Kåreland (2005, s. 113-114) berättar om skönlitteraturen i skolan, och om hur det var förr i tiden i förskolan exempelvis, att den rosa boken var för flickor och att den blåa boken var för pojkar samt att innehållet ledde de två könen mot olika aktiviteter och intressen som skulle vara för flickor eller för pojkar. Under 1960-talet börjades könsuppdelningen ifrågasättas av både kritiker och förläggare och kom då senare att ersättas med ungdomsböcker som var anpassade för båda könen. Ett bra exempel är böckerna om Alfons Åberg skapade av Gunilla Bergström som skildrar något annat än den då rådande normen att kvinnor skulle göra allt i hemmet som att städa och diska. I böckerna är det Alfons pappa som gör allting i hemmet och arbetar samtidigt.
Kåreland (2005, s. 121-123) menar på att när det kommer till huvudpersonernas genus så har det ofta i förskolan varit ett djur som har haft den stora rollen i litteraturen. Annars är det mest män och pojkar som dominerar huvudrollen i böckerna. I olika typer av studier så har det uppmärksammats att äldre barn och ungdomar får en betydelsefull inblick i karaktärerna som påverkar deras upplevelser och intresse. 2005 valde många författare att ha både manliga och kvinnliga huvudpersoner så att det barn som läser ska kunna identifiera sig med bokens innehåll och karaktärer utan att behöva tänka på vad det är för genus på huvudpersonen.
9 Selander och Danielson (2014, s. 23-24) berättar om multimodala texter och litteracitet och hur det fungerar i exempelvis skolan. Genom att göra så att elever förstår hur texter kan vara uppbyggda och förstå innehållet, kan man som lärare hjälpa dem att förstå olika
ämneskunskaper. Att arbeta med texter innebär att utveckla en större förståelse för elevernas egna multimodala texter.’’ Oavsett om man arbetar med pappersburna texter (läroböcker och andra texter) eller med texter i digitala medier kan elever behöva vägledning i hur man närmar sig texterna.’’
I skolans värld har mycket förändrats och det är i förändringen som vi kan se i samhället utanför skolan där det ställs olika krav på textanvändning inom de flesta yrkeskategorier.
Genrepedagogiken lägger vikt på att arbeta med språket i skolan och i alla dess ämnen och på så sätt stötta eleverna så att de kan göra ämnespråket till sitt eget. Det gäller att veta hur man ska använda resurser för att det ska bli ett meningsskapande syfte då det finns skillnader skolans olika ämnen på hur man skriver texter. Även bilder och andra visualiseringar är viktigt i lärandet. (Selander och Danielsson, 2014, s.39 – 41.)
När det kommer till att tala om texter i undervisningen förklarar Selander och Danielsson (2014, s.39 – 41) att lärare arbetar med elevernas förståelse när nytt innehåll ska presenteras i klassen. Läraren ska skapa en överblick över elevernas kunskaper i ämnet och gå igenom begrepp som kan vara svåra samt använda elevernas tidigare erfarenheter. Att arbeta på detta sätt kan stötta eleverna och underlätta för dem om det är för avancerat innehåll. Vid
användning av resurser, exempelvis bilder och abstrakta modeller, måste det ha en mening varför man använder det eftersom många lärare tar resurserna för givet och tror då att med hjälp av bilder och fysiska objekt så kommer eleverna förstå precis vad det är. Tydlighet är viktigt när det kommer till arbete med multimodala texter i skolan. Exempel på hur man som lärare kan arbeta multimodalt kan vara att den lärare som är den ämneskunniga, den som kan mer om ämnet, ska förmedla den kunskapen till noviserna, alltså eleverna. Läraren kan behöva verktyg för att upptäcka svårigheter i texter. Genom modellen, modell för
ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter fokuserar läraren på textens övergripande struktur och iscensättning, samspelet mellan textens delar, det verbala bildspråket (exempelvis metaforer) och värderingar. Det samtal läraren har med eleverna behöver anpassas efter deras ålder, intresse och hur bekanta de är med olika texttyper.
