Familjekonstellationer och mångfaldig representation i ABC - klubbens läromedel

37 Som vi tidigare nämnt, se avsnitt 6.3, framkom det i resultatet att informanternas elever har en positiv inställning till böckerna och arbetsuppgifterna. Dessutom hävdar de flesta

informanterna att läromedlet fångar alla elever samt att eleverna är nyfikna på det som kommer att ske senare i berättelsen.

I enkätsvaren framkom det att arbetet med ABC- klubbens böcker fungerar bra oavsett elevernas bakgrund och kultur och olika familjekonstellationer. Flera informanter uppger att på grund av de olika nivåer som finns tillgängliga av böckerna så kan de som har svenska som andraspråk och de som har språksvårigheter använda den lättast tillgängliga

boken. Informanterna uppger att eftersom det finns bilder som används som stöd underlättar det för förståelsen av bokens innehåll samt att bokens upplägg möjliggör för dem att anpassa och utforma lektioner. Vi funderar då på vilket budskap som förmedlas av ABC- klubbens bilder i boken om de används som stöd för att öka förståelsen av texten. Danielsson &

Selander, 2014, s. 23-24) skriver att texter och bilder bär ett budskap som kan förmedla

värderingar som kan påverka hur läsaren uppfattar olika samhällskategorier. Å andra sidan har läraren möjlighet att lägga upp sin undervisning så att den fångar alla elever.

Å andra sidan uppger en del informanter att ABC -klubbens material ibland kan vara en utmaning för de som har svenska som andraspråk. Utmaningen är däremot inte kopplad till elevernas kultur och bakgrund, eller brist på intresse för böckerna/ materialet, men till

språksvårigheter. Även om texten som används i undervisningen måste det motivera eleverna till att läsa och förstå vad de läser, ibland är ABC- klubbens texter, som är tillgängliga på olika nivåer, för svåra så att eleverna kan tappa motivation att fortsätta läsa i framtiden. För svåra material kan öka frustration och negativa känslor hos eleverna. Man kan ge upp och kan tappa läslusten.

Att eleverna ska kunna relatera till innehållet i ABC- klubbens böcker/material som de arbetar med är någonting som vår studie tar upp. Böckerna bör fånga dem som läser och ge dem en vidare bild av världen nämner både Elmeroth (2012) och Eilard (2009) när de skriver om läroboken som identitetsskapande och som något som representerar det som är normalt eller inte, och det som är acceptabelt av samhället eller inte. Vårt resultatet visade blandade åsikter gällande hur mycket ABC-klubbens böcker fångar eleverna och om elevernas reaktioner till böckerna. Detta var dock lärarnas uppfattning av elevernas tankar om böckerna eftersom lärarna var informanter och inte eleverna. Medan vissa informanter uppger att böckernas innehåll fångar de flesta elever, uppger andra att det saknas någonting i boken, att de inte är

38 uppdaterade till dagens samhälle. Enligt vissa informanter varierar elevernas reaktioner

alltifrån att boken är tråkig till att den är spännande och att de är nyfikna på nästa kapitel.

Detta kan kanske bero på att bilder och texter är öppna för olika tolkningar beroende på läsarens förutsättningar. ABC-klubbens böcker innehåller multimodala texter som Selander och Danielsson (2014, s. 23-24) skriver om, eftersom texterna ger barnen möjlighet att identifiera sig och skapa en mening, men å andra sidan kan det vara svårt för barn som inte är födda i Sverige att identifiera sig med texter och bilder. För att identifiera sig behöver man relatera till sin egen erfarenhet.

Vi menar att olika uppfattningar om boken kan bero på barnens olika förutsättningar. Känner alla elever igen sig som läser ABC-klubbens böcker när situationen/personerna/situation i samhället inte beskrivs i böckerna? Eller behöver böckerna uppdateras för dagens skola och samhälle? En stor del av informanterna har svarat att ABC-klubbens material behöver uppdateras eller ändras till en viss del för att möta dagens skola och samhälle. Deras skäl är bland annat att boken inte tar upp aspekter som till exempel att HBTQI (att ha två mammor eller två pappor), att språket är så gammalmodigt att barn som inte föds i Sverige kanske inte känner igen vissa ord/uttryck, att olika samhällsklasser inte representeras och att det inte speglar barnens nutid och verklighet. Å andra sidan kan vi tolka från resultatet att ABC-klubbens böcker representerar det traditionella samhällets normer. Som vissa informanter nämnde så blir det dessutom upp till den enskilda läraren att anpassa läromedlet så att varje elev kan känna sig representerade och kan relatera till innehållet. Som vi nämnde tidigare, att även om en del informanter anser att böckerna fångar alla elever, önskar andra att materialet skulle uppdateras eller ändras på något sätt.

Vi kan även koppla detta till det Åkesson (Skolverket, 2016, s.8-10) skrev om att genom att lärare arbetar med normer på olika sätt tillsammans med eleverna kan hjälpa till att motverka och förebygga diskrimineringar och kränkande behandling och kan på så sätt även stödja skolpersonalen i det pedagogiska och främjande arbetet där allihop kan arbeta tillsammans som en helhet. Några av informanterna nämnde att det har uppkommit tillfällen där eleverna har börjat prata om olika familjekonstellationer och mångfald som har lett till att eleverna har börjat normalisera att det är okej att det finns familjer som har två mammor/två pappor eller att andra människor som kommer från andra länder kan ha en annan bakgrund än vad man själv känner till.

