1 Akademin för utbildning,
kultur och kommunikation
Hur arbetar lärare med ABC-klubbens böcker?
En studie om lärarnas arbete kring ABC-klubbens böcker med hänsyn till mångfald och familjekonstellationer
How do teachers work with ABC-klubben´s books?
A study about teachers´ work with ABC-klubben´s books with respect to diversity and family constellations
Angelica Pettersson Fidélia Sengulane-Linnman
Akademin för utbildning, kultur Handledare: Thomas Sjösvärd och kommunikation
Svenska Examinator: Magnus Jansson Examensarbete i lärarutbildningen
Avancerad nivå
15 hp Termin: 8 År: 2021
2 Akademin för utbildning EXAMENSARBETE kultur och kommunikation
Kurskod SVA042 15hp Termin 8 År 2021
SAMMANDRAG
___________________________________________________________________________
Angelica Pettersson
Fidélia Sengulane-Linnman
Hur arbetar lärare med ABC-klubbens böcker?
En studie om lärarnas arbete med ABC-klubbens böcker med hänsyn till mångfald och familjekonstellationer.
How do teachers work with ABC-klubben´s books?
A study about teachers´work with ABC-klubben´s books with respect to diversity and family constellations.
Årtal 2021 Antal sidor: 46
___________________________________________________________________________
Kort sammanfattning av syfte, metod, resultat och slutsatser
Vår studie handlade om lärarens arbetssätt med ABC-klubbens läromedel. Vårt syfte var att ta reda på hur lärare arbetar med läromedlet, hur lärare tar sig an en klass som har mångfald och
3 vad eleverna säger om böckerna. Den metod vi valde att använda var enkäter som skickades ut på det sociala mediet Facebook i fyra olika grupper som är lärarrelaterade där vi fick in 73 svar från informanter. Vårt resultat och slutsats var att lärarna arbetar på olika sätt gällande läromedlet vilket var läsläxa, genomgång av nya ord/begrepp och att lärarna anser att det är olika inställningar kring vad eleverna tycker om böckerna. Vissa kan relatera till böckerna och vissa kan inte och tycker därefter att böckerna är tråkiga. Mångfalden i klasserna har inte en tillräcklig relaterbar koppling till läromedlet och det är svårt för flerspråkiga elever att kunna relatera till böckerna eftersom böckerna inte behandlar mångfald och olika
familjekonstellationer.
Nyckelord: ABC-klubben, arbetssätt, familj, familjekonstellationer, mångfald, normer
4
Innehåll
1 Inledning ...5
1.1 Syfte och frågeställning ...5
2 Bakgrund ...6
2.1 ABC-klubben - Vad är det? ...6
2.2 Läroplanen och Skolverket ...7
2.3 Läromedel ...8
3 Tidigare forskning ... 10
3.1 Läroböckerna ... 11
3.2 Intersektionerna... 12
4 Teoretiska perspektiv ... 14
4.1 Det intersektionella perspektivet... 14
4.2 Det normkritiska perspektivet ... 15
4.3 Det utvecklingspsykologiska perspektivet ... 17
5 Metod och material ... 18
5.1 Metodval... 19
5.2 Genomförande ... 20
5.3 Urval och datainsamling ... 20
5.4 Forskningsetiska övervägande ... 20
6 Resultat och analys ... 21
6.1 Hur arbetar lärare i årskurs 1-3 med ABC-klubbens läromedel? ... 21
6.2 ABC – klubben, familjekonstellationer och mångfaldig representation... 26
6.3 Resultatsammanfattning ... 31
7 Diskussion ... 33
7.1 Metoddiskussion ... 34
7.2 Resultatdiskussion och slutsats... 34
Här kommer vi att diskutera och presentera vårt resultat och studiens slutsats. ... 34
7.2.1 Hur arbetar lärare i årskurs 1-3 med läromedlet ABC-klubben?... 34
7.2.2 Familjekonstellationer och mångfaldig representation i ABC - klubbens läromedel ... 36
7.3 Avslutning ... 40
Litteratur ... 41
Bilagor ... 43
Bilaga 1 ... 43
Bilaga 2 ... 44
5
1 Inledning
Under vår verksamhetsförlagda utbildning och fältstudier som vi har genomfört under våra fyra år på lärarutbildningen har vi stött på ett populärt läromedel som används i svenskämnet.
Vi har observerat våra handledare och deras arbetssätt när de använder just ABC - klubbens böcker som är Sveriges mest använda läslära enligt Natur & Kultur, förlaget bakom
läromedlet.
Natur & Kultur (2021) skriver på sin hemsida att böckerna som ingår i ABC-klubben är baserade på en vetenskaplig grund och har förankring i läroplanen och pågår i en progression genom årskurs ett, två och tre. En av bokseriens författare, Mats Wänblad, har en lång
erfarenhet av barn - och ungdomsböcker och vet vad barn tycker om. Hans böcker ska
motivera och ge inspiration till barn vilket har fungerat enligt Natur & Kultur då deras erfarna lärare som är med i ett författarteam har granskat böckerna i klassrummet. Det som gör ABC- klubben gedigen är att det är en beprövad klassrummetodik där Natur & Kultur har haft ett eget lärarteam med i skapandet av läromedlet och bakom materialet finns det verksamma pedagoger från hela Sverige som har en lång erfarenhet av läraryrket. (Natur & Kultur, 2021)
I läromedlet ABC - klubben ingår det en känd bokserie, Den magiska kulan, Diamantjakten och Nyckeln till skatten som används flitigt i lågstadiet. Karaktärerna i böckerna fångar de flesta eleverna med kärnfamiljen, mysterier och problem, men fångar böckerna verkligen alla elever då dagens skolor består av många kulturer och bakgrunder?
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur lärare arbetar med ABC-klubbens böcker i de olika klasserna samt hur lärarna beaktar flerspråkighet, olika bakgrunder, etnicitet och familjekonstellationer under arbete med ABC-klubbens böcker. Dessutom är studiens syfte att ta reda på lärarnas uppfattning om elevernas åsikter om böckerna samt vad lärarna anser fungerat bra och mindre bra med böckerna.
De frågeställningar som vi ska svara på är:
• Hur arbetar lärare i årskurs 1-3 med olika familjekonstellationer och mångfald?
6
• Hur arbetar lärare i årskurs 1-3 med ABC-klubbens läromedel?
2 Bakgrund
Vi inleder detta bakgrundskapitlet med att presentera vad ABC-klubben är för något samt vad Skolverket anser om elevernas läsning och läromedel. Vi kommer här in på de teoretiska perspektiv som präglar läroplanen, och som vi kommer fördjupa i vårt teoriavsnitt.
2.1 ABC-klubben - Vad är det?
Läseböckerna är skrivna av Mats Wänblad m.fl och skrevs 2011, 2012 och 2013. Enligt Natur
& Kulturs hemsida för ABC - klubben finns det stora möjligheter att använda läromedlet för individualiseringar och berättelserna i böckerna är skrivna på ett sätt så att det ska motivera och ge inspiration till läsarna. För varje bok finns det tre olika nivåer som är lätta att anpassa för elevernas olika läsnivåer och har en övergång mellan den lägsta nivån till den högsta nivån. Alla böcker är uppdelade på tre färger, den blåa är den lättaste boken som har många bilder och mindre text, den röda är medel och har både bilder och lite mer text och den gröna är den svåraste som har mer text och mindre bilder. Varje bok finns även på flera språk såsom arabiska, kurdiska och somaliska.
Böckerna handlar om Asta, Bea och Cesar som har olika bakgrunder och går på samma skola.
I Den magiska kulan går alla vännerna i årskurs 1 och tillsammans skapar de ABC-klubben.
Här får Asta tag på en magisk kula som uppfyller önskningarna och de tre vännerna hinner få varsin önskan uppfylld innan de hamnar i bråk med varandra då alla behöver ha kulan på ett eller annat sätt. När kulan helt plötsligt försvinner måste de tre vännerna ta saken i egna händer och lösa katastrofen som väntar. I Diamantjakten får man följa med på de tre vännernas äventyr i årskurs 2 när en värdefull diamantring försvinner och en resande nalle skickas ut på äventyr. Bea som hade sagt att hon kunde ge en nalle som hon inte längre använde till denna spännande resa hade ingen aning om att hennes mamma hade gömt den värdefulla diamanten i nallen och de tre vännerna fick uppdraget att försöka få tillbaka nallen, samtidigt som vännerna möts av den hemska nyheten att Cesar kanske måste flytta eftersom hans mamma inte hittar något nytt jobb. I den sista boken Nyckeln till skatten får vännerna som har börjat årskurs 3 reda på från ett studiebesök att det finns en försvunnen skatt från vikingatiden i deras stad och bestämmer sig för att leta efter den. Snart nog får Asta, Bea och Cesar reda på att de inte är ensamma om att leta efter skatten.