Langer (2005, s.13-19) skriver att litteratur anses vara ett verktyg som skapar en
föreställningsvärld som man kan utforska och omdefiniera sig själv i eftersom tankar och
10 synsätt påverkas. Hon fortsätter berätta att texter gör det möjligt för barn att se olika
perspektiv och att forma sin egen identitet. Litteratur och läromedel som vi har tillgång till formar vår syn på världen och på vår uppfattning om det samhälle som vi lever i oavsett om det är objektivt eller subjektivt då båda begreppen går hand i hand med varandra där den ena fokuserar på individens individuella förståelse och upplevelser och den andra fokuserar på världen omkring.
Läroboken dominerar svenskämnet i undervisningen på grundskolan och den används ofta till läs- och skrivinlärning. I artikeln, “Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel” som skrevs av Stridsman (2014) och publicerades i Skolvärlden redovisas att lärarna har ansvar att granska kvaliteten i läromedel även om de inte har tillräcklig med tid att göra det. I artikeln står det att en stor majoritet av de 1500 tillfrågade inte hinner med att kvalitetsgranska, värdera och välja läromedel. Var fjärde lärare uppger sig inte alls ha tid för detta och 54 procent hinner inte med i tillräcklig utsträckning.
3 Tidigare forskning
I detta kapitel presenterar vi den tidigare forskning som vi har hittat som är kopplat till ABC - klubben. Vi har valt att ta med forskning kring läsning eftersom ABC-klubben är läseböcker och vi vill då skapa en förståelse kring hur läsning påverkar eleverna.
Högläsningen är, enligt Lundberg (2010, s. 30-35) ett viktigt och stärkande redskap för eleverna för att de ska kunna utveckla förståelse kring hur ord är uppbyggda. Eleverna får även möjligheten att utveckla ett intresse som kan vara under en längre period och vara långsiktig eftersom de får uppslukas av nya världar som har äventyr och överraskningar. Han fortsätter att förklara att högläsning påverkar elevernas förståelse för språkliga och sociala mönster på ett positivt sätt. Eleverna få möjligheten att möta skriftspråket och
meningsbyggnader, litterära former och uttryckssätt till att i sinom tid lära sig skillnaderna mellan talat och skrivet språk. För läraren är det viktigt att tänka på vid högläsningen att rätt text är vald som är anpassad för eleverna och att den läses på ett sätt som fångar alla elever genom röstläge och pauser.
Lundberg (2010, s.122-123) förklarar att genom upprepad läsning, det vill säga att en text/kapitel läses flera gånger, kan läraren hålla reda på elevernas läsning och se/höra var eleven kan haka upp sig eller missa ord, samt om det går för fort. Detta görs med hjälp av ett
11 diagram. Eleven ska läsa samma text om och om igen och under tiden ska läraren notera var eventuella stakningar och felaktigheter sker. Via lärarens dokumentation kan elever ta del av den och själv se förändringarna efter varje gång de läser. Lundberg understryker att detta kan leda till en ökad självkänsla för eleven som i sin tur kan öka motivationen. Det är viktigt att läraren ger beröm och visar tydligt, med exempelvis ett diagram, hur utvecklingen har skett.
I Ståhls (2015, s.16–18) resultatdel framkommer det att läseböckerna kan väcka diskussioner då innehållet går att relatera till eftersom det ofta går att koppla till ett genusperspektiv. Det framkom även negativa aspekter kring arbetet med ABC- klubben. Det första som kom upp var arbetet med flerspråkiga elever, när dessa skulle läsa böckerna så var det svårt för dem att förstå olika uttryck och begrepp/ord som fanns med. Det andra som kom upp var att
läseböckerna saknar ljudningsprincipen. Har eleverna lätt för att lära sig att läsa spelar det ingen roll vilken nivå av boken de läser. De elever som har det svårare med läsningen och läser i den blåa boken, får mötas av för mycket text och har ljudstridiga ord som eleverna har svårt att ljuda sig till.
Ståhl (2015, s.18–22) berättar att några lärare som deltog i hens studie skickade hem två böcker på olika nivåer där vårdnadshavarna fick testa vilken av böckerna som fungerade bäst.
Detta pågick även senare under terminen beroende på hur eleven kände sig och utvecklades sig. Att välja bok görs på olika sätt, vissa lärare använder ett test som heter ”god
läsutveckling” innan eleverna får läseböckerna och de andra lärarna lyssnar på elevernas läsning i andra sammanhang. I valet av böckerna ger lärarna hellre den lättare boken än den svårare för att eleverna inte ska tappa läslusten.