Fråga 3. Hur arbetar du med läromedlet ABC-klubben? (Till exempel Läsförståelse, läsläxa och så vidare). Om du har elever med annat språk i klassen, hur fungerar arbetet med ABC-klubben med dessa elever?
43 av informanterna har svarat att de har läsläxa som arbetssätt för läromedlet ABC-klubben.
Resterande informanter har besvarat att de arbetar på olika sätt såsom lässtrategier, arbetsbok, olika texttyper, veckans bokstav och språklära.
Informant nummer 70 har beskrivit utförligt att hen under 3 lektioner arbetar med ABC-klubbens läromedel. Hen började med under första lektionen att ha en genomgång av nya
22 begrepp efter en högläsning ur den svåraste boken (den gröna boken) och under högläsningen så kan alla elever få följa med i text och bilder på en typ av dokumentkamera på tavlan. I slutet av den första lektionen så mummelläser eleverna ur sin egen läsebok och läraren går runt och lyssnar på eleverna och ber dem läsa högt för hen. Efter första lektionen har eleverna läsläxa ungefär en vecka framåt. Lektion två får eleverna läsa tyst ur det kapitlet som de har jobbat med och eleverna får läsa så många gånger de hinner med under 15 minuter innan de får jobba med arbetsboken som brukar vara ungefär en till två sidor. Lektion tre arbetar läraren i halvklass och då får eleverna dela in sig i par och läsa upp läxan för läraren och under tiden arbetar resterande elever med rester och det enklare sidorna i arbetsboken som är mer självgående, läraren har även förberett kopieringsunderlag för de elever som är lite snabbare.
Informant nummer 33 har beskrivit utförligt om hens arbetssätt. I hens klass får eleverna ett
kapitel per vecka som läsläxa och har då använt den tillhörande läxboken under detta läsår.
Vid genomgång av kapitlet ställer läraren frågor om vad som har hänt i föregående kapitel och eleverna får sammanfatta eller återberätta vad som har hänt. Efter detta har läraren högläsning för alla och ställer därefter frågor om vad hen har läst om och tar även upp ord och begrepp som kan ha varit svårt att förstå. När det är dags att lämna in läxan går de igenom svaren tillsammans och arbetar i de tillhörande arbetsböckerna.
Informant nummer 68 arbetar systematiskt med hela läromedlet och har varierande arbetssätt
som exempelvis läsläxa, genomgång av läsläxan samt svåra ord och begrepp. I arbetsböckerna använder hen föregående kapitel som läxa. Mellan lektionerna som inte är avsatta för ABC-klubbens läromedel använder läraren sig av det kopieringsunderlag från lärarhandledningen och även andra aktiviteter som kan passa in till olika tillfällen. Som komplement till olika moment till exempel stavning använder läraren livet i bokstavslandet. läraren använder även det digitala läromedlet för genomgång och gemensamma övningar.
Fråga 5. Har arbetet med ABC-klubben fungerat bra? När och hur då? Beskriv utförligt.
Övervägande del av informanterna har svarat att arbetet med ABC-klubben har fungerat bra och beskriver att de använder sig av nivåindelade grupper eller arbete i mindre grupper.
Många informanter svarade att de följer lärarhandledningen och tar tips och idéer utifrån den och får på så sätt igång gemensamma diskussioner från de övningar som finns med. Några informanter svarade att de använder det digitala läromedlet under genomgångar för att alla elever skall kunna få möjlighet att se bilder och text vid till exempel högläsning och kunna
23 diskutera om bokens innehåll, karaktärerna och ta upp svåra ord och begrepp. Många
informanter delgav även att det är lätt att skapa rutiner med läromedlet och även genomföra olika idéer man kan få utifrån läseböckerna till exempel den resande nallen från
Diamantjakten.
Informant nummer 68 informerade oss att hen har arbetat med läromedlet i flera år från
årskurs ett till årskurs tre i olika klasser. Hen har varierat upplägget utifrån elevgruppens egenskaper och vad som passar dem bäst. Hen har dock alltid utgått från ett systematiskt tankesätt med veckovis läsläxa. Hen använder lärarhandledningen som en inspirationskälla och kan på så sätt fördjupa och bredda lektionsinnehållet utifrån var eleverna befinner sig och hur mycket variation de behöver. Hen anser att detta är läromedlets styrka, att man får
möjligheten att kunna nöta, bredda, fördjupa och inspirera eleverna till att växa och kunna anta utmaningar för att komma längre. Använder man sin egen förmåga till fantasi på ett lustfyllt sätt och låter sig inspireras som lärare kan man komma långt.