7 Asta har en mamma, pappa och en storebror och de bor i ett höghus med lägenheter i. Bea bor i ett radhus tillsammans med sin mamma och pappa och Cesar bor i ett hus med sin mamma och sin morfar och mormor.
ABC - klubben är klassrumsbeprövad av olika klasser och verksamma pedagoger med erfarenheter inom yrket som har varit med och utvecklat läromedlet. Till böckerna finns tillhörande lärarhandledningar, arbetsböcker och material till varje bok. Webbaserade
övningar som kan användas som ett komplement och annan värdefull information om läs- och skrivinlärning som både lärare och vårdnadshavare kan ta del av.
Alla läseböcker finns digitalt med inläst text. Det finns även material som kan användas av läraren vid genomgångar och övningar eller vid högläsning där alla elever kan få möjlighet att vara delaktiga. ABC-klubben finns även som applikationer att ladda ner på mobil/surfplatta som kan användas hemma. I applikationerna får eleverna träna på bokstavsljud och
ordavkodning som passar alla barn, både de som känner igen karaktärerna och de som inte känner igen karaktärerna.
2.2 Läroplanen och Skolverket
I läroplanen för grundskolan, förskoleklass, och fritidshem 2011 (Skolverket, 2019, s. 257) står det att: “Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker sina tankar och förstår hur andra känner och tänker.”
I Skolverkets modul främja lika behandling tar Emilia Åkesson (Skolverket, 2016, s. 1-3) upp normer, normmedvetenhet och normkritik. Skolans uppdrag i det stora hela är att förmedla kunskaper och alla människors lika värde ska ses som ett samlat uppdrag. Det normkritiska perspektivet ska kunna ses som ett stöd och ge skolpersonal verkliga verktyg som kan vara användbart i skolans arbete med att hålla ihop värde och kunskap. Detta perspektiv kan vara en grund för det dagliga arbetet med planeringar, kollegialt lärande, lektionsinnehåll,
bemötande samt i reflektion och bedömning för att uppfylla läroplanens mål.
Normmedvetenhet kan hjälpa skolans personal att förebygga kränkningar i det dagliga arbetet och upprätthålla skolans demokratiuppdrag. Normer är det som ligger som grund för att diskriminering och kränkande behandling uppkommer i skolan. Det är en stor risk att förtryck bildas och att maktstrukturer ökar vilket kan leda till exkludering, diskriminering och
kränkande behandling.
8 Normer i skolan både begränsar och möjliggör olika sätt för hur elever och lärare agerar med de oskrivna reglerna. I skolan görs mycket för att motverka de negativa normerna som uppstår och tittar man noggrannare på normerna kan man se att de både trotsas och bryts. För att då kunna arbeta normkritiskt som lärare måste denne ta reda på hur effekterna påverkar eleverna utifrån de begränsande normerna som finns i skolan. Detta brukar ofta uppkomma när
skolpersonalen börjar granska skolans rutiner, elevernas samverkan med varandra och lärare samt lärarnas egen praktik. Som avslutning berättar författaren att både normmedvetenhet och normkritik bidrar till en viktig del av skolans arbete då dessa perspektiv fördjupar och
utvecklar det pedagogiska. Att arbeta med normer tillsammans med eleverna kan hjälpa till att motverka och förebygga diskriminering och kränkande behandling. Genom att arbeta med normer på olika sätt kan även det stärka och stödja skolpersonalen i det pedagogiska arbetet och även i det främjande arbetet där alla arbetar tillsammans, både lärare och elever
(Skolverket, Åkesson, 2016, s. 8–10).
2.3 Läromedel
Kåreland (2005, s. 113-114) berättar om skönlitteraturen i skolan, och om hur det var förr i tiden i förskolan exempelvis, att den rosa boken var för flickor och att den blåa boken var för pojkar samt att innehållet ledde de två könen mot olika aktiviteter och intressen som skulle vara för flickor eller för pojkar. Under 1960-talet börjades könsuppdelningen ifrågasättas av både kritiker och förläggare och kom då senare att ersättas med ungdomsböcker som var anpassade för båda könen. Ett bra exempel är böckerna om Alfons Åberg skapade av Gunilla Bergström som skildrar något annat än den då rådande normen att kvinnor skulle göra allt i hemmet som att städa och diska. I böckerna är det Alfons pappa som gör allting i hemmet och arbetar samtidigt.
Kåreland (2005, s. 121-123) menar på att när det kommer till huvudpersonernas genus så har det ofta i förskolan varit ett djur som har haft den stora rollen i litteraturen. Annars är det mest män och pojkar som dominerar huvudrollen i böckerna. I olika typer av studier så har det uppmärksammats att äldre barn och ungdomar får en betydelsefull inblick i karaktärerna som påverkar deras upplevelser och intresse. 2005 valde många författare att ha både manliga och kvinnliga huvudpersoner så att det barn som läser ska kunna identifiera sig med bokens innehåll och karaktärer utan att behöva tänka på vad det är för genus på huvudpersonen.
9 Selander och Danielson (2014, s. 23-24) berättar om multimodala texter och litteracitet och hur det fungerar i exempelvis skolan. Genom att göra så att elever förstår hur texter kan vara uppbyggda och förstå innehållet, kan man som lärare hjälpa dem att förstå olika
ämneskunskaper. Att arbeta med texter innebär att utveckla en större förståelse för elevernas egna multimodala texter.’’ Oavsett om man arbetar med pappersburna texter (läroböcker och andra texter) eller med texter i digitala medier kan elever behöva vägledning i hur man närmar sig texterna.’’
I skolans värld har mycket förändrats och det är i förändringen som vi kan se i samhället utanför skolan där det ställs olika krav på textanvändning inom de flesta yrkeskategorier.
Genrepedagogiken lägger vikt på att arbeta med språket i skolan och i alla dess ämnen och på så sätt stötta eleverna så att de kan göra ämnespråket till sitt eget. Det gäller att veta hur man ska använda resurser för att det ska bli ett meningsskapande syfte då det finns skillnader skolans olika ämnen på hur man skriver texter. Även bilder och andra visualiseringar är viktigt i lärandet. (Selander och Danielsson, 2014, s.39 – 41.)
När det kommer till att tala om texter i undervisningen förklarar Selander och Danielsson (2014, s.39 – 41) att lärare arbetar med elevernas förståelse när nytt innehåll ska presenteras i klassen. Läraren ska skapa en överblick över elevernas kunskaper i ämnet och gå igenom begrepp som kan vara svåra samt använda elevernas tidigare erfarenheter. Att arbeta på detta sätt kan stötta eleverna och underlätta för dem om det är för avancerat innehåll. Vid
användning av resurser, exempelvis bilder och abstrakta modeller, måste det ha en mening varför man använder det eftersom många lärare tar resurserna för givet och tror då att med hjälp av bilder och fysiska objekt så kommer eleverna förstå precis vad det är. Tydlighet är viktigt när det kommer till arbete med multimodala texter i skolan. Exempel på hur man som lärare kan arbeta multimodalt kan vara att den lärare som är den ämneskunniga, den som kan mer om ämnet, ska förmedla den kunskapen till noviserna, alltså eleverna. Läraren kan behöva verktyg för att upptäcka svårigheter i texter. Genom modellen, modell för
ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter fokuserar läraren på textens övergripande struktur och iscensättning, samspelet mellan textens delar, det verbala bildspråket (exempelvis metaforer) och värderingar. Det samtal läraren har med eleverna behöver anpassas efter deras ålder, intresse och hur bekanta de är med olika texttyper.
Langer (2005, s.13-19) skriver att litteratur anses vara ett verktyg som skapar en
föreställningsvärld som man kan utforska och omdefiniera sig själv i eftersom tankar och
10 synsätt påverkas. Hon fortsätter berätta att texter gör det möjligt för barn att se olika
perspektiv och att forma sin egen identitet. Litteratur och läromedel som vi har tillgång till formar vår syn på världen och på vår uppfattning om det samhälle som vi lever i oavsett om det är objektivt eller subjektivt då båda begreppen går hand i hand med varandra där den ena fokuserar på individens individuella förståelse och upplevelser och den andra fokuserar på världen omkring.
