är att företagens samhällsansvar är ofrånkomligt.
Man kan tyda modellen antingen utifrån och in, eller tvärtom (Geva, 2008). En rörelse inåt från den yttre cirkeln visar samhällets löpande inverkan på företagsnormer. Detta gör att samhällsnytta bibehålls i företagens kärnverksamhet. En förflyttning ut från kärnan i modellen visar internaliseringen av sociala normer eller välgörande arbetsuppgifter i verksamheten.
Vi tänker använda den här modellen för att ge er en bättre förståelse för vikten av CSR, samtidigt som vi jämför den med det panelen kom fram till. När vi i fortsättningen talar om
förhållanden mellan de olika ansvarsområdena kommer vi att likna dessa vid rörelser mellan modellens cirklar. Dessa ska ses som just förhållanden mellan ansvarsområden och inte fysiska rörelser från ett område till ett annat.
De flesta i panelen var överens om att CSR är viktigt. Ulf berättade att både lagar och omgivning ställer krav som företag måste uppfylla. Kraven från omgivningen kan i modellen visas som Filantropi
Etik Lagar Ekonomi
en rörelse från den yttersta cirkeln in mot mittpunkten. Detta kan förklaras som att samhällets förväntningar och krav på samhällsnytta påverkar hur företag arbetar för att gå med vinst. De krav som regleras av lagar kan på motsvarande vis ses som en rörelse från cirkeln för lagar mot den ekonomiska kärnan. Vi kan förklara det som lagarnas inverkan på hur den vinstgivande verksamheten bedrivs.
Företag bör, enligt Ulf, försöka bidra till en positiv utveckling i samhället. Även Louise framhöll att alla företag har ett ansvar kopplat till hållbar utveckling. I modellen kan detta ses som en rörelse från kärnan till den yttre cirkeln som motsvarar filantropi. Det kan förklaras som att verksamheten, parallellt med sin vinstgenerering, också har ett filantropiskt engagemang och bidrar med samhällsnytta.
Kommer ni ihåg vad Eva sa om betydelsen av CSR-frågan? Hon påstod att ansvarstagandet var en förutsättning för att företag överhuvudtaget ska kunna finnas på en marknad. Detta eftersom dagens konsumenter är så väl upplysta. Vi tolkar detta som att företagets existens, och därmed den ekonomiska drift som utgör förutsättningen för ett företag, kräver ett ansvarstagande. Det, anser vi, motsvarar en rörelse från modellens filantropiska cirkel till dess kärna, alltså det filantropiska engagemangets inverkan på den ekonomiska kärnan. Detta visar återigen på verksamhetens beroende av företagsansvar, vilket även framgick under teorigenomgången innan idag.
Med hjälp av modellen, och med hänsyn till vad panelen sa, vill vi påstå att CSR har kommit att bli en nödvändig del av verksamheten. Med detta kan vi bekräfta Theorins resonemang om att företag behöver ta upp ansvarsfrågan i sin verksamhet. Samhällets förväntningar och krav på välgörande engagemang är helt enkelt avgörande för verksamheten.
4.1.2 Drivkrafter bakom CSR
I panelen rådde det delade meningar kring drivkraften bakom CSR-arbetet. Carl menade att CSR-arbetet i det långa loppet stärker varumärket, och att detta i sin tur bidrar till ekonomisk vinning. Detta är en av drivkrafterna bakom Playsams CSR-arbete. Detta överensstämmer med Daniel Theorins redogörelse. Han menade att ekonomisk vinning är en av de främsta drivkrafterna bakom ansvarsarbete (Grafström et al, 2008). Ett annat motiv, menade han, är att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Detta stämmer väl överens med vad Ann-Marie
berättade. Hon såg att KappAhl har möjligheten att tilltala studerande genom att delta i utbildningar. Detta gör att företaget framstår som en attraktiv arbetsgivare.
Mats, på Childhood, menade att yttre drivkrafter kombinerat med ett intresse hos ledningen är en vanlig orsak till att företag arbetar med CSR. När CSR-arbetet utgår från företagets kärnvärden och genuina välvilja kan man tala om en inneboende drivkraft. Denna, ansåg Mats, gäller små företag. Ann-Marie bekräftade att KappAhl i viss mån påverkas av externa drivkrafter, speciellt den mediala.
Mats antaganden om små företag och deras motiv bakom CSR verkar stämma, utifrån hur de företag som deltog i panelen arbetar med CSR. Både Playsam och Polyplank har inkorporerat ansvarsfrågan i företagen. Carl ser ärlighet och ansvarstagande som en naturlig del av verksamheten. Carl sa att Playsam strävar efter att vara en god medborgare, utan att egentligen bry sig om yttre påtryckningar. Polyplank har, kan man säga, CSR dels invävt i produktidén och dels som en allmän värdegrund i företaget. Ulf tyckte att ansvaret ska byggas från företagets insida, men hävdade ändå att han tror att många företag påverkas av den mediala kraften.
Den filantropiska drivkraften till CSR är förknippad med en genuin vilja att göra gott, utan inverkan av yttre påtryckning (Joyner & Payne, 2002), som Daniel Theorin sa. Här kan man tydligt se att både Playsam och Polyplank inte bara bekräftar Mats antagande, utan även tillämpar teorin för den inneboende drivkraften.
Den strategiska drivkraften definieras som att företaget vill övertyga omgivningen om att de agerar korrekt (Joyner & Payne, 2002). Vi anser att det skulle krävas en djupare diskussion för att avgöra hur KappAhl och Ikea arbetar med CSR-frågan. Det vi vet är att de startade sitt engagemang reaktivt, och att ansvarsfrågan på så sätt inte var implementerad i företagens värdegrund initialt. Både Ann-Marie och Eva framhöll dock att Ikea och KappAhl idag arbetar mer proaktivt i CSR-frågan. Värmeljusjakten och Miljöboken visar på en vilja att göra gott i samhället. Vi ser därför att Ikea och KappAhl inte längre endast styrs av en yttre påverkan, utan även av en inre, filantropisk drivkraft.