Utifrån resultatet vi har fått in från enkäten har vi fått reda på hur lärare arbetar med läromedlet ABC-klubben och hur lärare arbetar med de elever som har andra
familjekonstellationer och mångfald.
Karlsson-Eek och Elmeroth (2012, s.121–123) framställde det normkritiska perspektivet och förklarade att skolan har den optimala mötesplatsen eftersom många människor möter varandra och den ska vara en säker plats för alla eftersom alla ska behandlas lika och följa människors lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. SFS 2008:567 diskrimineringslagen kom till för att säkerhetsställa arbetet med att alla barn och elevers rättigheter upprätthålls och för att motarbeta diskriminering och
kränkning av kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Denna lag ska alla inom skolans verksamhet följa och upprätthålla.
Vi noterade i vårt resultat att några informanter har lyft ämnet om att det finns olika familjekonstellationer och diskuterat det med sin klass. För vissa har det kommit per automatik och vissa har diskuterat det tillsammans med sina klasser. Några informanter har börjat arbeta med värdegrundsfrågor där bland annat olika familjekonstellationer kommer in och mångfald tas upp. En annan informant nämnde att kärnfamiljen har diskuterats men inte andra konstellationer.
Karlsson-Eek och Elmeroth (2012, s.125–126) beskrev att det ofta uppkommer diskriminering ur föreställningar om vad som är ” normalt” och icke normalt. Det uppkommer även i den diskurs där vissa positioner bildar normer och känner sig på så sätt mer priviligierade och har överhanden och kan därefter ta sig rätten till att inta maktpositionen och förtrycka andra individer.
En informant nämnde att Cesar hjälper till mycket och visar många känslor. Vilket kan verka avvikande från normer om att män ska arbeta och inte visa känslor. Ännu en kommentar från en informant var att det var bra att bryta normen om att killar bara får spela fotboll när det framkom i ABC-klubbens böcker att Bea gillade att spela fotboll och fick även med sig Asta på att pröva att spela fotboll.
32 Hur lärare arbetar med läromedlet är väldigt snarlika. Många av informanterna nämnde att de har läsläxa och arbetar med arbetsböckerna. De nämnde även att de arbetar i mindre
grupper/nivå-baserade grupper med vilket menas att läraren tar några elever och sätter sig tillsammans med dem och arbetar och läser tillsammans. Informanterna använder sig mycket av lärarhandledningarna som ett stöd och för att kunna inhämta olika idéer och material.
Informanterna har hört från sina elever att de tycker om läromedlet och har en positiv inställning till böckerna och arbetsuppgifterna. Informanterna nämner att det är lätt att skapa diskussioner samt att eleverna har lätt att skapa tankar och idéer kring innehållet och
karaktärerna och även att kunna relatera till olika händelser från böckerna. Läromedlet fångar många av informanternas elever och informanterna nämner att eleverna efterfrågar vad nästa kapitel ska handla om och om det finns en bok i årskurs 4. Eleverna är otåliga när det kommer till att ta reda på mer om böckernas innehåll och om karaktärerna.
Det som har varit utmanande för informanterna är bland annat att den blåa (enklaste) boken ökar snabbt i progression och blir då för svår för elever som har lässvårigheter, det är också väldigt svåra ord och begrepp som används i böckerna. Informanterna har även beskrivit att eleverna lätt tröttnar på böckerna och att det är svårt att koppla samman innehållet med vardagen och samhälle om man jämför elevernas erfarenheter då de inte kan relatera till olika händelser och situationer. Informanterna fick även frågan om de använder något komplement där många svarade ja. Exempelvis använder informanterna skolplus, qnoddarna,
bokstavshäfte/alfabetsbok och olika metoder såsom att skriva sig till läsning, sjustegsmetoden och Bodils läslära.
Det intersektionella perspektivet menar Elmeroth (2012, s. 38-39) handlar om att olika kategoriseringar kan utökas till kön, etnicitet och klass, religion, sexuell läggning,
funktionshinder och ålder som kan visa skilda positioner som formar individens identitet. I Sverige har “vi”, de etniska svenskarna, den förgivettagna positionen, att vissa saker kan vara en självklarhet medan de andra som kommer utanför får den avvikande positionen.
Genom vårt resultat har vi fått veta att några informanter har meddelat att deras elever har uttryckt sig om att alla inte har råd att köpa nya saker och att alla har rätt att vara olika oavsett var man kommer ifrån. Några andra informanter nämnde att det verkligen är viktigt att belysa mångfalden. Vissa informanter arbetar med barnkonventionen och arbetar med att man kan ha
33 bakgrund från andra länder och att det är okej. Informanterna försöker få det normaliserat med olika familjekonstellationer och mångfald.
Vad vi kan se från resultatet kan kopplas till Hwang och Nilssons (2011, s. 71–74)
beskrivning av det utvecklingspsykologiska perspektivet om barns bakgrund och uppväxt och tidningar, tv och filmens påverkan som kan ge en annan syn på samhället. ABC-klubbens böcker innehåller inte så många olika familjekonstellationer och visar inte någon större mångfald och det har informanternas elever påpekat och ifrågasatt, vilket ger eleverna en missvisande bild om hur olika familjer kan se ut och att det inte är vanligt med mångfald i läroböcker.
Vårt resultat har gett oss information om att informanternas lektioner fungerar bra även om en del informanter anser att materialet behöver någon typ av förändring eller uppdatering till dagens samhälle för att uppmärksamma de som inte är födda i Sverige, de som har separerade föräldrar, de som tillhör mindre gynnade samhällsklasser, personer med funktionsvariationer och HBTQI -personer.
Det intersektionella perspektivet är kopplat till att försöka förstå olika aspekter av en individs identitet som kan bidra till att hen blir utsatt för diskriminering eller känner sig privilegierad i vissa situationer. Vissa informanter nämnde att ABC-klubbens material kunde vara en
utmaning för elever som har svenska som andraspråk, resultatet visade att en del elever har uttryckt till lärarna att boken och berättelsen är tråkig och ointressant. Vi tolkar det som att en del elever som läser och arbetar med böckerna har svårt att identifiera sig och relatera till det som de läser, att vissa elever inte känner sig representerade i böckerna samt att de inte känner igen i sig i varken bokens bilder eller i framställningar av karaktärerna. Å andra sidan, som informanter nämnde använder lärarna andra slags material när det behövs som ett
komplement till ABC- klubbens material. Dessutom uppger informanterna att diskussioner och arbete kring familjekonstellationer och mångfald tas upp i andra kontexter och inte i samband med boken.
7 Diskussion
I detta kapitel kommer vi att diskutera vårt metodval om hur vi gick tillväga och även diskutera vårt resultat kopplat till den forskning och bakgrund vi har valt att ha med.
34