Läroboken dominerar svenskämnet i undervisningen på grundskolan och den används ofta till läs- och skrivinlärning. I artikeln, “Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel” som skrevs av Stridsman (2014) och publicerades i Skolvärlden redovisas att lärarna har ansvar att granska kvaliteten i läromedel även om de inte har tillräcklig med tid att göra det. I artikeln står det att en stor majoritet av de 1500 tillfrågade inte hinner med att kvalitetsgranska, värdera och välja läromedel. Var fjärde lärare uppger sig inte alls ha tid för detta och 54 procent hinner inte med i tillräcklig utsträckning.
3 Tidigare forskning
I detta kapitel presenterar vi den tidigare forskning som vi har hittat som är kopplat till ABC - klubben. Vi har valt att ta med forskning kring läsning eftersom ABC-klubben är läseböcker och vi vill då skapa en förståelse kring hur läsning påverkar eleverna.
Högläsningen är, enligt Lundberg (2010, s. 30-35) ett viktigt och stärkande redskap för eleverna för att de ska kunna utveckla förståelse kring hur ord är uppbyggda. Eleverna får även möjligheten att utveckla ett intresse som kan vara under en längre period och vara långsiktig eftersom de får uppslukas av nya världar som har äventyr och överraskningar. Han fortsätter att förklara att högläsning påverkar elevernas förståelse för språkliga och sociala mönster på ett positivt sätt. Eleverna få möjligheten att möta skriftspråket och
meningsbyggnader, litterära former och uttryckssätt till att i sinom tid lära sig skillnaderna mellan talat och skrivet språk. För läraren är det viktigt att tänka på vid högläsningen att rätt text är vald som är anpassad för eleverna och att den läses på ett sätt som fångar alla elever genom röstläge och pauser.
Lundberg (2010, s.122-123) förklarar att genom upprepad läsning, det vill säga att en text/kapitel läses flera gånger, kan läraren hålla reda på elevernas läsning och se/höra var eleven kan haka upp sig eller missa ord, samt om det går för fort. Detta görs med hjälp av ett
11 diagram. Eleven ska läsa samma text om och om igen och under tiden ska läraren notera var eventuella stakningar och felaktigheter sker. Via lärarens dokumentation kan elever ta del av den och själv se förändringarna efter varje gång de läser. Lundberg understryker att detta kan leda till en ökad självkänsla för eleven som i sin tur kan öka motivationen. Det är viktigt att läraren ger beröm och visar tydligt, med exempelvis ett diagram, hur utvecklingen har skett.
I Ståhls (2015, s.16–18) resultatdel framkommer det att läseböckerna kan väcka diskussioner då innehållet går att relatera till eftersom det ofta går att koppla till ett genusperspektiv. Det framkom även negativa aspekter kring arbetet med ABC- klubben. Det första som kom upp var arbetet med flerspråkiga elever, när dessa skulle läsa böckerna så var det svårt för dem att förstå olika uttryck och begrepp/ord som fanns med. Det andra som kom upp var att
läseböckerna saknar ljudningsprincipen. Har eleverna lätt för att lära sig att läsa spelar det ingen roll vilken nivå av boken de läser. De elever som har det svårare med läsningen och läser i den blåa boken, får mötas av för mycket text och har ljudstridiga ord som eleverna har svårt att ljuda sig till.
Ståhl (2015, s.18–22) berättar att några lärare som deltog i hens studie skickade hem två böcker på olika nivåer där vårdnadshavarna fick testa vilken av böckerna som fungerade bäst.
Detta pågick även senare under terminen beroende på hur eleven kände sig och utvecklades sig. Att välja bok görs på olika sätt, vissa lärare använder ett test som heter ”god
läsutveckling” innan eleverna får läseböckerna och de andra lärarna lyssnar på elevernas läsning i andra sammanhang. I valet av böckerna ger lärarna hellre den lättare boken än den svårare för att eleverna inte ska tappa läslusten.
3.1 Läroböckerna
Eilard (2009, s.97) skriver hur samhällets diskurser påverkar hur människor speglas i läromedel eftersom läsningen och skrivningen anses vara en neutral kunskap. Dessutom skriver författaren att faktorer som exempelvis elevernas bakgrund bör övervägas när det kommer till att arbeta med kontextbaserade läromedel så att lärandeprocesser blir
inkluderande och inte exkluderande och marginaliserande. Att känna sig representerad i en berättelse eller bild kan påverka hur mycket man lär sig och påverkar också motivationen att lära. Det blir då lättare att relatera till det som man läser och ser.
Kartby & Lönnqvist (2020, s.31) skriver i sitt resultat att genusbegreppet “kvinna” och
etnicitetbegreppet “vit” förekommer mest i både text och bild i ABC-klubbens böcker. Endast
12 två karaktärer framstår att ha en annan hudfärg och ingen karaktär visas som har en synlig funktionsvariation.
Författarna tillägger även att kvinnorna i böckerna är klädda på ett feminint sätt med kjol och klänning men att Asta och Bea är klädda i byxor och tröjor i neutrala färger. De vuxna manliga karaktärerna illustreras med neutrala färger i slips, kostym och skjorta. Jämställdhet finns hos de vuxna karaktärerna och visar även skillnader som går “emot normerna”. Exempel är när Asta blir sjuk så stannar hennes pappa hemma och tar hand om henne istället för
mamman som enligt “normerna” ska stanna hemma och ta hand om barnen. Ett annat exempel från böckerna är att Cesar inte är den “typiska” pojken som är bråkig och kaxig, utan han uttrycker sig mer som en nervös och osäker pojke (Kartby & Lönnqvist, 2020, s.48-49.)
3.2 Intersektionerna
Lindskog & Paulsson (2020, s.34-35) genomförde en studie om hur kategoriseringarna klass, kön och ålder framställs i läroböcker för svenskämnet i grundskolans årskurs 1–3. De
analyserade ABC-böckerna. Resultatet av studien visade att framställningen av klass, kön och ålder både bekräftar och utmanar normer, vilket kan påverka elevernas identitetsskapande samt upplevelser av diskriminering och exkludering. Böcker som barn har tillgång till är betydelsefulla för att forma deras identitet. Dagens samhälle har normer och värderingar som är typiska för ett pluralistiskt samhälle där människor av olika etnicitet, kultur och synsätt påverkar och interagerar med varandra. Det sker en ökning av textmängden från den lättaste boken till nivåerna som kommer efter. Även svårare ämnen dyker upp som exempelvis ekonomi. Läsaren får reda på Cesars boendesituation där det framkommer att hans mamma har ekonomiska svårigheter och är ensamstående. Även Astas familjesituation gällande ekonomi framförs i Nyckeln till skatten.
Författarna skriver att det framkommer i både analys- och resultatavsnitten att klass, kön och ålder samverkar i karaktärerna. Detta kan påverka elevernas försök till att identifiera sig med innehållet och karaktärerna i böckerna. Oron från de vuxna karaktärernas situationer påverkar barnen. Ett exempel är att Cesars mamma och morföräldrar försöker undanhålla deras
svårigheter för honom men han visar att han förstår svårigheterna och blir oroad över dem vilket påverkar honom att bli frånvarande mot Asta och Bea.
Danielsson & Selander (2014, s. 23-24) framhäver att kultur formas i föreställningar, sociala regler och symboler och normer får betydelse när de attribueras värde samt att lärare bör vara
13 medvetna om vilka kategoriseringar eleverna är en del av samt hur det påverkar elevernas tolkning av de värderingar som framställs i undervisningen speciellt när pedagogiska texter innehåller implicita och explicita värderingar i text och bild. Läseboken och läromedlet kan bli en symbol för vad samhället förväntar sig av barnen, av ens familj och av vad samhället anser vara normen.
Eilard (2009, s. 97-99). berättar att många barn och unga formar sina identiteter utifrån media och samhällets normer. Läromedel i skolan har även en påverkan på elevernas uppfattningar om världen. Interaktionen mellan lärare, elever och läromedel sätter igång
konsensusprocessen där de enskilda eleverna i skolans verksamhet kan bli normerande och inkluderande eller raka motsatsen, exkluderande, marginaliserande och stigmatiserande. I Eilards artikel ger hon exempel på hur läromedel granskas utifrån en intersektionell analys.
Genom den intersektionella analysen synliggörs identitetskonstruktioner i olika utsträckning som är på olika sätt präglade av exempelvis maskulint, feminint, sexualiserande, etnifierade, rasifierade och klass. Ett exempel som tas upp i artikeln handlar om en flicka och hon kan inte enbart ses som en genuskonstruktion utan det är flera konstruktioner som formar hennes identitet. Beroende på hur situationer och sammanhang uppstår kan den vara mer eller mindre framträdande, ändå har vi benägenhet för att låsa fast våra intryck direkt utan att ha fått lära känna karaktären/personen utifrån olika kategoriseringar, generaliseringar och stereotyper vilket ofta handlar om just kön, ras, etnicitet eller sexualitet. Genom läroböckerna och läromedlet så framförs det till skolan vilket bidrar till att man skapar ett ’’ vi och dem’’
genom att inkludera eller utesluta elever eller grupper. (Eilard, 2009, s.98-99).