Informant nummer 55 förklarar att varje måndag går hen tillsammans med klassen igenom ett
nytt kapitel i läseboken. De arbetar med texten på olika sätt och avslutar med att eleverna får sitta i par och läsa texten tillsammans. På tisdagar får eleverna återigen läsa i par och sen diskutera olika frågor från texten som de har läst. På onsdagarna får eleverna läsa texten själva och sedan arbetar alla elever med de tillhörande sidorna i arbetsboken. Eleverna får då ta hem läseboken och läxboken och läsa hemma för en vuxen och göra sidorna i läxboken.
Informant nummer 34 berättar att hen arbetar med läsläxa varje vecka som är baserat på den läsnivå som varje elev befinner sig på. I hemmet får vårdnadshavarna möjligheten att återkoppla till läraren om hur läsningen har gått. I den tillhörande arbetsboken arbetar
eleverna med läsförståelse och skrivuppgifter där dom bland annat får träna på att skriva egna texter och gör tolkningar av texter som de läser. Hen berättar även att eleverna får möta ordflätor, rebusar och mycket mer.
Informant nummer 30 förklarar att eleverna i hens klass har tyckt om historien i
Diamantjakten och i lärarens arbetssätt med läsläxa får eleverna läsa texten flera gånger hemma. När läraren går igenom läxan i skolan kan det se ut på olika sätt, ibland läser eleverna en åt gången högt ur boken för hela klassen och ibland kan eleverna sitta i mindre grupper, även kallat lärgrupper, där de turas om och läser för varandra. Eleverna får skriftliga
kommentarer från läraren och ibland från klasskamrater och familj om hur läsningen går och
24 vad som kan utvecklas. När de får ett nytt kapitel som läsläxa läser läraren högt för klassen och går igenom svåra ord och begrepp, eleverna får även läsförståelsefrågor på texten som de ska svara på hemma som sedan tas upp tillsammans i helklass.
Vissa informanter berättar att de arbetar med veckans bokstav och följer lärarhandledningen där det finns olika moment. Läraren läser högt ur den svårare boken (gröna boken) och eleverna får efteråt läsa för läraren från den blåa eller röda boken beroende på vilken nivå eleven är på. Eleverna tar med sig läsläxan hem och läser det kapitel som de arbetar med.
Vissa informanter hävdar att boken är bra upplagd eftersom böckerna ser likadana ut och att läseboken har tre olika nivåer som gör det lättare att kunna individanpassa läxan och att elever arbetar både enskilt och i par.
Fråga 6. Har arbetet med ABC-klubben fungerat mindre bra? När och hur då? Beskriv utförligt.
Många informanter har svarat liknande om vad som har fungerat mindre bra med ABC-klubbens läromedel. Vi såg att många informater har samma svar om vad de tycker om böckerna, att de har blivit tjatiga och att många elever snabbt tröttnar på böckernas handling.
Några informanter beskriver även att i den blå boken ökar meningarna med flera ord och har generellt sett en för snabb progression. Informanterna håller även med varandra om att det är svåra ord och begrepp, speciellt för de elever som är flerspråkiga och de elever som har någon typ av språkstörning. De nämner även att böckernas innehåll och begrepp är svåra att kunna relatera till i dagens vardag och samhälle. Ett par informanter nämnde även att den sista boken, Nyckeln till skatten, inte är lika bra som de två första böckerna och att de måste komplettera med mer material för att kunna få en bättre inlärning och motivation hos eleverna.
Informant nummer 60 förklarar att den blåa läseboken som de börjar med är för svår för de
elever som ännu inte kan läsa. Hen upplever att det blir stressigt att hinna med allting i det tempot som lärarhandledningen nämner och att man blir väldigt bunden till läromedlet och påpekar att det är svårt att hinna med något mer utöver läse- och arbetsböckerna.
Fråga 8. Finns det något komplement du använder till ABC-klubben för att hjälpa eleverna?