39 Karlsson- Eek och Elmeroths (2012) beskrivning av det normkritiska perspektivet och vårt resultatet kunde vi koppla samman. Ett exempel som vi har diskuterat är att en informant nämnde att Cesar visar väldigt mycket känslor och bryr sig om sina vänner, familj och saker och hjälper mer än gärna till. Det kan vara ett “avvikande” beteende utifrån dagens normer i skolan från våra personliga erfarenheter. Inom det intersektionella perspektivet har författarna nämnt att det diskuteras mycket kring svårigheter och problem utifrån de kategorier

individerna tillhör och att svårigheterna/problemen uppkommer främst hos pojkar och

flerspråkiga elever. Vi författare av studien eller informanterna svar har inte behandlat Cesars bakgrund men tänker man på det så är Cesar en “pojke” och kanske “flerspråkig” då hans pappa kom från Argentina och kan ha lärt sig ett till språk som borde vara spanska.

Läromedel kan vara normformande så att vi utvecklar en föreställning om hur man ska bete sig. Dessa normer påverkar hur vi känner eller hur vi uppfattar någonting som normalt eller utanför normen. Utmaningen är att dagens samhälle är mångfaldigt på många olika sätt, till exempel gällande familjebildning, sexuell läggning, olika kulturer och så vidare. Som vi nämnde tidigare, anser många informanter att ABC- klubbens böcker behöver någon form av förändring eller uppdatering för att gynna dagens samhälle och skolor. De normkritiska perspektiven som vi nämnde i bakgrundsavsnittet stödjer tanken på att normer som finns kan begränsa strukturer och förtrycka individer som kan tänkas leva eller vara utanför normen.

Det är kanske en norm bland lärare att använda ABC-klubbens böcker eftersom de innehåller det som anses vara normalt i samhället. Detta kan skapa en obalans och maktrelation som kan påverka hur elever ser på sig själva och andra. Det blir synligt när vi talar om det

intersektionella perspektivet som enligt Elmeroth (2012, s.38-39) handlar om att kategorisera individer efter kön, etnicitet och klass och som kan visa skilda kategorier som kan forma individens identitet. Om läroboken och identitetsskapande har Eilard (2009) uppmanat att lärare bör se till att undervisningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv så att eleverna känner sig representerade och intresserade av undervisningens innehåll. Dagens skola är mångfaldig och det innebär att det finns elever av olika kulturer, bakgrund och språk.

Dessutom har många skolor nyanlända elever som ibland inte kan ett enda ord av svenska.

Kan en elev som har svårt med svenska språket vara intresserad av innehållet i ABC-klubbens bok om hen inte har tillgång till den på sitt språk?

Bilderna i ABC- klubbens böcker på andra språk är samma som bilderna i den svenska varianten av samma bok. Vilket budskap framställs till barn som kanske inte är integrerade i det svenska samhället? Eller helt enkelt till elever som har olika bakgrund och kultur, kan de

40 relatera till det som de ser eller läser? Bilderna är ju ett viktigt komplement till texten. Eilard (2009) påpekade att läroböckers innehåll samspelar med olika föreställningar från samhället vilket påverkar elevernas identitetsskapande. När barn identifierar sig med det som de läser fastnar de lättare för berättelsen och vill veta mer, de blir då intresserade av innehållet. Viktigt är här att eleverna ska få en igenkännande känsla och kan relatera till böckerna som de läser.

Som en del informanter nämnde använder de också andra slags material när det behövs som ett komplement till ABC- klubbens material. Dessutom uppger informanterna att diskussioner och arbete kring familjekonstellationer och mångfald tas upp i andra sammanhang och inte i samband med boken. Detta antyder att ABC-klubbens material kanske inte uppfyller behoven som de har i klassrummet.

Om vårdnadshavarnas engagemang i läsläxa, kopplat till elever som har svenska som andraspråk, så visade studien att bristen på delaktighet bland vårdnadshavare för det mesta inte är någonting som influeras av om eleverna är flerspråkiga eller enspråkiga. Detta kan ta oss tillbaka till informanternas svar gällande hur mycket eleverna är intresserade av boken.

Bokens innehåll kanske saknar ett budskap som föräldrar känner att barnen behöver läsa eller känna till eller även identifiera sig med. Hwang och Nilsson (2011, s.72) behandlade de olika systemen utifrån Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell som författarna har refererat till, där en del av barns utveckling sker i det aktiva samspelet mellan dem själva och deras miljö, som exempelvis hemmet och skolan (mesosystemet, exosystemet). Unga elever sätter gärna in sig själva i centrum i berättelser eftersom de lär känna sin närmaste miljö först och sätter sig själva i relation till denna för att utveckla sin egen identitet. Eleverna har olika förutsättningar som påverkar hur de lär sig och intresserar sig för det som de läser. Från resultatet ser vi att böckerna påverkar informanternas elever genom att de ifrågasätter varför det inte finns olika familjekonstellationer och mer mångfald i böckerna och att vissa

informanternas elever har svårt att relatera till innehållet i böckerna.