Eilard (2009, s. 100 – 102) påpekar att i läroplanen kan man läsa att skolan ska motverka traditionella könsmönster och bidra till att varje elev utvecklar en förmåga att leva med och inse värdet av en kulturell mångfald. Exemplen ur läseböcker som författaren har med i artikeln ger tydliga exempel på hur läromedel försöker få med det mångkulturella samhället. I böckerna får man möta karaktärer i både text och bild med varierande bakgrunder som till exempel etnisk, social, religiös och kulturell, huvudpersonerna är en flicka och en pojke.
Detta för att ge läsarna möjligheten att känna en samhörighet med karaktärerna och få uppleva handlingen utifrån sitt eget perspektiv. Läseboken producerar författarens perspektiv och en barndomssyn och författaren till läseboken måste ta hänsyn till läroplanens riktlinjer och förhålla sig till den. På vilket sätt texten i läseböcker och läromedel beskriver karaktärer är viktigt att komma ihåg eftersom barnen tror att innehållet kommer från verkligheten och det
14 är här normer även blir synliga för barnen. Introduceras nya karaktärer med olika bakgrunder som tidigare nämndes kan det uppfattas som att de karaktärerna kan vara annorlunda, udda och lite konstiga. Som läsare måste man därför tänka över vad vi läser och ser på illustrationer samt kunna läsa mellan raderna vad som inte står i texten eftersom genom läsningen så
placeras man in i någons perspektiv.
4 Teoretiska perspektiv
Här kommer vi att beskriva de teoretiska perspektiven vi kommer att utgå från i vår studie. Vi har använt oss av det intersektionella perspektivet, det normkritiska perspektivet och
utvecklingspsykologiska perspektivet.
4.1 Det intersektionella perspektivet
Elmeroth (2012, s.38-39) förklarar det intersektionella perspektivet och dess betydelse.
Författaren berättar om kategoriseringen av individer, att det inte bara finns kvinnor och män.
Genus har varit den viktigaste indelningen när forskare har studerat till exempel ojämlikhet i samhället. Många etnicitetforskare har höjt sina röster för att föra samman kön och etnicitet inom diskrimineringsstudier. Kategoriseringen kan breddas ut till kön, etnicitet och klass som kan visa skilda positioner som kan forma individens identitet. Subjektspositioner har sin utgångspunkt i etnicitet och klass. Det nämns ofta “vi och de” inom etnicitetsforskningen och detta har sitt ursprung från västvärldens förtryck under kolonialtiden. I Sverige har vi, etniska svenskar, den förgivettagna positionen medan de andra som kommer utifrån får den
avvikande positionen. Positionerna kan vara flera beroende på vart individen kommer ifrån.
Positionen ”underordnade” skapas av svenskarna när vi uttrycker oss genom tal och tänkande om så kallade ickesvenskar. Det här är redskapet för olika diskurser för olikhetskapandet.
”Etnicitet bör således betraktas som en social konstruktion utan biologiskt ursprung. ” – (Elmeroth (2012, s.39).
Elmeroth (2012, s. 40-41) diskuterar tillhörandet av en social klass som en kategori som allmänt tas upp i utbildning och diskussioner om intersektionalitet. Marx utvecklade teorier om kapitalismen och att klasserna var dikotoma. Begreppet klass har blivit nyanserat för att det skulle bli lättare att lämna de klasser man föddes in i, ett exempel är när individer lämnar arbetarklassen och börjar studera på en akademisk nivå. Då får individen möjlighet att påverka subjektspositionen.
15 Som avslutning berättar Elmeroth (2012, s. 42-43) om intersektion. Genom att de olika
kategorierna samverkar med varandra ges unika effekter då det finns många olika sätt att kombinera dessa olika positioner eftersom individerna har mångskiftande identiteter som byggs upp av positionerna och kan tolkas och beskrivas utifrån många olikheter. Med
intersektionellt perspektiv kan man inte fokusera bara på en kategori utan man lägger fokus på andra kategorier som kan samspela med varandra. I enlighet med detta förstärks kategoriernas olika egenskaper och kan därefter producera nya unika effekter. Dagens individer tillhör många olika grupper och lever i skärningspunkten mellan alla dessa. Människan upplever hur identiteten formas och kategoriseras beroende på omgivningen och genom att de olika
kategorierna korsar varandra och blir sammanflätade leder det till att individen får bestämda positioner inom maktordningen.
Detta innebär att män, kvinnor, etniska svenskar och icke etniska svenskar har olika mycket makt. På grund av kombinationen av de olika positionerna blir det nya
diskrimineringstillfällen vilket leder till att diskurserna som nämndes tidigare skapar
ojämlikhet mellan de konstruerade grupperna. Inom skolan behöver läraren vara vaksam över hur de olika kategorierna samarbetar och påverkar individernas mönster. Det brukar ofta bli diskussioner om varje kategori var för sig och vilka typer av problem som finns. Det som diskuteras mest är pojkarna och flerspråkiga elever som uppvisar svårigheter i skolan. Å andra sidan är det inte generaliteten med namnen ”pojkar” och ”flerspråkiga elever” som förklarar svårigheterna. Dessa individer kan ha högutbildade/lågutbildade föräldrar eller ha
svensk/icke-svensk etnicitet samt ha ett högt/lågt kulturellt kapital. Intersektionen handlar om flera kategoritillhörigheter som samverkar med varandra. (Elmroth, 2012, s. 42–43).
4.2 Det normkritiska perspektivet
Karlsson- Eek och Elmeroth (2012, s.121–123) skriver om normkritiskt perspektiv och berättar att skolan är den optimala mötesplatsen där många människor möter varandra och där alla ska behandlas lika och förstå människors lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. År 2006 kom en lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den kom till för att säkerhetsställa att alla barn och elevers rättigheter upprätthålls och för att motarbeta
diskriminering och kränkning på grund av kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Senare kom lagen att ersättas av diskrimineringslagen (SFS 2008:567) år
16 2008 då den kompletterades med könsöverskridande identitet och ålder. Denna lag ska alla inom skolans verksamhet följa och upprätthålla.
Författarna (2012, s.125–127) fortsätter med läroplanens förklaring om att värdegrunden innehåller grundläggande värden som ett samhälle bygger på. Människors lika värde ska främjas och det innebär att i praktiken ska all diskriminering, trakasserier och kränkande behandling motverkas utifrån skolans värdegrund. All personal har ansvar för sina handlingar och deras konsekvenser på skolans område. Eftersom det är elever och barn som möter andra individer ska de få utveckla sina identiteter samt förmågan att leva tillsammans i ett samhälle under rätt omständigheter.
Ofta uppkommer diskrimineringen från föreställningar om vad som är ” normalt” och icke normalt. Diskriminering uppkommer även i den diskurs där vissa positioner bildar normer och känner sig på så sätt mer priviligierade och har överhanden och kan därefter ta sig rätten till att inta maktpositionen och förtrycka andra individer. Genom diskussioner i både arbetslag och elevgrupper kan läraren medvetet inta ett normkritiskt perspektiv, har inte läraren inblick i det perspektivet är det svårt att se diskrimineringar. Utgår läraren dock från ett normkritiskt perspektiv när hen arbetar med planer mot diskriminering fungerar oftast dessa planer. Skulle det krävas arbete med kartläggningar måste läraren vara uppmärksam på den direkta och indirekta diskriminering som kan ske. Som lärare är det viktigt att ställa sig själv frågor som till exempel vad för signaler man skickar ut till eleverna, hur man talar till och om dem samt vilka som görs till subjekt. Följden kan annars bli att gruppen som subjektiveras kan få en högre status än de andra vilket kan innebära att vissa elever får mer makt och andra blir osynliga avvikare i klassen. Ojämlikhet är ofta grunden för diskriminering och ofta är det de grupper som visar sig i en normposition där de har överläge och makt för att diskriminera andra som inte tillhör samma grupp. Det normkritiska perspektivet handlar inte om att upptäcka sanningen utan om att förstå hur sanningen blir sanning (Karlsson-Eek och Elmeroth,2012, s.125–126).