Mer än hälften av informanterna använder andra typer av komplement till läromedlet ABC-klubben. Några av informanterna använder digitala verktyg som är applikationsbaserade
25 såsom Skolplus och Qnoddarna. Andra informanter använder sig av bokstavshäfte där
eleverna får inför varje ny bokstav skriva i sitt häfte olika meningar med ord som börjar på just den bokstaven de arbetar med. Liknande komplement är en alfabetsbok där elever får forma versaler och gemener. Många informanter använder även livet i bokstavslandet som är ett tv-program på URplay.se som komplement där de tar upp bokstäver och ljudar fram bokstaven samt använder ord på ett lärorikt sätt. Några andra informanter använder egna arbetsböcker och även andra läromedel som fokuserar på lästräning såsom “ärtan, pärtan” av Lily Jakobson som är en läsförståelseträning som finns i en bokserie. Även sjustegsmetoden som är en läsinlärningsmetod som grundar sig i sju olika steg för att knäcka läskoden och Bodils läslära som har en grundläggande läslära. Till slut har informanterna nämnt att de skriver väldigt mycket faktatexter och lägger mycket tid till att skriva. Några informanter har även nämnt att de använder metoden att skriva sig till läsning.
Fråga 9. Fångar ABC-klubben läromedel alla elever enligt dig? (Till exempel om eleverna visar intresse, ställer frågor och så vidare. Ta gärna med etnicitet och flerspråkighet) Hur då? Beskriv.
49 informanter har svarat om ABC-klubbens läromedel fångar alla elever och här har de svarat blandat. 32 av informanterna har svarat ja om att läromedlet fångar alla elever och förklarar då att många elever funderar kring vad nästa kapitel ska handla om. Många elever kan även relatera och känna igen sig i bokens innehåll och känner sig förväntansfulla inför vad nästa kapitel och bok kan handla om. Eleverna har fattat tycke för karaktärerna och handlingen och det finns ett stort utrymme för frågor, idéer och tankar kring innehållet.
16 informanter har däremot svarat att läromedlet inte fångar alla elever och har förklarat att böckerna kan vara för hoppiga och att många elever tröttnar på böckerna, karaktärerna och handlingen. Vissa informanter har även nämnt att böckerna innehåller ett märkligt språkbruk och att böckerna inte tar upp så mycket kring etnicitet, flerspråkighet eller sexuell läggning.
Slutligen säger några informanter att böckerna känns för omoderna för dagens samhälle och att det finns för svåra ord och begrepp i böckerna som kan vara svåra att relatera till.
Fråga 10. Har du fått kommentarer från elever angående böckerna? Beskriv vad för kommentarer.
Många av informanterna har berättat om olika typer av kommentarer som de har fått av eleverna. Vissa informanter har fått väldigt positiva kommentarer från eleverna som att
26 böckerna är väldigt spännande, att böckerna är roliga och har en bra handling, att de vill läsa mer, efterfrågat om det finns en bok i årskurs fyra och även väckt frågor till exempel om varför slutade ett kapitel på ett visst sätt.
Informant nummer 60 förklarar att böckerna har väckt diskussioner och tankar som tagits upp i klassrummet och att de ägnade en hel lektion till att prata om böckernas innehåll och
handlingar.
Kommentarerna från eleverna har även varit negativa och ifrågasättande. Kommentarer som att böckerna är tråkiga eftersom vissa elever redan har läst i förväg, att den är för svår eller för lätt. Ett par informanter tog upp att eleverna har ifrågasatt varför det inte finns mörkhyade personer eller personer med en annan sexuell läggning med i böckerna.
Fråga 11. Förlaget Natur & Kultur som har skapat denna bokserie och läromedel menar att man kan skapa individualiseringar hos eleverna. Har du gjort detta och hur har du gått tillväga?
38 informanter har svarat om att göra individualiseringar med eleverna. Några informanter har berättat att de börjar med den blåa läseboken för att se vilken nivå som eleverna ligger på.
Eftersom läromedlet har en digital version så har informanterna haft möjlighet att kunna använda det för att hjälpa elever som behöver språkstöd med lämpligt material som finns på hemsidan. Informanterna använder även digital inläsningstjänst som är tillgängligt för de elever som har svårt med läsningen. Några andra informanter har använt material där det finns olika texter som ska passa ihop med bilder och därefter skapa samtal kring texten och
bilderna. Ett par andra informanter har även berättat att det är lätt att kunna para ihop elever tillsammans som har samma läsnivå och även att läsa varannan sida för varann eller i helklass.
Som avslutning berättar många informanter att de tre olika nivåerna på böckerna kan ge en gemensam läsning och ge möjlighet att diskutera tillsammans så att alla elever har möjlighet att kunna förstår och hänga med i alla kapitel som de läser.