Åkesson (Skolverket, 2016, s. 2-4) skriver att normkritiken fokuserar på de normer som begränsar och riskerar att upprepa normativa och förtryckande strukturer. Detta innebär att det finns många viktiga och positiva normer som vi måste bevara och hålla levande. Några
exempel på positiva normer är att använda sig av kösystem i affärer och att lyssna på varandra under samtal. Det normkritiska perspektivet handlar inte om att upplösa alla normer som finns, utan att ta reda på vilka normer som behöver motverkas och vilka vi behöver förstärka
17 och få bekräftade. Åkesson (Skolverket, 2016, s.3–4) fortsätter med att förklara att normer är något som formar oss människor och att det som upplevs som normalt och verkligt beror på plats och tid.
4.3 Det utvecklingspsykologiska perspektivet
Hwang och Nilsson (2011, s. 71–74) behandlar det utvecklingspsykologiska perspektivet och beskriver att Urie Bronfenbrenner var hjärnan bakom perspektivet. Hans perspektiv liknar Vygotskijs då han intresserade sig för relationen mellan individ och samhälle. Han menar på att den psykodynamiska traditionen lägger alltför stor vikt på den enskilda individen i jämförelse med det som ligger utanför individen och som på olika sätt är med och påverkar henne, grupper, organisationer och samhällen. Bronfenbrenner utvecklade 1979 en
utvecklingsekologisk modell för att kunna förstå kopplingarna mellan individ och samhälle, i denna modell så finns det fyra system som arbetar i en sorts progression och kallas för mikro, meso, exo och makro.
Mikrosystemet är tillfället där barnet kommer i kontakt med sin närmiljö och brukar vara den lägsta övergripande nivån. Här spelar föräldrar och syskon och deras samspel mellan
familjemedlemmarna en stor roll eftersom de omger barnet. För att barnet ska må bra är det viktigt att systemet fungerar och är i balans. Ju äldre barnet blir kommer det även komma in fler mikromiljöer som är viktiga, detta kan exempelvis vara förskola, grannar och skola där både nya vän-och vuxenkonstellationer blir mer aktuellt för barnet. Här ökar även barnets register av roller, relationer och sociala situationer. Mesosystemet består av kopplingarna och förhållandet mellan de olika mikrosystemen. Ett exempel är hur en elev fungerar i skolan som styrs av det som sker i skolan och hur familjen fungerar samt relationen till vännerna. De olika mikrosystemen har nära kontakt med varandra, ett exempel kan vara föräldrarnas engagemang i förskolan/skolan och i barnets utveckling. De normer som skapades i mikrosystemet kan överensstämma med varandra.
I exosystemet ingår miljöer som individen själv inte har varit delaktig i men som ändå påverkar relationer och aktiviteter i närmiljön. Detta kan vara föräldrars situationer eller skolsituationer. Det som händer på föräldrarnas arbeten eller i skolan kan indirekt påverka barnets situation i skola och familj. Slutligen har vi makrosystemet som har generella drag till samhället som individen lever i. Detta kan vara till exempel levnadsstandard, politik som
18 berör familj och skola och även andra kulturella faktorer (Hwang och Nilsson, 2011, s. 71–
74).
Hwang och Nilsson (2011, s. 71–74) menar att ett ytterligare system är viktigt att ha i åtanke när man tittar på denna modell, det heter kronosystemet och det innebär att tiden är en viktig faktor gällande det utvecklingspsykologiska perspektivet då både miljö och individ förändras med tiden. Dessa förändringar kan påverka individen eller omgivningen beroende på vad som inträffar, det kan till exempel vara en sjukdom eller ett nytt syskon.
Bronfenbrenner sägs ha bidragit till den transaktionella modellen som innebär att barn utvecklas som en följd av samspelet och utbytet mellan flera olika system. Detta betyder att innan barnet föds kan fostret påverkas av den blivande moderns situation och genom att vara aktiv under graviditeten kan föräldrarna skapa förväntningar kring fostrets egenskaper. När barnet föds visar det sig att situationerna och egenskaperna som både barnet och föräldrarna skapade kan ge olika reaktioner som påverkar båda parterna. De flesta föräldrarna arbetar idag och det påverkar samspelet mellan barn och förälder på grund av de krav, värderingar och attityder som finns i arbetslivet. Ju äldre barnet blir kommer de andra systemen in i bilden, ett exempel här är i förskolan där barnet tillbringar mer av den vakna tiden med andra barn och vuxna än med sina egna föräldrar. Det finns många saker som kan påverka individen utifrån tidningar, TV och film som kan ge en annan inblick hur det ser ut i mediernas värld än hur samhället ser ut i verkligheten (Hwang och Nilsson, 2011, s. 71–74).
5 Metod och material
I det här kapitlet kommer vi presentera den metod som använts i vår studie. Vi kommer därefter att behandla vårt genomförande och vår empiri för att sedan gå vidare till urval och datainsamlingen. Som avslutning på detta kapitel tar vi upp de forskningsetiska överväganden vi gjort.
Den analysmetod som används i studien är innehållsanalys som Denscombe (2018, s. 403) anser vara en metod som ger möjlighet att upptäcka många dolda sidor av det som
kommuniceras genom den skrivna texten genom att mäta vad texten innehåller i relation till vad som är relevant för studien och hur olika ideér förekommer och i vilka sammanhang.
För att kunna svara på våra frågeställningar var vi i behov av att dela ut en enkät via det sociala mediet Facebook. Enkätens svar har granskats genom att sammanfattat och skrivit en
19 sammanhängande text som tar med allt som informanterna har delgivit oss genom att ta fråga för fråga.
Den enkät vi skickade ut till de olika Facebook grupperna gav oss totalt 73 respondenter, dock valde många av respondenterna att inte svara på alla frågor vilket resulterade i att det
lämnades många frågetecken.
5.1 Metodval
Vår studie har främst en kvalitativ ansats i form av enkäter/ surveyundersökningar i sociala medier (se bilaga 1). Studiens empiri inhämtades genom digitala enkäter med lärare i
årskurserna 1-3 , se avsnitt 6.Resultat. Om kvalitativ metod skriver Denscombe (2018, s. 23- 25) att det är en metod där man använder ord som analysenheter samt att denna typ av forskning tenderar att inbegripa relativt få människor som då återspeglar preferenser för detaljerade beskrivningar som bara är möjliga när det gäller ett begränsat antal. Dessutom nämner Denscombe vidare att en kvalitativ metod analyserar saker i deras kontext och framhäver vikten av mångfaldiga samband mellan ett brett spektrum av faktorer.
Den kvalitativa forskningen är kopplad till det interpretivistiska paradigmet som enligt Denscombe (2018, s. 26) är en forskningsmodell för att utveckla kunskap och insikt om människors övertygelser och egna erfarenheter genom att använda kvalitativa data samt att den sociala världen anses som ett mångsidigt, flerskiktat fenomen vars komplexitet bäst går att begripa genom en förklaringsprocess.
För att synliggöra hur lärare tänker kring arbetet med ABC- klubbens läromedel valde vi främst att göra en surveyundersökning i det sociala mediet Facebook. Fördelen med att göra en surveyundersökning via sociala medier är att man når så många lärare (informanter) som möjligt inom det spektrum av årskurs 1-3 som studien omfattar oberoende av var de befinner sig. Dessutom kan informanterna välja själva när de vill besvara frågorna. Sociala medier som Facebook erbjuder ett alternativt sätt att dela ut samhällsvetenskapliga surveyundersökningar för att det ger forskaren en snabb och fri möjlighet att få kontakt med flera potentiella
deltagare och grupper inom det ämne som man forskar om samtidigt som forskaren får kontakt med personer som normalt skulle vara svåra att identifiera och lokalisera
(Denscombe, 2018, s. 36–39). Nackdelen blir att informanterna inte kan utveckla sina svar och resonemang genom följdfrågor. Konsekvenserna är även här ett faktum som måste övervägas. Hur surveyundersökningen är upplagd är det viktigt att tänka på och hur frågorna
20 ställs, hur många frågor det är och om det kan vara skadligt (stressande, onödigt besvär) för respondenterna att besvara dem (Denscombe, 2018, s. 37-39). Enkäten besvarades av 73 respondenter.
5.2 Genomförande
Enkäten fanns tillgänglig under forsknings varaktighet från den 19 april 2021 till den 16 maj 2021 i olika Facebookgrupper. Enkäten hade 14 frågor där vi bland annat ställde frågor kring vilket län de arbetade i och om de ville få den färdiga uppsatsen skickad till sig för vidare läsning. De resterande frågorna handlade om hur man arbetar med läromedlet ABC-klubben samt respondenternas uppfattningar om materialet och arbetet med flerspråkighet, etnicitet och sexuell läggning (se bilaga 1). Svaren sammanställdes i överensstämmelse med
respondenternas svar som vi bearbetade genom att dela upp enkäten i två kategorier som matchar våra frågeställningar. Från den insamlade empirin analyserade vi materialet med användning av datatriangulering som enligt Denscombe (2018, s. 227) är en metod som används för att kontrollera fyndens validitet genom att jämföra data från olika informanter.
5.3 Urval och datainsamling
En enkät skapades i ett Google Formulär som delades ut på olika lärarsidor/grupper på Facebook hur olika skolor arbetar med ABC- klubbens läromedel. Det var ett digitalt datainsamlingsprotokoll där 73 lärare från årskurs ett till årskurs tre deltog. Länken till enkäten delade vi i grupperna: Svensklärarna, ABC-Klubben, Årskurs F-3 Tips och idéer (endast för pedagoger och studenter) och Svenska åk 1-3 på det sociala mediet Facebook. Det gav vår studie en bred empiri. Genom enkätundersökningen utforskade vi hur lärare inom årskurs 1–3 arbetar med läromedlet ABC – klubben, hur lärarna uppfattar elevernas uppfattning kring läromedlet samt hur lärarna själva uppfattar materialet.
5.4 Forskningsetiska övervägande
Det finns olika forskningsetiska krav som vi har tagit hänsyn till vid genomförande av denna studie. Vi har utgått från Vetenskapsrådets (2017) Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, råd och riktlinjer.
21 1. Informationsbrevet: samtliga informanter informerades om deras rättigheter att vara
anonyma. Lärare som deltog i studien fick ett informationsbrev där vi förklarade vår avsikt med forskningsarbete, (se bilaga 2.)
2. Anonymisering eller avidentifiering: materialet samlades in utan att vi antecknade informanternas identitet för att säkerställa deras anonymitet.
3. Konfidentialitet: informanterna blev upplysta om att de insamlade uppgifterna enbart skulle användas inom ramen för denna studie.
Vi har på så sätt skyddat våra informanter via anonymisering och informerat alla informanter om att alla inkomna svar kommer att tas bort och raderas från datorer och fysiska
pappersark. Enkäten kommer att tas bort från internet när studien är klar.
6 Resultat och analys
Här kommer vårt resultat från enkäten att presenteras. Vi beskriver först vår analysmetod och har därefter delat upp kapitlet i två avsnitt utifrån våra frågeställningar.
Följande underrubriker är länkade till våra frågeställningar och utgår från vår enkät där vi har valt att sammanfatta det vi anser är väsentligt för vår studie, många av informanterna har svarat liknande. Några av informanterna har svarat utförligt och därför kommer det att dyka upp vissa informanter där vi har analyserat deras svar mer noggrant för att skapa en större förståelse kring deras svar och beskrivning.
6.1 Hur arbetar lärare i årskurs 1-3 med ABC-klubbens läromedel?
Fråga 3. Hur arbetar du med läromedlet ABC-klubben? (Till exempel Läsförståelse, läsläxa och så vidare). Om du har elever med annat språk i klassen, hur fungerar arbetet med ABC- klubben med dessa elever?
43 av informanterna har svarat att de har läsläxa som arbetssätt för läromedlet ABC-klubben.
Resterande informanter har besvarat att de arbetar på olika sätt såsom lässtrategier, arbetsbok, olika texttyper, veckans bokstav och språklära.
Informant nummer 70 har beskrivit utförligt att hen under 3 lektioner arbetar med ABC- klubbens läromedel. Hen började med under första lektionen att ha en genomgång av nya
22 begrepp efter en högläsning ur den svåraste boken (den gröna boken) och under högläsningen så kan alla elever få följa med i text och bilder på en typ av dokumentkamera på tavlan. I slutet av den första lektionen så mummelläser eleverna ur sin egen läsebok och läraren går runt och lyssnar på eleverna och ber dem läsa högt för hen. Efter första lektionen har eleverna läsläxa ungefär en vecka framåt. Lektion två får eleverna läsa tyst ur det kapitlet som de har jobbat med och eleverna får läsa så många gånger de hinner med under 15 minuter innan de får jobba med arbetsboken som brukar vara ungefär en till två sidor. Lektion tre arbetar läraren i halvklass och då får eleverna dela in sig i par och läsa upp läxan för läraren och under tiden arbetar resterande elever med rester och det enklare sidorna i arbetsboken som är mer självgående, läraren har även förberett kopieringsunderlag för de elever som är lite snabbare.
Informant nummer 33 har beskrivit utförligt om hens arbetssätt. I hens klass får eleverna ett
kapitel per vecka som läsläxa och har då använt den tillhörande läxboken under detta läsår.
Vid genomgång av kapitlet ställer läraren frågor om vad som har hänt i föregående kapitel och eleverna får sammanfatta eller återberätta vad som har hänt. Efter detta har läraren högläsning för alla och ställer därefter frågor om vad hen har läst om och tar även upp ord och begrepp som kan ha varit svårt att förstå. När det är dags att lämna in läxan går de igenom svaren tillsammans och arbetar i de tillhörande arbetsböckerna.
Informant nummer 68 arbetar systematiskt med hela läromedlet och har varierande arbetssätt
som exempelvis läsläxa, genomgång av läsläxan samt svåra ord och begrepp. I arbetsböckerna använder hen föregående kapitel som läxa. Mellan lektionerna som inte är avsatta för ABC- klubbens läromedel använder läraren sig av det kopieringsunderlag från lärarhandledningen och även andra aktiviteter som kan passa in till olika tillfällen. Som komplement till olika moment till exempel stavning använder läraren livet i bokstavslandet. läraren använder även det digitala läromedlet för genomgång och gemensamma övningar.
Fråga 5. Har arbetet med ABC-klubben fungerat bra? När och hur då? Beskriv utförligt.
Övervägande del av informanterna har svarat att arbetet med ABC-klubben har fungerat bra och beskriver att de använder sig av nivåindelade grupper eller arbete i mindre grupper.
Många informanter svarade att de följer lärarhandledningen och tar tips och idéer utifrån den och får på så sätt igång gemensamma diskussioner från de övningar som finns med. Några informanter svarade att de använder det digitala läromedlet under genomgångar för att alla elever skall kunna få möjlighet att se bilder och text vid till exempel högläsning och kunna
23 diskutera om bokens innehåll, karaktärerna och ta upp svåra ord och begrepp. Många
informanter delgav även att det är lätt att skapa rutiner med läromedlet och även genomföra olika idéer man kan få utifrån läseböckerna till exempel den resande nallen från
Diamantjakten.
Informant nummer 68 informerade oss att hen har arbetat med läromedlet i flera år från
årskurs ett till årskurs tre i olika klasser. Hen har varierat upplägget utifrån elevgruppens egenskaper och vad som passar dem bäst. Hen har dock alltid utgått från ett systematiskt tankesätt med veckovis läsläxa. Hen använder lärarhandledningen som en inspirationskälla och kan på så sätt fördjupa och bredda lektionsinnehållet utifrån var eleverna befinner sig och hur mycket variation de behöver. Hen anser att detta är läromedlets styrka, att man får
möjligheten att kunna nöta, bredda, fördjupa och inspirera eleverna till att växa och kunna anta utmaningar för att komma längre. Använder man sin egen förmåga till fantasi på ett lustfyllt sätt och låter sig inspireras som lärare kan man komma långt.
Informant nummer 55 förklarar att varje måndag går hen tillsammans med klassen igenom ett
nytt kapitel i läseboken. De arbetar med texten på olika sätt och avslutar med att eleverna får sitta i par och läsa texten tillsammans. På tisdagar får eleverna återigen läsa i par och sen diskutera olika frågor från texten som de har läst. På onsdagarna får eleverna läsa texten själva och sedan arbetar alla elever med de tillhörande sidorna i arbetsboken. Eleverna får då ta hem läseboken och läxboken och läsa hemma för en vuxen och göra sidorna i läxboken.
Informant nummer 34 berättar att hen arbetar med läsläxa varje vecka som är baserat på den läsnivå som varje elev befinner sig på. I hemmet får vårdnadshavarna möjligheten att återkoppla till läraren om hur läsningen har gått. I den tillhörande arbetsboken arbetar
eleverna med läsförståelse och skrivuppgifter där dom bland annat får träna på att skriva egna texter och gör tolkningar av texter som de läser. Hen berättar även att eleverna får möta ordflätor, rebusar och mycket mer.
Informant nummer 30 förklarar att eleverna i hens klass har tyckt om historien i
Diamantjakten och i lärarens arbetssätt med läsläxa får eleverna läsa texten flera gånger hemma. När läraren går igenom läxan i skolan kan det se ut på olika sätt, ibland läser eleverna en åt gången högt ur boken för hela klassen och ibland kan eleverna sitta i mindre grupper, även kallat lärgrupper, där de turas om och läser för varandra. Eleverna får skriftliga
kommentarer från läraren och ibland från klasskamrater och familj om hur läsningen går och
24 vad som kan utvecklas. När de får ett nytt kapitel som läsläxa läser läraren högt för klassen och går igenom svåra ord och begrepp, eleverna får även läsförståelsefrågor på texten som de ska svara på hemma som sedan tas upp tillsammans i helklass.
Vissa informanter berättar att de arbetar med veckans bokstav och följer lärarhandledningen där det finns olika moment. Läraren läser högt ur den svårare boken (gröna boken) och eleverna får efteråt läsa för läraren från den blåa eller röda boken beroende på vilken nivå eleven är på. Eleverna tar med sig läsläxan hem och läser det kapitel som de arbetar med.
Vissa informanter hävdar att boken är bra upplagd eftersom böckerna ser likadana ut och att läseboken har tre olika nivåer som gör det lättare att kunna individanpassa läxan och att elever arbetar både enskilt och i par.
Fråga 6. Har arbetet med ABC-klubben fungerat mindre bra? När och hur då? Beskriv utförligt.
Många informanter har svarat liknande om vad som har fungerat mindre bra med ABC- klubbens läromedel. Vi såg att många informater har samma svar om vad de tycker om böckerna, att de har blivit tjatiga och att många elever snabbt tröttnar på böckernas handling.
Några informanter beskriver även att i den blå boken ökar meningarna med flera ord och har generellt sett en för snabb progression. Informanterna håller även med varandra om att det är svåra ord och begrepp, speciellt för de elever som är flerspråkiga och de elever som har någon typ av språkstörning. De nämner även att böckernas innehåll och begrepp är svåra att kunna relatera till i dagens vardag och samhälle. Ett par informanter nämnde även att den sista boken, Nyckeln till skatten, inte är lika bra som de två första böckerna och att de måste komplettera med mer material för att kunna få en bättre inlärning och motivation hos eleverna.
Informant nummer 60 förklarar att den blåa läseboken som de börjar med är för svår för de
elever som ännu inte kan läsa. Hen upplever att det blir stressigt att hinna med allting i det tempot som lärarhandledningen nämner och att man blir väldigt bunden till läromedlet och påpekar att det är svårt att hinna med något mer utöver läse- och arbetsböckerna.
Fråga 8. Finns det något komplement du använder till ABC-klubben för att hjälpa eleverna?
Mer än hälften av informanterna använder andra typer av komplement till läromedlet ABC- klubben. Några av informanterna använder digitala verktyg som är applikationsbaserade
25 såsom Skolplus och Qnoddarna. Andra informanter använder sig av bokstavshäfte där
eleverna får inför varje ny bokstav skriva i sitt häfte olika meningar med ord som börjar på just den bokstaven de arbetar med. Liknande komplement är en alfabetsbok där elever får forma versaler och gemener. Många informanter använder även livet i bokstavslandet som är ett tv-program på URplay.se som komplement där de tar upp bokstäver och ljudar fram bokstaven samt använder ord på ett lärorikt sätt. Några andra informanter använder egna arbetsböcker och även andra läromedel som fokuserar på lästräning såsom “ärtan, pärtan” av Lily Jakobson som är en läsförståelseträning som finns i en bokserie. Även sjustegsmetoden som är en läsinlärningsmetod som grundar sig i sju olika steg för att knäcka läskoden och Bodils läslära som har en grundläggande läslära. Till slut har informanterna nämnt att de skriver väldigt mycket faktatexter och lägger mycket tid till att skriva. Några informanter har även nämnt att de använder metoden att skriva sig till läsning.
Fråga 9. Fångar ABC-klubben läromedel alla elever enligt dig? (Till exempel om eleverna visar intresse, ställer frågor och så vidare. Ta gärna med etnicitet och flerspråkighet) Hur då? Beskriv.
49 informanter har svarat om ABC-klubbens läromedel fångar alla elever och här har de svarat blandat. 32 av informanterna har svarat ja om att läromedlet fångar alla elever och förklarar då att många elever funderar kring vad nästa kapitel ska handla om. Många elever kan även relatera och känna igen sig i bokens innehåll och känner sig förväntansfulla inför vad nästa kapitel och bok kan handla om. Eleverna har fattat tycke för karaktärerna och handlingen och det finns ett stort utrymme för frågor, idéer och tankar kring innehållet.
16 informanter har däremot svarat att läromedlet inte fångar alla elever och har förklarat att böckerna kan vara för hoppiga och att många elever tröttnar på böckerna, karaktärerna och handlingen. Vissa informanter har även nämnt att böckerna innehåller ett märkligt språkbruk och att böckerna inte tar upp så mycket kring etnicitet, flerspråkighet eller sexuell läggning.
Slutligen säger några informanter att böckerna känns för omoderna för dagens samhälle och att det finns för svåra ord och begrepp i böckerna som kan vara svåra att relatera till.
Fråga 10. Har du fått kommentarer från elever angående böckerna? Beskriv vad för kommentarer.
Många av informanterna har berättat om olika typer av kommentarer som de har fått av eleverna. Vissa informanter har fått väldigt positiva kommentarer från eleverna som att
26 böckerna är väldigt spännande, att böckerna är roliga och har en bra handling, att de vill läsa mer, efterfrågat om det finns en bok i årskurs fyra och även väckt frågor till exempel om varför slutade ett kapitel på ett visst sätt.
Informant nummer 60 förklarar att böckerna har väckt diskussioner och tankar som tagits upp i klassrummet och att de ägnade en hel lektion till att prata om böckernas innehåll och
handlingar.
Kommentarerna från eleverna har även varit negativa och ifrågasättande. Kommentarer som att böckerna är tråkiga eftersom vissa elever redan har läst i förväg, att den är för svår eller för lätt. Ett par informanter tog upp att eleverna har ifrågasatt varför det inte finns mörkhyade personer eller personer med en annan sexuell läggning med i böckerna.
Fråga 11. Förlaget Natur & Kultur som har skapat denna bokserie och läromedel menar att man kan skapa individualiseringar hos eleverna. Har du gjort detta och hur har du gått tillväga?
38 informanter har svarat om att göra individualiseringar med eleverna. Några informanter har berättat att de börjar med den blåa läseboken för att se vilken nivå som eleverna ligger på.
Eftersom läromedlet har en digital version så har informanterna haft möjlighet att kunna använda det för att hjälpa elever som behöver språkstöd med lämpligt material som finns på hemsidan. Informanterna använder även digital inläsningstjänst som är tillgängligt för de elever som har svårt med läsningen. Några andra informanter har använt material där det finns olika texter som ska passa ihop med bilder och därefter skapa samtal kring texten och
bilderna. Ett par andra informanter har även berättat att det är lätt att kunna para ihop elever tillsammans som har samma läsnivå och även att läsa varannan sida för varann eller i helklass.
Som avslutning berättar många informanter att de tre olika nivåerna på böckerna kan ge en gemensam läsning och ge möjlighet att diskutera tillsammans så att alla elever har möjlighet att kunna förstår och hänga med i alla kapitel som de läser.
6.2 ABC – klubben, familjekonstellationer och mångfaldig representation
Det som tydligast framkom genom svaren från enkäten är att de flesta lärare anser att arbetet med ABC- klubbens böcker fungerar bra oavsett elevernas bakgrund, kultur eller språk.
Nedan följer exempel på lärarnas svar gällande ABC- klubbens arbete med flerspråkiga
27 elever. Notera att det kan dyka upp samma frågor som i föregående avsnitt för att skapa ett förtydligande utifrån familjekonstellationer och mångfald.
Fråga 4: Om du har elever med annat språk i klassen, hur fungerar arbetet med ABC-klubben med dessa elever?
De flesta informanter har svarat att arbetet med ABC- klubben fungerar bra med elever med flera språk. Vissa informanter hävdar att de kompletterar med användning av en annan typ av material. Några få informanter har svarat att de inte har flerspråkiga elever i sin klass.
Informant nummer 70 har beskrivit utförligt att flerspråkiga elever har haft den lättaste boken och att hen har köpt in en språkstödjande lärarhandledning som specialläraren har jobbat med att eleverna ska känna sig delaktiga i klassen arbete. Dessutom hävdar informanten att boken även är utmärkt till elever som har svårigheter med förståelse av boken. Informanten har dock inte använt de böcker som har varit översatta, det behovet har ännu inte funnits, avslutar hen.
Informant nummer 39 har svarat att arbetet med boken har fungerat bra, det finns bra bilder som kan användas som stöd främst i Den magiska kulan. Dessutom svarade hen att det också är viktigt att arbeta mycket med ordförrådet och förklara svåra och okända ord för eleverna.
Informant nummer 34 har beskrivit att hen använder arbetsboken till den blåa läseboken för eleverna. Där är upplägget mer tydligt med exempel på hur uppgifterna ska genomföras. Det är inte lika många moment som i den ordinarie arbetsboken. Hen kompletterar även läsläxan med bildstöd som hen själv tillverkar för att underlätta inlärning av de svåra orden.
De flesta lärare har svarat att ABC-klubbens böcker som finns tillgängliga för olika nivåer erbjuder möjligheter att anpassa och omstrukturera lektionerna, vilket underlättar förståelsen för flerspråkiga elever.
Fråga 6: Har arbetet med ABC-klubben fungerat mindre bra? När och hur då? Beskriv utförligt.
En del lärare hävdar att arbete med ABC- klubbens material ibland är en utmaning för de som har svenska som andraspråk och att boken är komplicerad i en del kapitel. En del informanter väljer då att anpassa eller att använda annat material.
28 En del av informanterna har nämnt att böckerna innehåller för svåra ord för nyanlända och elever med flera språk och även att böckerna innehåller en tråkig handling samt att
arbetsböckerna är långdragna vilket gör eleverna oinspirerande. En informant nämnde även att hen saknar en så kallad svenska-bok som innehåller exempelvis dubbelteckning, ordklasser mm. Man måste komplettera med mer material. Detta är hur det fungerar för de flesta
informanternas elever med arbetet med läromedlet för elever som är flerspråkiga.
Svårigheter som kan uppstå är enligt en del informanter inte bara kopplade till elevers modersmål eller elever som har svenska som andraspråk. Enligt en del informanter har även andra grupper av elever med läs- och skrivsvårigheter, svårigheter när det gäller att arbeta med boken.
Informant nummer 48 har svarat att det är svårt för de som inte kommit så långt i sin
läsutveckling, trots att dessa fått fokus-boken. Många finner inte boken spännande eller rolig och flera ser det som ett tungt ok att ha den som läxa och vill hellre läsa något annat än den.
Informant nummer 34 har svarat att de elever med till exempel språkstörning kan ha svårt att hänga med ibland och de elever som har svenska som andraspråk behöver ha mycket
förtydliganden. Många gånger stöter man på svåra ord, liknelser och ordspråk.
Fråga 7: Om du använder boken som läsläxa, hur engagerade är vårdnadshavarna i elevernas läsning? T.ex eleverna med annat språk?
Informanternas svar visar att vårdnadshavarnas engagemang i läsläxa och i elevernas läsning är för det mesta ingenting som influeras av om eleven är flerspråkig eller enspråkig. En del informanter hävdar att de flesta vårdnadshavarna är engagerade i elevernas läsläxa, både de elever som är flerspråkiga och enspråkig.
Några informanter nämner att vissa vårdnadshavare är engagerade i eleverna läsläxa men att intresset sinar i årskurs 3. De nämner att eleverna hellre läser för varandra eller tysta för sig själva och inte vill att vårdnadshavarna ska lyssna. Det är svårt för vissa informanter att hålla intresset uppe för att vårdnadshavarna ska visa engagemang i elevernas inlärning medan vissa andra informanter har nämnt att de flesta är intresserade och visar det tydligt genom samtal med eleverna.
Informant nummer 37 har svarat att de flesta vårdnadshavare är engagerade, både elever med andra modersmål än svenska och de enspråkiga eleverna.
29 Informant nummer 50 har svarat att engagemanget är mycket större med läxbok till samt även att hen har flera utlandsfödda föräldrar som har varit lika engagerade.
Fråga 9: Fångar ABC-klubben läromedel alla elever enligt dig? (Till exempel om eleverna visar intresse, ställer frågor och så vidare. Ta gärna med etnicitet och flerspråkighet) Hur då? Beskriv.
Enkätundersökningen visar att åsikterna bland lärare skiljer sig ifrån varandra när det gäller om ABC- klubbens läromedel fångar alla elever. 22 informanter har svarat på frågan. En stor del av informanterna har svarat att läromedlet fångar de flesta elever samt att de visar det genom att ställa frågor och att vara nyfikna på vad som kommer att hända sen. Dessutom har en del svarat att eleverna blir trötta av boken i årskurs 3.
Informant nummer 68 har utförligt beskrivit att eleverna funderar mycket på fortsättning av kapitlen och hur det ska sluta. De känner igen sig i uppgifter och berättar mycket under lektionen. Ibland hamnar de i långa samtal där det ena leder till det andra och eleverna brukar fråga hur de kom in på det här. Det är roligt eftersom olika kunskapsområden behandlas trots att det inte var förplanerat beskriver hen.
Informant nummer 34 har svarat att överlag har hen upplevt att eleverna visar ett stort intresse för materialet och tycker om karaktärerna och handlingen. De flerspråkiga eleverna kan ibland tycka att språkbruket är märkligt men visar ändå intresse.
Informant nummer 60 har svarat att materialet fångar samtliga. De visar intresse, ställer frågor, gillar arbetsboken och läseboken som alltid slutar på ett spännande ställe som gör att de blir nyfikna att höra/läsa mer.
Å andra sidan svarar en del informanter att läromedlet inte fångar alla och att någon typ av anpassning/ ändring skulle behövas. Några få informanter har svarat att materialet inte fångar alla. Eleverna tröttnar på boken och tycker den är tråkig, oftast elever som har annan etnicitet eller är flerspråkiga och att materialet inte direkt fångar elever med svenska som andraspråk.
Fråga 12: I böckerna får man lära känna Asta, Bea och Cesar och lite om deras familjer. Hur arbetar du med berättandet om att familjer kan se olika ut? (Till exempel kärnfamiljen med mamma, pappa, barn. Eller familjer med 2 mammor/pappor eller fosterhem och så vidare.)
30 Enkätens svar visar att när det gäller hur lärare behandlar frågan om att familjer kan se olika ut, så har informanterna gett varierande svar. En del informanter påstår att de arbetar med mångfald i andra kontexter och inte i samband med boken. Diskussioner uppstår ibland utifrån olika ämnen som eleverna tar upp. Vissa informanter har nämnt att de arbetar på olika sätt hela tiden och har reflekterat över att eleverna förstår sig på till exempel att en karaktär från boken inte har råd att köpa nya saker och att killar i boken kan visa känslor.
Informanterna har diskuterat med sina elever om familjer och hur de kan se ut och även allas rätt att vara olika.
Informanten nummer 71 har beskrivit att hen gör på väldigt många olika sätt hela tiden men att hen vet att eleverna reflekterat en del kring att inte ha råd med nya saker som i bok tre och att tex Cesar hjälper till mycket och bryr sig om sådana saker. Bra kanske att Bea gillar fotboll.
Informanten nummer 42 har svarat att de har pratat mycket om Cesars familj med mamma, mormor och morfar likaså om att Bea bor med sin mamma. Varje dag diskuterar de om olika sätt att leva och att alla har rätt att vara olika.
Fråga 13: Tycker du att ABC-klubbens läromedel bör uppdateras gentemot dagens skola och samhälle? På vilket sätt? Beskriv så utförligt du kan.
Det som framkom när det gäller lärarnas syn på om ABC-klubbens läromedel bör uppdateras gentemot dagens skola och samhälle är att en stor del tycker att läromedlet behöver någon typ av uppdatering eller förändring eftersom den är tråkig, svår och inte är lika moderna på ett sätt som kan spegla dagens samhälle. Detta, anser en del informanter, kan påverka hur mycket eleverna blir intresserade av läromedlet. Informanterna har nämnt ett flertal gånger om vikten att handlingen ska spegla nutiden och elevernas verklighet. Det är mycket som saknas i böckerna såsom mer HBTQ, samhällsklasser och personer som har olika funktionsvariationer.
Informant nummer 33 har svarat att språket i böckerna ibland är gammalmodigt och har många ålderdomliga uttryck som barnen har svårt att förstå eller sätta sig in i. Alla har inte vuxit upp i Sverige och vet vad en röd stuga med vita knutar innebär. Vore även bra med förklaringar till ord/begrepp i böckerna i och med att alla lärare inte heller känner till dem.
Informant nummer 66 anser att det är viktigt att handlingen speglar nutiden och barnens verklighet, så absolut. Dessutom har hen svarat att problem som kanske uppstår kan hittas i
